Publicerad 2026–08-27

Foto:Ninni Andersson, Regeringskansliet
– Förhandlingsmässigt positivt men kvotmässigt kunde det ha blivit bättre – dvs lägre kvoter. Så summerade Landsbygdsminister Peter Kullgren(KD) resultatet av årets EU-förhandlingar och -beslut om hur mycket sill/strömming, skarpsill, rödspetta, lax och torsk som kommer att få dras upp ur Östersjön nästa år.
Som chockhöjning rubricerade EU-parlamentarikern Emma Ytterell(C) de fiskekvoter för Östersjön som EU:s fiskeriministrar enades om på måndagen och hon tillade:
– Det är samma visa varje år. Sverige står ensam med sina förslag till försiktigare kvoter eftersom man inte förmått arbeta proaktivt under mandatperioden och skaffa sig vänner i andra länder.
De årliga fiskekvotförhandlingarna liknar mest Livet i Finnskogarna, dvs först så går de upp (när det vetenskapliga rådet ICES kommer med sina bedömningar av största möjliga uttag med bibehållen biomassa) och sen så går de ner (när EU-kommissionen lämnar sitt kvotförslag som är lite försiktigare) och så går de upp (när fiskeriministrarna har förhandlat färdigt, alla sett om sitt eget hus och Sverige har fått stryk).

Så såg det ut också i år. Efter att ICES bedömt att strömmingsbestånden ökat förrförra året och prognostiserat en fortsatt ökning i år så föreslog de en ökning av strömmingskvoten i Centrala Östersjön till mellan 211 363 och 324 914 ton (74 procent). När sedan kommissionen kom med sitt förslag hade de av försiktighetsskäl minskat den föreslagna kvoten till 143 860 ton. Den klarade sig inte i fiskeririrådet utan ministrarna höjde den till 165 228 ton, dvs 71 procent mer strömming får tas ur Centrala Östersjön nästa år jämfört med i år.
För Bottenhavet är motsvarande händelseutveckling: ICES föreslår ett intervall på 80 767 till 90 391 ton, medan kommissionen minskar till 57 308 ton och slutresultatet blir 62 500 ton (+12 procents ökning i förhållande till 2026). För skarpsill föreslog ICES mellan 253 819 och 332 885 ton. EU-kommissionens förslag för skarpsill var 291 590 ton och det blev också den kvot som ministerrådet beslutade om.

För torsk har inte ens ICES siktat någon ljusning när det gäller återhämtning så där kvarstår bara en begränsad bifångstkvot medan rödspettorna har blivit både fler och fetare – enligt ICES — och därför har kvoten satts till 11 237 ton, dvs en ökning med 2%. Laxkvoten förändras inte.
Trots att Peter Kullgren inte lyckades få till så låga strömmingskvoter som Sverige önskat och bedömt att strömmingen behöver för att kunna komma upp i långsiktigt hållbara bestånd så menar han ändå att hans förhandlingsinsats inte varit förgäves. I ett pressmeddelande skriver han:
– Sverige drev återigen den mest restriktiva linjen av alla länder och utan oss som aktiv del i hela förhandlingen hade kvoterna blivit markant högre. Vi hade gärna sett ännu försiktigare kvoter men stödet för det fanns inte.
De beslutade kvoterna kommer ändå att leda till en viss återhämtning i strömmingsbestånden på 13,5 procent i Centrala Östersjön och lite över en procent i Bottenhavet, menar landsbygdsminister Peter Kullgren.
Med tanke på hur lätt det är att räkna fiskar i havet får vi väl vänta och se hur det blir med den saken….