Publicerad 2026-01-31
Länsstyrelsen ska inte längre pröva ett kommunalt beslut i exempelvis bygglovs-eller detaljplaneärenden om någon överklagar. Och fortsättningsvis ska det inte vara gratis att överklaga; 1000 kronor ska det kosta att överklaga till Mark-och miljödomstolen som istället blir första instans att pröva kommunens beslut.
Det är två av de förslag Miljötillståndsutredningen har presenterat i delbetänkandet En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden som överlämnats till miljöminister Romina Pourmokhtari. Det ska även bli svårare att få prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen och kommunerna behöver inte längre samråda med lika många berörda; krav på samråd med alla kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av ett planförslag slopas. Alla förändringar ska syfta till att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, enligt utredningsdirektiven
I direktiven till utredningen ville regeringen även att klagorätten för enskilda och organisationer på mark- och miljöområdet (ex vis Naturskyddsföreningen, Birdlife m fl) skulle utredas för att minska okynnesöverklaganden. Men på den punkten kunde inte utredningen hitta något faktaunderlag och de kunde inte motivera några förändringar enbart på grund av obestyrkta uppgifter. Inte heller tanken på att begränsa klagorätten genom att inte tillåta klagande att åberopa allmänna intressen, har lett till något ändringsförslag. En sådan ändring skulle enbart tillåta en klagande att åberopa effekter av en byggnation/detaljplan som direkt drabbar den klagande – inte effekter som t ex drabbar allas vår miljö eller bryter mot gällande planer som fördjupade översiktsplaner mm. Utredningen hänvisar till att en sådan begränsning inte skulle rimma med EU-domstolens praxis avseende den klagoberättigades rätt att åberopa allmänna intressen vid överklagande inom mark- och miljörättsområdet.
Foto: Sveriges Domstolar
Högst tre instanser ska korta planeringsprocesserna
Idag kan ett detaljplaneärende ta flera år innan det kan avslutas. Ett för Arkipelaget näraliggande exempel finns på Bergön – ett detaljplaneärende som nu är inne på sitt åttonde år. Ett skäl till de långa planeringsprocesserna är att det i dagsläget kan finnas ända upp till fem instanser där ärendet ska prövas. Först är det kommunen som prövar en detaljplan före beslut. Därefter kan beslutet överklagas och prövas av länsstyrelsen innan det överklagas vidare till Mark- och miljödomstolen (MMD). Är klaganden fortfarande inte nöjd med beslutet kan prövningstillstånd begäras hos Mark- och miljööverdomstolen (MÖD)och om de beviljar prövningen har de en möjlighet att i prejudicerande ärenden bolla vidare till Högsta domstolen.
Med utredningens förslag kommer det att räcka med tre instanser. Efter det kommunala beslutet går ett överklagande direkt till MMD utan att passera länsstyrelsen. Om ärendet sedan överklagas vidare till MÖD så kommer det vara svårare att få prövningstillstånd eftersom utredningen föreslår att två av grunderna för prövningstillstånd ska försvinna. Ett ärende ska bara få prövningstillstånd om det är fråga om prejudikatsdispens eller extraordinär dispens dvs att domen kan bli ett rättesnöre för framtida domar i alla domstolar eller att det misstänks att ett grovt förbiseende eller fel (ex vis jäv, falska dok. mm) har gjorts. Hittills har även prövningstillstånd kunnat beviljas som MÖD haft anledning att misstänka att MMDs dom inte är rätt eller om de inte anser sig kunna avgöra det utan att pröva ärendet på nytt.
Slutligen föreslås MÖD få en starkare roll som prejudicerande instans. Domstolen ska inte längre kunna skicka sådana ärenden vidare till Högsta Domstolen utan de ska själva döma. Men vid sådana tillfällen ska rätten förstärkas och bestå av sju ledamöter.
Samråd i samband med planeringsbesked slopas
Andra skäl till att planprocessen kan bli lång är de många utredningskrav som finns – exempelvis om hur planen kommer att påverka miljö, skyddade arter, vatten mm. Om kommunen dessutom använder sig av möjligheten att begära planeringsbesked från länsstyrelsen – ett slags förhandsbesked om att planen inte strider mot vissa upphävandegrunder som strandskydd eller riksintressen för natur, kultur och friluftsliv – så ökar även det på processtiden. En sådan begäran måste nämligen föregås av ett samråd där planen annonseras och visas upp och det ges tid för alla berörda och intresserade att komma in med sina synpunkter. Synpunkterna ska sedan sammanställas och kommenteras innan de skickas med till länsstyrelsen tillsammans med planförslaget.
Den här samrådsomgången behövs inte har utredningen kommit fram till och de föreslår att den slopas helt. Därmed kanske också kommunerna blir lite mer intresserade av att utnyttja möjligheten att begära planeringsbesked, tror utredningen. Hittills har intresset varit måttligt.
1000 – 2000 kronor för ett överklagande
Att överklaga ett kommunalt beslut i plan- och byggärenden m fl kostar i dagsläget ingenting men där föreslår utredningen en ändring. Att överklaga till MMD ska kosta 1000 kronor och ett överklagande till MÖD 2000 kronor. Får den klagande helt rätt så betalas också pengarna tillbaka och blir det delvis rätt betalas hälften av pengarna tillbaka. Personer med ett ekonomiskt underlag som är mindre än 260 000 kronor slipper betala avgift.
Trots att utredningen bedömer att avgiften inte kommer att hindra någon med välgrundade anspråk att överklaga så räknar den med att antalet överklaganden kommer att minska och därmed också samhällets kostnader.
Oklart hur miljömålen påverkas
Förslagen innebär att 60-100 tjänster kan försvinna från länsstyrelserna och därmed också kostnaderna för dessa. Samtidigt ökar ärendemängder och kostnader på miljödomstolarna. Hur mycket kommunerna kan minska sina kostnader genom ändringar i utredningskrav, planeringsbesked och samrådskretsen har inte utredningen kunnat beräkna. Inte heller har man kunnat fastställa hur utredningsförslagen kommer att påverka det yttersta syftet med förändringarna: att nå miljö- och klimatmålen. En ökad investeringsvilja bör emellertid leda till att fler klimat- och miljöförbättrande investeringar görs och till att klimatomställningen påskyndas, menar utredningen.
I slutet av mars ska Miljötillståndsutredningen i sin helhet vara klar. Förslagen i delutredningen En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden föreslås träda i kraft 1 januari 2028.