Publicerad 2024-09-29
Nej, Region Östergötland råder inte över allt och ordföranden i Skärgårdsrådet, Annette Olsson har inte svar på alla svåra frågor som gäller framtiden i skärgården. Men de som regionerna KAN påverka. finns nu samlade på ett bättre sätt än hittills i förslaget till nytt Skärgårdsprogram, menar Annette Olsson.
– Med de begränsningar som gjorts jämfört med det nuvarande programmet så har syftet blivit tydligare Det är inte lika brett som tidigare men håller fortsatt hög kvalitet.
De offentliga aktörerna har knappast ansvar för att försöka få yngre att bosätta sig i skärgården och det är en (”okej ”) miniminivå av kommunal service som bör eftersträvas för bl a äldreomsorgen. Att bygga 55+bostäder åligger den fria marknaden och den åldrande och minskande skärgårdsbefolkningen är en svår nöt att knäcka. Det är några av de svar Annette Olsson har givit på de frågor som ArkipeLagetläsare hade skickat med och den som undrade varför man inte får åka mellan öarna med kollektivtrafiken får fortsätta sväva i ovisshet.
Bakom programrevideringen ligger dels en konsultutvärdering av det gällande programmet, dels en dialogprocess som Skärgårdsrådet ledde. I konsultutvärderingen föreslogs starkare betoning av digitaliseringsfrågor och hållbarhet liksom ett behov av att klargöra Skärgårdsrådets och dess medlemmars funktioner.
Under dialogprocessen pekades noder, nätverk, infrastruktur, internetuppkoppling och basal service ut som viktigast för att behålla en levande kust och skärgård. Faktorer som gör det svårt att bo och verka i skärgården lyftes också fram: försämrade villkor för fiske och jordbruk, miljöförstöring, dyrare bränslekostnader, höga fastighetspriser och strandskyddet.
Viktiga frågor ingår inte i Skärgårdsprogrammet
De försvårande faktorerna från dialogprocessen har emellertid inte beaktats i programförslaget med motiveringen att regionerna och kommunerna har begränsat inflytande på dem. Inte heller tas frågor som Östersjöns status och effekterna av klimatförändringarna upp, med hänvisning till att det är områden som regleras med nationell lagstiftning. Dock betecknas de som ”viktiga” i programmet och en undring är om det inte också är frågor som både regioner och kommuner borde – eller t o m måste – väga in i alla sina beslut? När programmet föreslår att satsningar på byggande, service och infrastruktur ska göras i de tre ”noderna” Arkösund, Fyrudden och Tyrislöt, ligger väl både tankar på hållbarhet, energisparande och därmed klimateffekter bakom ställningstagandena?
– Ja, eftersom programförslaget bygger på de två regionernas utvecklingsstrategier (RUS) och de i sin tur lutar sig mot de 17 globala målen för hållbar utveckling så finns ju både miljö- och klimathänsyn med indirekt, förklarar Annette Olsson. Men lagstiftningen i dessa frågor är både nationell och internationell och därför omfattas de inte av programmet även om tillämpningarna sker regionalt och kommunalt
Målet är en attraktiv skärgård tillgänglig för alla
Programförslagets långsiktiga mål är ”en kust och skärgård som genom sina unika värden är attraktiv för boende, verksamheter och rekreation” och utgör ”en attraktiv del av regionen” som ”ska vara tillgänglig för alla”. De regionala utvecklingsstrategierna ”Hållbar samhällsplanering” (Region Kalmar Län) och ”Skapa attraktiva livsmiljöer” (Region Östergötland) har för skärgårdens del kokats ner till ”Förutsättningar för att bo, leva och bedriva verksamhet året runt”.
Den hållbara samhällsplaneringen innebär en samsyn kring skärgårdens speciella förutsättningar, utmaningar och värden sägs det i programförslaget men hur mycket vägledning ger så övergripande och abstrakta formuleringar kommunala politiker och tjänstemän? Vad betyder det exempelvis att attraktiva livsmiljöer har ”en gestaltningsmässig dimension ” och att ”utveckling sker med respekt för platsens kulturhistoriska värden”?
