Öppet för kärnkraft i obruten kust – och Valdemarsviken

Publicerad 2026-06-17

15 juni 2026 beslöt riksdagen med 174 röster för och 172 emot (3 riksdagsledamöter var frånvarande) att öppna hela Sveriges långa kust för byggande av kärnkraft. M, L, KD och SD kan nu glädja sig åt att det inte längre finns någon ”obruten kust”- t ex i Sankt Anna och Gryt – som är så ”helig” att den inte kan prövas som lämplig för etablering av nya kärnkraftverk. Oppositionspartierna hade alla motionerat om avslag på propositionen men deras 172 nejröster räckte inte för att hindra ändringen i Miljöbalken.

Därmed är också ett hinder för den planerade kärnkraftverksetableringen i Valdemarsviken undanröjt. Studsvik AB – som köpte Kärnfull Next för 70 miljoner i maj i år – sökte i juni statligt stöd för två olika projekt. Det ena vid Studsvik i Nyköpings kommun och det andra projektet gäller Valdemarsviks kommun, där bolaget vill bygga fyra till sex modulära reaktorer.

Med den ändring i Miljöbalken som Tidöpartierna röstat igenom blir det möjligt att bygga kärnkraftverk också inom det som kallats ”obruten kust”. Det möjliggör den planerade SMR-parken vid Valdemarsviken, som kan komma att se ut så här enligt en visualisering från Kärnfull Next.

Förslaget om att öppna de kustområden som varit skyddade i Miljöbalken mot miljöfarlig exploatering, dök upp som en liten 17-sidig departementspromemoria i slutet av förra året. Kustkommunerna och länsstyrelserna i de områden som ingår i riksintresset för obruten kust uppmanades yttra sig. I Söderköping hälsade M och SD förslaget med glädje och i Valdemarsvik gjorde M, KD, SD och Landsbygdspartiet tummen upp liksom M i Norrköping. Övriga partier var i olika grad emot förslaget. De båda länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar län ansåg inte att promemorian kunde läggas till grund för en proposition men en propp blev det – i mars. (läs om remissvaren här)

Obrutna kusten kan brytas av kärnkraftverk
Och i dessa bråda riksdagar, då samtliga riksdagsledamöter sitter på plats och debatterar och voterar i både helg och söcken, så klubbades ändringen i Miljöbalken och den träder i kraft bara två dagar senare – 17 juni. Det innebär att det nu blir möjligt att pröva lokalisering av nya kärnkraftverk även inom de områden av riksintresse för natur, kultur och friluftsliv som tidigare varit fredade från miljöfarlig exploatering.

Här vid Röklint i Valdemarsviken vill Kärnfull Next – numera dotterbolag till Studsvik AB – förlägga 4-6 s k små modulära reaktorer. Foto: Anders Magnusson

Ett sådant område med obruten kust sträcker sig från Simpevarv till Arkösund och det har varit ett av de skäl som föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik hänvisat till i sin kamp mot Kärnfull Nexts planer på att bygga s k SMR-reaktorer vid Valdemarviken. Men nu är alltså det argumentet nerskjutet och Kärnfull Next har redan en ansökan om SMR-anläggning inlämnad till regeringen.

Studsvik söker ekonomiskt stöd för reaktorer i Valdemarsviken
I maj införlivades sedan Kärnfull Next i Studsvikkoncernen, som har gjort en egen ansökan om att få bygga en anläggning i Studsvik utanför Nyköping med 2-4 reaktorer av samma typ.

Kärnfull Next är numera ett dotterbolag inom koncernen som fungerar som Studsviks plattform för projektutveckling av små modulära reaktorer (SMR). Grundarna (Sjölander & Ahlberg) sitter numera i Studsviks koncernledning.Det senaste steget är nu att Studsvik AB ansökt om statligt ekonomiskt stöd för båda projekten, men de väntas senare bestämma sig för vilket de går vidare med. Detta är den tredje ansökan om statligt stöd för ett kärnkraftsprojekt som regeringen tagit emot. Övriga två gäller anläggningar på Väröhalvön utanför Varberg och Norrsundet utanför Gävle.

Finansdepartementet prövar och sedan EU
I ett pressmeddelande beskriver regeringen hur processen nu går vidare: ”Nu kommer ansökan att beredas på Finansdepartementet av sekretariatet för finansiering av ny kärnkraft. En ansökan innebär att arbetet för att regeringen ska kunna fatta beslut om stöd kan inledas. Processen omfattar förutom beredning av själva ansökan också förhandlingar mellan regeringen och bolaget om stödets villkor och omfattning. En löpande dialog med EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens (DG-COMP) leder sedan fram till en formell prövning av om stödet är förenligt med EU:s statsstödsregler.”