Publicerat 25-06-24
1 juli ändras strandskyddsreglerna på en rad punkter. Till viss del kommer det att påverka Östgötaskärgårdens stränder.
Regeringen har också beslutat att gå vidare med ändringar av strandskyddsreglerna. En utredning under ledning av Riksmarskalk Fredrik Wersäll ska vara klar 30 juni 2026.
15 maj 2025 antog Riksdagen Regeringens proposition om ändringar i strandskyddet. Ändringarna träder i kraft 1 juli 2025.
Det generella strandskyddet om 100 m upphör att gälla för sjöar mindre än en hektar och vid vattendrag som vid medelvatten är smalare än 2 meter. Strandskyddet vid sjöar som anlagts efter 1975 upphör också. Länsstyrelsen kan i enskilda fall besluta att strandskydd ska råda vid dessa vatten.
Byggnader och anläggningar som behövs för areella näringar som jord- och skogsbruk och fiske är idag undantagna från strandskyddsdispens. Nu blir också vattenbruksverksamhet klassad som areell näring och behöver inte strandskyddsdispens.
Det har skrivits in i den nya strandskyddslagstiftningen att areella näringar som utnyttjar dispensfriheten ska vara varaktig förvärvsverksamhet. Flera remissinstanser påpekar att det kan bli svårt att avgöra vad som är varaktig förvärvsverksamhet. Det visar sig ju först efteråt.
Enligt dagens lagstiftning ska inkomsterna av de areella verksamheterna, som utnyttjar dispensfriheten, ge ett betydande ekonomiskt tillskott för verksamhetsutövaren. I den nya lagstiftningen räcker det med att verksamheten är en bisyssla. Det ekonomiska bidraget behöver inte vara betydande. Men det får inte vara en hobbysyssla.
Ett nytt dispensskäl införs för byggnader, anordningar och anläggningar som behövs för en varaktig förvärvsverksamhet. Anläggningen ska ha en begränsad påverkan på strandskyddets syften och ska ha en fördel av det strandnära läget, som inte kan uppnås utanför det strandskyddade området. Verksamheten får inte vara avsedd för permanent eller tillfälligt boende. Dispens kan ges i områden som har låg bebyggelsegrad och bebyggelsetryck. Frågan är om Östgötaskärgården klassas ha låg bebyggelsegrad och bebyggelsetryck? ArkipeLaget får följa utvecklingen.
Naturskyddsföreningen har räknat ut att mer än 10 % av landets yta mister sitt skydd i och med ändringarna som träder i kraft 1 juli 2025.
Regeringen menar att ändringarna i strandskyddet är efterlängtad av många – markägare. Enligt Naturskyddsföreningens opinionsundersökningar är en klar majoritet emot försämringar av strandskyddet. Men regeringen och stödpartier i denna fråga anser att det väger mindre att möjligheterna för allmänheten att få tillgång till stränder minskar, att villkoren för växter och djur utefter stränder försämras och att möjligheterna att ta hand om klimatförändringarnas effekter försämras.
Ytterligare ändringar i strandskyddet är på gång
12 juni beslutade Regeringen om direktiv för en ny utredning för ett reformerat strandskydd. Regeringen anser att dagens regelverk för strandskyddsdispenser är svår att överblicka och att stränder många gånger skyddas i onödan. Regeringen vill att markägare ska kunna utnyttja sina tomter mer, att företag ska kunna utveckla sina verksamheter och att kommuner ska kunna erbjuda fler bostäder i strandnära lägen. Regeringen vill dock att områden med exceptionellt högt exploateringstryck, eller att det finns andra synnerliga skäl, ska ha ett oförändrat strandskydd.
I direktiven till den nya utredningen vill Regeringen följande:
o Både inom och utom avgränsade tomtplatser ska markägaren få större frihet att bygga nya komplementbyggnader, bygga ut och göra ändringar.
o Byggnader, anläggningar och anordningar som brunnit ner eller förfallit ska få generösare möjligheter att byggas upp igen. Idag måste återuppbyggnaden ske inom några år.
o Det ska bli lättare att uppföra byggnader, anläggningar och anordningar som måste ligga vid eller i vatten, t.ex. båthus, bryggor och bastuflottar. Idag nekas dispens om det finns allmänna anläggningar i närheten.
o Utredaren ska ta reda på om dagens strandskyddsbestämmelser hindrar försvaret från att utföra byggnader och anläggningar vid stränder. Om det finns hinder ska förslag på ändringar av reglerna tas fram.
o Idag finns ingen preskriptionstid för byggen på strandskydd som skett olovligen efter 1975. Utredningen ska föreslå en ändring så att preskriptionstiden blir liknande den som gäller på land, 10 år.
o Utredningen ska föreslå lättnader i strandskyddet för anordningar och åtgärder som gynnar friluftslivet eller förbättrar livsvillkoren för djur- eller växtliv.
o Det ska bli lättare att hålla tillfälliga arrangemang och säsongsbetonade förvärvsverksamheter på strandskyddad mark.
o Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen, så kallade LIS-områden, kan inte idag byggas utefter stränder från Norge till Forsmark bland annat. Nu vill Regeringen att det ska bli möjligt att bygga strandnära utefter dessa stränder. Dock inte i områden med exceptionellt högt bebyggelsetryck.
o Kommuner ska få större möjligheter att upphäva eller ge dispens från strandskyddet. Utredningen ska föreslå en ny modell där kommunerna kan besluta var strandskyddet ska gälla. Det ska inte beröra områden med exceptionellt högt bebyggelsetryck. Utredningen ska föreslå kriterier för områden med exceptionellt högt bebyggelsetryck.
Fredrik Wersäll kommer att utses som utredare. För närvarande är han Riksmarskalk och chef för de Kungliga Hovstaterna. Han var president i Svea hovrätt till och med maj 2018. Dessförinnan var han riksåklagare. Han har också varit justitieråd i Högsta domstolen.