– Det här är ju begrepp som används i de här sammanhangen och för oss lekmän kan de vara svåra att förstå, håller Annette Olsson med om. Just här betyder det att det ska vara en balans mellan bevarande och utveckling, dvs näringslivet tillåts växa samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. Det sker med respekt för naturen och det redan byggda.
Åldrande och krympande fast befolkning ett aber men ingen överraskning
En ny del i skärgårdsprogrammet är Kunskapsunderlaget med fakta om förhållandena i skärgården. Blev Annette Olsson överraskad av något, exempelvis uppgifterna om den krympande och åldrande befolkningen och att det nu bara finns bofasta i tio procent av bostäderna på öarna? Nej, hon blev inte tagen på sängen av beskrivningen.
– I och med att jag är vice ordförande i Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har jag tillgång till olika former av rapporter och informationer. Vi har bl a genomfört en genomlysning av skärgårdstrafiken där det tydligt framgår hur befolkningsunderlaget och resandet ser ut och varierar. Och det är klart att det är ett aber att det är så få av de boende som är skrivna i skärgården och skattar där, för ju mer skatteintäkter kommunerna kan få desto mera kan dom och även regionerna göra för att bidra till attraktiva livsmiljöer. Men även deltids- och sommarboende bidrar till att skapa arbetstillfällen och underlag för service.
Ond cirkel leder till allt färre bofasta skärgårdsbor
Däremot löser de inte problemet med de höga fastighetspriserna, som drivs upp av välbärgade utsocknes som köper sig fritidsboende i den fina skärgårdsmiljön. Priserna hindrar inte bara mindre bemedlade att etablera sig med nya verksamheter i skärgården utan de leder även till att generationsskiften tvingar fram avstyckningar och försäljningar till nya sommarboenden.
– Det är en ond cirkel, konstaterar Annette Olsson. Vi vill verkligen ha en levande skärgård och de som fortfarande bedriver jordbruk och håller betesdjur på öarna är värda vår högaktning. Men någon lösning på problemet med minskande fast befolkning har jag inte. Jag är trots allt hoppfull – allt kan inte lösas här och nu och regionerna kan inte själva göra det. Förslagen måste komma underifrån och därför är det också så viktigt med Skärgårdsrådet och Skärgårdstinget som dialogforum där vi kan lyssna på både de bofasta, deltidsboende och skärgårdens föreningar.
Inga förhoppningar om ökat transportstöd i närtid
Regionala stöd för båttransporter, kommersiell service mm är ett verktyg som det föreslagna programmet pekar ut för att ge stimulans till det lokala näringslivet. För jordbrukare med djur på öarna är transporterna dyra och frågan är om programförslaget kan leda till en förstärkning av stödet? Det tror dock inte Annette Olsson kommer att bli aktuellt i närtid.
– Ska man göra förändringar i transportstödet kostar det. I det ekonomiska läge vi som region, men även våra skärgårdskommuner, befinner oss i just nu vill jag inte ge några förhoppningar om utökat transportstöd.
Samtal, bevakning och samarbete om natur- och kulturvärden
Programmets utvecklingsförslag när det gäller att ta tillvara skärgårdens natur- , kultur- och rekreationsvärden handlar om tematiska samtal över kommun- och länsgränser, bevaka och påverka i skärgårdsfrågor via upparbetade nationella och internationella nätverk och att samarbete om friluftsliv och besöksnäring längs ”ostkusten” bör komma till stånd. Läs mera om ”Ostkusten” här.
– Ett exempel på hur vi kan påverka nationellt är den skärgårdstur som gjordes i våras där riksdagsledamöter från alla partier bjöds in, berättar Annette Olsson. Vi besökte öar i både Kalmar och Östergötlands län, träffade bofasta och även länsstyrelsen, och fick väldigt mycket information om livsvillkoren i skärgården.
Bevakning och påverkan föreslås ske genom medverkan i studier och forskningsprojekt och olika organisationer som Nordiska skärgårdssamarbetet och Regionala fiskenätverket.
