Förslag om ökad strömmingskvot med 74 procent

Publicerad 2026-06-15

Den årliga strömmingskvotpolskan har börjat; som vanligt med att ICES – det vetenskapliga rådet – har överlämnat sina prognoser om maximalt möjligt fiske 2027 av strömming, skarpsill, torsk, lax och rödspetta till EU:s fiskeriministrar.
-Det är som om ett aktiebolag skulle besluta om vinstutdelning grundat på prognoser istället för faktisk vinst, kommenterade en forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, när han vid ett frukostseminarium försökte förklara ICES´ till synes säkra siffror.
Den ”vinstutdelning” som ICES i år föreslår är en 74-procentig ökning av strömmingskvoten i centrala Östersjön och 44 procents ökning i Bottniska viken. Lika stor ökning av kvoten för skarpsill – 44 procent – gäller för hela Östersjön. Däremot föreslås ingen vinst för torsken som får fortsatt 0-kvot och även för laxen blir ”utdelningen” oförändrad.
Prognosen ska nu ligga till grund för fiskeriministrarnas kvotbeslut i höst och frågan är om Sverige även i år kommer att sätta klackarna i marken och ensam förgäves slåss för mindre kvoter.

Årets process för att fastställa hur mycket fisk som ska få tas upp ur Östersjön nästa år har startat och på nytt står strömmingen i centrum. Efter flera år av förhållandevis låga fiskekvoter verkar den ha ökat och då leder de vetenskapliga prognoserna omedelbart till förslag om ökade kvoter. Foto: Atle Grimsby Wiki Commons (CC BY 2.0)

Bakom förslagen till ökade kvoter för strömming ligger en förbättring av bestånden – mätt i lekbiomassa – under de senaste åren både när det gäller mängden fisk och strömmingens kondition. Samma utveckling har noterats i både Bottenviken och Centrala Östersjön och ICES bedömer därför att kvoterna kan ökas i båda områdena. Däremot ligger strömmingen i Västra/Södra Östersjön (den s k Rügensillen) fortsatt illa till och 0-kvot rekommenderas och t o m om inget fiskas så kommer inte bestånden att nå nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning 2028. Även skarpsillen har under de senaste två åren ökat både i mängd och storlek i hela Östersjön och därmed förutser ICES att kvoten för sprattus sprattus (skarpsill) kan öka. Rödspättan tillhör också de arter som ökat i mängd, men utan motsvarade ökning av storleken, och där föreslås en 17-procentig ökning av kvoten.

Efter vinterns rekordlåga vattenstånd fanns det hopp om att nytt kallt, salt och syrerikt vatten från de stora haven skulle strömma in. Men det hände inte. . Foto: Lotta Lanne

Syrerikt vatten uteblev och ingen återhämtning för torsken i sikte
Trots flera år av 0-kvot för torskfiske syns ingen återhämtning i vare sig det östra eller västra beståndet och därför bör förbudet mot riktat torskfiske kvarstå, menar ICES. Det vetenskapliga rådet föreslår insatser för att återställa torskens livsmiljöer med sikte på minskade effekter av övergödning och förbättrade syrehalter i bottenmiljöer.


Ett visst hopp om förbättrade syrehalter i bottenmiljön tändes i vintras när envisa högtryck från öster sänkte vattennivån i Östersjön dramatiskt. Förhoppningen var att det vatten som senare skulle strömma in från Nordsjön skulle vara både kallt, salt och syrerikt och breda ut sig under Östersjöns varmare och bräckta vatten. Men högsta vinsten i klimatlotteriet uteblev och det vatten som strömmade in i Östersjön var mest ytvatten som inte syresatts av starka västvindar. Den prekära ekologiska situationen för torsken kvarstår alltså.

Begränsningarna av laxfisket från förra bedömningen förlängs för 2027 eftersom ICES gör en revidering av sin rådgivning när det gäller lax i Centrala Östersjön. Det innebär att all fångst av lax på blandbestånd i havet bör vara noll. Ett visst fiske (30 000 laxar )kan tillåtas, om det begränsas till tiden för laxens lekvandring i Ålands hav och Bottniska viken.

Exakta siffror på osäker grund
ICES lämnar sina prognoser i form av intervall med till synes väldigt exakta mängder, exempelvis 211 363 – 324 914 ton i Centrala Östersjön under 2027. Men bakom de exakta siffrorna döljer sig många osäkerheter som ICES pekar på. Det gäller såväl bedömningen av den framtida lekbiomassan, problem med felrapporteringar av fångster av strömming och skarpsill samt det faktum att Ryssland inte lämnar underlag samtidigt som de svarar för ca 21 procent av fångsterna i området.

Ytterligare en aspekt av ICES´ prognoser som ofta debatteras är de frågor som ICES svarar på och vad de INTE beaktar. Det EU-kommissionen begär att ICES ska leverera är mått på fångster under det kommande året som beräknas leda till att fiskbeståndet når nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning men när dessa nivåer ska nås sägs inte. Alla faktorer som kan påverka beståndens storlek beaktas inte heller; det gäller exempelvis strömmingsbestånden som består av flera genetiskt olika bestånd och det gör dem extra sårbara. Hela mindre bestånd kan slås ut utan att det syns i kvoten som omfattar alla bestånden och det drabbar den biologiska mångfalden. ICES prognoser beaktar inte heller strömmingens avgörande roll i Östersjöns ekosystem och en förvaltningsplan för Östersjön med ekologisk helhetssyn efterlyses av många kritiker.

Alla partier missnöjda med ICES prognoser
Samtliga politiska partier har nyligen – i en valenkät gjord av Baltic Waters och Sportfiskarna – förklarat att de inte är nöjda med ICES´ prognoser och de flesta partier vill också se fortsatt försiktighet med fiskekvoterna.
När bestånden går ner gäller det att agera snabbt men när bestånden går upp bör vi avvakta och se om det håller i sig och ge bestånden tid att växa till och stabilisera sig. Ungefär så uttryckte sig en forskare på Östersjöcentrum.
Det kan bli spännande att se hur de svenska politikerna kommer att navigera i årets kvotpolka.