I slutet av maj klubbades efter åratals arbete, det nya och betydligt slankare Skärgårdsprogrammet i Region Östergötlands Trafik- och samhällsplaneringsnämnd. Det nya programmet är enbart digitalt och inskränker sig till att ta upp skärgårdsfrågor som regionerna har ansvar för, dvs kollektivtrafik och visst stöd till sjötransporter, lokalt näringsliv och kommersiell service i skärgården. För övrigt ser regionerna främst sin roll som dialogskapare, kunskapssamlare och -förmedlare till kommunerna.
En kunskap som regionerna vill sprida är att skärgårdsnoderna Arkösund, Sankt Anna/Tyrislöt, Gryt/Fyrudden ska prioriteras och utvecklas via satsningar på exempelvis kollektivtrafik, infrastruktur, service och platsutveckling.
Sedan fem år tillbaka har arbetet med att ta fram ett nytt Skärgårdsprogram, gemensamt för Östergötlands och Norra Kalmar län, pågått inom de två regionerna och sex berörda kustkommuner. Det har kommit utvärderingar och analyser från konsulter, det har gjorts enkäter och intervjuer, förts dialoger och ett förslag har varit ute på remissrunda.
Den mest omfattande delen av materialet är det Kunskapsunderlag som nu ställs till exempelvis kommunernas förfogande, om de vill använda det när de fattar beslut om alla de insatser som både skärgårdsbor och andra kommuninvånare är beroende av i sin vardag. I de Utvecklingsförslag som programmet presenterar ingår just som första punkt att regionerna ska hålla detta Kunskapsunderlag aktuellt.
Prioriterade skärgårdsnoder
Som andra punkt kommer sedan utpekandet av skärgårdsnoder som ska prioriteras och satsas på; för Östergötlands del Arkösund, Sankt Anna/Tyrislöt och Gryt/Fyrudden. Regionerna ska fortsätta att ”tillhandahålla dialogforum” genom att träffa Skärgårdsrådet två gånger om året samt anordna offentliga Skägårdsting vartannat år. Mera kontakter kan knytas och erfarenheter utbytas i Tematiska samtal över länsgränserna och skärgårdsbornas förmåga att hjälpa sig själva vid brand, sjukdom eller olycka kan stärkas, tänker man sig i programmet.
När det gäller infrastruktur och transporter pekar programmet ännu en gång på det förträffliga Kunskapsunderlaget, som kan utgöra underlag för de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Där ska en ”ändamålsenlig och fossilfri” kollektivtrafik till sjöss och på land tas fram. För skärgården särskilt viktiga vägar pekas ut liksom, statliga vägfärjor och hamnar. Regionens bidrag till en digital utveckling sker inom ramen för Bredbandsstrategin men för övrigt är det kommuner och privatföretag som ska ta hand om det.
Undersökning av hur areella näringar kan bli konkurrenskraftiga
Det finns ett behov av att öka rörligheten i skärgårdsområdet konstaterar programmet och pekar ut ett viktigt verktyg i att – något överraskande – underlätta rörelser med framför allt bil. Men även båt-, cykel- och bussförbindelser ska underlättas ”i den mån det är möjligt/motiverat utifrån pendlingsmönster”.
När det gäller de nödvändiga areella näringarna i skärgården har inte programmet några andra utvecklingsidéer än att de ska undersöka hur de kan hjälpa dem att bli mer konkurrenskraftiga.
Marknadsföra värden och påverka politiskt
Rörligt friluftsliv och en balanserad besöksnäring året runt vill man gynna genom att i samverkan med länsstyrelser, kommuner och näringsliv kartlägga och marknadsföra de värden som gör kust och skärgård till ett uppskattat besöksmål. På liknande sätt vill man också stärka skärgårdens kulturvärden genom att medvetandegöra (vem?) och se till att arbetet med kulturmiljöer, kulturarv, gestaltad livsmiljö och lokal platsutveckling prioriteras i respektive regions kulturplan.
Regionerna föresätter sig också att gärna delta i studier och forskningsprojekt samt idka politiskt påverkansarbete i viktiga frågor som strandskyddslagstiftning, ersättningsnivåer för jordbruket och skattefördelningsprinciper.