Till organisationer som lyser med sin frånvaro hör HELCOM – Helsingforskommittén – som förvaltar den internationella Helsingforskonventionen som Sverige tillträdde för 50 år sedan. Den innefattar bl a det marina skyddsområdet (MPA) Sankt Anna-Missjö som Sverige lovat att i sin helhet försöka förse med legalt skydd som exempelvis Natura 2000- eller naturskyddsområde.
Komplicerade beslut om Infrastruktur och transporter
Ett utvecklingsområde där regionerna och kommunerna ofta är indirekt beslutsfähiga handlar om ”Ändamålsenlig infrastruktur och transporter” där programmet emellertid nöjer sig med att peka på Kunskapsunderlagets värde när de regionala trafikförsörjningsprogrammen och länstransportplanerna tas fram av regionerna. I programförslaget räknas de vägar upp som anses vara särskilt viktiga för skärgården och i Kunskapsunderlaget framgår att ingen av vägarna från E22 till Arkösund, Fyrudden eller Tyrislöt är aktuella för några förbättringar inom överskådlig tid.
– Regionerna kan inte hitta på vilka förslag kommunerna vill framföra, förklarar Annette Olsson. När länstransportplanen tas fram kommer kommunerna i november få lämna in sina prioriteringar. Men i och med att vi lyfter fram de viktiga vägarna, vägfärjorna och hamnarna i Skärgårdsprogrammet så påverkar vi möjligheterna att de blir föremål för konkreta beslut i kommunerna, regionerna och Trafikverket. Mer än så kan vi inte göra och man ska komma ihåg att dessa processer tar lång tid.
Arkipelagets läsare frågar
Inför intervjun med Annette Olsson erbjöd vi ArkipeLaget att skicka med frågor till Skärgårdsrådets ordförande. Du hittar frågorna nedan och Annette Olssons svar med egna ord. om du klickar på länkarna.
¤ Vad är det för principer som gäller/bör gälla när det handlar om att etablera nya hållplatser för kollektivtrafiken? Det har sagts att hållplatser i princip ska finnas på öar med bofast befolkning men gäller det fortfarande? Det dyker upp nya på andra platser som förlänger resorna och rubbar tidtabellerna. Och varför är det inte tillåtet att ta båten mellan två hållplatser; det gör det ju exempelvis helt omöjligt att båtluffa i skärgården. Annette Olsson svarar.
¤ Hur kan de räddningsstationer som finns ute i skärgården säkras så att räddningsstationerna på fastlandet VET vad det finns för material i form av ex vis brandsprutor, slangar mm på plats och att de fungerar om olyckan är framme? Och hur ska framtiden mötas när de fastboende blir färre och första namnet på larmlistorna är 80 år eller äldre? Annette Olsson svarar.
¤ Finns det några tankar och goda idéer i Skärgårdsprogrammet om hur utvecklingen med den åldrande befolkningen ska mötas? Hur kan/bör t.ex. hemtjänstbehov hanteras i framtiden? De principer och tider som gäller för hemtjänstpersonal inne i tätorterna fungerar inte ute i skärgården. Annette Olsson svarar.
¤ Har man i programarbetet funderat på att samhället (kommunerna, regionerna, annan) skulle kunna skapa dels typ 55+boenden där aktiva som vill tagga ner och kanske deltidsjobba på distans kan flytta in, dels skapa kvarboendemöjligheter i skärgården för de många åldringar som är i antågande och se att det skulle kunna vara positivt och inte bara en börda för samhället? Annette Olsson svarar.
¤ Posten är en grundläggande service som behövs för att människor ska kunna bo i skärgården men under den gångna vintern haltade det betänkligt vid några tillfällen och det dröjde mer än en vecka innan någon post nådde vissa öar. Hur kan postgången i skärgården säkras? Annette Olsson svarar.
¤ Hur tänker Skärgårdsrådet försäkra sig om att de föreningar som är representerade verkligen är levande föreningar som företräder sina medlemmar och har mandat att uttala sig exempelvis i samhällsplaneringsfrågor, samt återspeglar bredden i de olika intressen som finns i skärgården? Annette Olsson svarar.