Publicerad 2025-06-28
Att forska på maneter är inte det lättaste. De rör sig slumpmässigt över stora områden beroende på väder, strömmar och temperatur. Det konstaterar marinbiologen Christin Appelqvist vid Tjärnölaboratoriet utanför Strömstad, som nu vill ha kustnära medborgarforskare till sin hjälp för att kartlägga bl a öronmaneternas liv och leverne. Det finns nämligen oroande rapporter från västkusten om att de löser upp sig och förlorar simförmågan redan efter midsommar. Du som rör dig i skärgården kan vara med och kartlägga hur det står till i Östersjön, som är särskilt klimatkänslig och där snabba förändringar kan få stora ekologiska konsekvenser.
Det saknas större kartläggning av maneternas status och utbredning längs den svenska kusten, samtidigt som det kommer rapporter om att de inte mår så bra. Och även om åtminstone Östersjöns öronmaneter är föga spektakulära, så har de stor betydelse som predatorer i havets ekosystem. Förändringar i deras förekomst kan ha stor påverkan på samspelet mellan olika arter i havet.
Forskare och allmänhet i samverkan ökar kunskap och förståelse
Men det är som sagt svårt att forska om så rörliga och vitt spridda organismer och forskare kan inte vara överallt. Därför är allmänhetens insatser genom sk medborgarforskning avgörande av både praktiska och vetenskapliga skäl, slår man fast på Göteborgs Universitets hemsida. ”Framförallt ger det möjlighet till tätare och mer geografiskt spridda observationer av maneter, över tid. ” Proffsforskare som får hjälp från allmänheten kan ge ett rikare underlag för vetenskapliga analyser och bidra till bättre förståelse av de annars svårstuderade maneterna.
Marinbiologen Christin Appelqvists projekt Leta maneter inriktar sig på alla slags maneter men har ett extra fokus på öronmaneter. Och det hon efterlyser är bilder på enskilda individer, maneter i stora stim, skadade maneter, öronmaneter med avvikande antal ringar (fler eller färre än fyra) , maneter i polypstadiet eller de första medusorna på våren. Även äldre bilder på maneter är välkomna , men då är det extra viktigt att ange när bilden tagits. Och skulle du få syn på maneter du inte känner igen, så fota och rapportera dem också – det kan vara fråga om invasiva arter som det är viktigt att forskarna får kunskap om.
Medborgarforska med sälfies, halmnystan och spöfiske
I det senaste numret 1/25 av Havsutsikt – en webbtidning som utges av Stockholms, Göteborgs och Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU – presenteras även en rad andra forskningsprojekt med medborgarmedverkan. Du kan exempelvis vara med och ta en ”sälfie” om du stöter på säl i sommar, leta ål i halmnystan eller bli en ”spöreggare” som fiskar för kunskap om gädda och öring, m fl fiskarter och samtidigt kanske gör iakttagelser om säl och skarv. Du hittar Havsutsikt 1/25 här.