Publiserad 2025-08-24
Nu blommar malörten och enligt gammal sed ska den skördas under Bartolomei-natten, dvs natten till den 24 augusti.
Enligt grannfrun i skärgården måste man dessutom vara naken när man hämtar de bittra örterna men det struntade Arkipelaget i.
Artemisia absinthium är det latinska namnet på den äkta malörten, en medicinalväxt som var känd och använd redan i det gamla Egypten. Här i Sverige och nuförtiden är den mest känd som den örtkrydda som ger brännvinet Beska Droppar sin karaktäristiska bittra smak. Men den har även använts för att förbättra matsmältningen, linda magbesvär, mot parasiter och för att bekämpa skadedjur samt – i förekommande fall – onda andar.
På jakt efter strandmalörten
Artemisia absinthium har en släkting – Strandmalört eller Artemisia maritima – som lär ha en något mildare smak och den har Arkipelaget förgäves letat efter i Arkösunds och Sankt Anna skärgård under många år. Den lär växa på Gotland och Öland och då vore det väl sjutton om den inte skulle finnas här också! I år trodde vi att vi hade hittat den men det visade sig vara en värdelös släkting – Strandgråbo…Har någon av Arkipelagets läsare stött på den så kan du väl höra av dig!
Har man väl hittat och skördat sin malört kan man använda den färsk eller torka den för senare bruk. Brännvinet ska helst vara av det alkoholsvagare slaget, exempelvis Brännvin Special, och sedan är det bara att leta fram ett intressant recept eller helt enkelt prova sig fram.
I sin enklaste form räcker det med att lägga en kvist malört i en liten flaska brännvin och låta stå i rumstemperatur ett dygn. Skål!