Publicerad 2026-06-17
– Vi i Nej till kärnkraft i Valdemarsvik jobbar vidare, försäkrar ordföranden Björn Horgby, sedan han tagit del av riksdagsbeslutet om att göra det möjligt att etablera kärnkraftverk inom den ”obrutna kusten”.
Just nu handlar det först och främst om att göra en miljökonsekvensanalys som kan få kommunens styrande att säga nej till en kärnkraftspark vid Valdemarsviken.
Och det finns många goda skäl till det; den totala bristen på infrastruktur – vägar, hamn, kraftledningar – i det aktuella området, närheten till ett Natura 2000-område och inte minst de extraordinärt dyra lösningarna på kylningsproblemet med en nästan milslång ledning eller kyltorn.
Trots riksdagens ändringar i Miljöbalken kvarstår fortfarande det s k kommunala vetot, dvs regeringen kan inte ge tillstånd till en ny kärnkraftsanläggning utan kommunens godkännande.
-Det är ju numera möjligt för exploatörerna att välja att begära det kommunala godkännandet redan i början av projekteringen och det är vad Kärnfull Next har gjort, berättar Björn Horgby. Grunden för att man öppnade för denna förändring var att man ville undvika att exploatörerna tvingades lägga ner stora kostnader på utredningar för att sedan till slut få ett blankt nej från kommunen. Det var kanske bra tänkt men det betyder att Valdemarsviks kommun nu sitter med ett mycket stort och komplicerat ärende i knäet, som en liten kommun med ett lika litet plankontor får svårt att klara av. I synnerhet som den ansökan som Kärnfull Next lämnat in är ganska odetaljerad för att inte säga missvisande. Man mörkar gärna de stora problemen…
3,3 miljoner för utredning och information
Kommunalrådet Per Hollertz har i en intervju med Svenska Dagbladet flaggat för en lokal folkomröstning och kommunen har också fått 3,3 miljoner från Naturvårdsverket för utrednings- och informationsinsatser. I ansökan hoppas kommunen på ”mätbara skillnader i inställningen till kärnkraft” efter en sådan insats.
-En folkomröstning är inget vi eftersträvar i första hand, säger Björn Horgby. Även om det låter bra betyder det oftast att det bara är en minoritet av befolkningen som avgör utgången. I Karlshamn var det häromsistens 48,4 procents valdeltagande i en lokal omröstning om kärnkraftsetablering och det var väldigt bra. 60,9 procent av dem sa nej och det innebär att det realiteten var 30 procent av väljarna som avgjorde valet.
Ojämlika informations- och utredningsresurser
-Dessutom är ju resurserna för opinionsbildning minst sagt ojämt fördelade; det är en jättekoncern som Studsvik AB, dit Kärnfull Next numera hör, och en kommun med miljonbidrag från Naturvårdsverket mot en liten gräsrotsorganisation av frivilliga som bara har medlemsavgifter och gåvor från privatpersoner.
-Men det vi har är tillfälligtvis en hel del kompetens i form av 350 medlemmar som bl a innehåller kärnkraftsteknisk expertis, journalister, jurister och kommunikatörer. Vi kan inte kosta på oss stora informationskampanjer men vi kan tala med folk, ta med dem på båtturer ut till Målma, visa och berätta att små modulära reaktorer inte är några mysiga små stugor. En anläggningen med sex SMR tar lika stor plats – 1,5 km utmed Valdemarsviken – som kraftverket i Oskarshamn.
– Och kylningsproblemen måste antingen lösas med att spränga en 8 km lång tunnel för att leda det uppvärmda vattnet ut i havet eller uppföra 100 kyltorn som i sin tur kräver intag av 90 kubikmeter vatten/sekund.
– Hur kommer det att påverka vattenkvaliteten längre in i den fjord som Valdemarsviken är? Anläggningen ska ligga granne med ett Natura 2000-område – hur kommer det att påverkas ? Vi kan peka på den obefintliga infrastrukturen och beskriva hur nya kraftledningar måste dras och ställa frågan hur man ens ska kunna transportera dit reaktortankar som väger 570 ton på de småvägar som finns. Inte ens en nybyggd hamn – vad den nu kommer att kosta – löser problemet eftersom själva anläggningen inte ska ligga direkt vid vattnet.
