Publicerad 2025-12-30
M och SD i Söderköpings kommun är positiva till att Sankt Anna kan prövas för framtida kärnkraftverksbyggen. Det framgår av kommunens yttrande över regeringsförslaget att göra det möjligt att bygga kärnkraft i kustområden som hittills skyddats som riksintressen i Miljöbalken. Men M och SD är inte nöjda med att regeringen bara föreslår undantag för kärnkraftverk – helst vill de se hela riksintresset för obruten kust omprövat och menar att det finns andra viktiga samhällsintressen som också borde kunna komma i fråga för lokalisering i den hittills skyddade skärgården.
Oppositionen var emellertid inte med på noterna utan L, MP och V reserverade sig till förmån för eget yttrande som slår vakt om den obrutna kusten. Vad S ville framgår inte av protokollet. Även i Valdemarsvik och Norrköping var det delade meningar om remissvaret medan länsstyrelserna i Kalmar och Östergötland inte anser att förslaget kan läggas till grund för en lagändring av Miljöbalken.
Foto: Fotofabriken
Arkipelaget berättade om regeringsförslaget i november. Länk till artikeln. Som en 17-sidig departementspromemoria hade förslaget då skickats ut till bl a kustkommunerna i Östergötland och de berörda länsstyrelserna. I mitten av december hade svaren kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet (du hittar alla remissvar här) med positiva besked från Söderköping och Valdemarsvik medan Norrköping och de båda länsstyrelserna inte anser att förslaget är tillräckligt utrett för att kunna leda till ändringar i Miljöbalken.
Kärnkraftverk påverkar turism och fritidsboende i skärgården
I alla tre kommunerna ledde behandlingen av förslaget till politiska motsättningar, reservationer och egna yttranden. I Söderköping var det L, MP och V som ville slå vakt om den hittills som riksintresse skyddade obrutna kusten där bl a Sankt Anna och Gryts skärgård ingår. ”Skärgården är snarast världsunik, både genom geografin och sina naturvärden ”skriver de tre partierna och pekar på att det är svårt att överblicka konsekvenserna av en kärnkraftsetablering i Sankt Anna. Det är inte bara kärnkraftsanläggningen i sig som kommer att påverka både miljö och människor i hela kommunen, menar de, utan också vägar, hamn och kraftledningar mm. som måste till. En kärnkraftsetablering i Sankt Anna skärgård kommer att påverka Söderköpings kommuns turism och fritidsboende, fruktar L, MP och V som därmed ville säga nej till en lagändring. M och SD var emellertid positiva till att förändra riksintresset obruten kust, som de menade är så oklart definierat att kommunen känner sig osäker på vad det är för värden som egentligen ska skyddas. Riksintresset riskerar att bara bli en förbudslagstiftning mot större anläggningar, sägs det i kommunens yttrande. De efterlyste både en värdebeskrivning och att det föreslagna undantaget för kärnkraftsetablering utvidgas så att det blir möjligt att också etablera annan samhällsviktig verksamhet i de hittills skyddade områdena. M och SD vann majoritet i kommunstyrelsen. Vad S tyckte, ville eller röstade framgår inte av protokollet.
Gryts Skärvårdsförening och Nej till kärnkraft protesterar
I Valdemarsvik har förslaget av begripliga skäl väckt mer uppmärksamhet än i Söderköping. Där har redan projekteringsföretaget Kärnfull Next börjat planera för etablering av 4-6 s.k. SMR-reaktorer vid Valdemarsviken. Föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik har bedrivit informations- och opinionsarbete och samlat in 1100 namn från ”protestanter” bland både fast- och fritidsboende som de överlämnat till kommunen.
När regeringsförslaget om att öppna de skyddade kusterna för kärnkraftverk dök upp slog sig Nej till kärnkraft i Valdemarsvik ihop med Gryts Skärvårdsförening och lämnade ett eget yttrande till Klimat- och näringslivsdepartementet. Där protesterar de kraftigt både mot den otillräckliga utredningen, rena felaktigheter i departementspromemorian, tendensiöst urval av remissinstanser, den korta remisstiden och själva förslaget. ”Det går att dra paralleller mellan obruten kust och lagstiftningen kring Sveriges nationalälvar” skriver de. ”Båda har samma typ av skydd från storskaliga verksamheter och har kommit till som en följd av alltför omfattande exploatering av andra kuster och vattendrag. Ett bättre namn för de skyddade kuststräckorna vore därför nationalkuster. Idag skulle ingen seriöst driva frågan om att bygga ut Vindelälven, Kalixälven, Torneälven eller Piteälven och detsamma borde gälla för de obrutna kusterna.”
Positivt svar från Valdemarsvik med röstsiffrorna 7-6
När Valmarsviks kommun skulle lämna sitt svar på förslaget var det majoriteten bestående av M, KD, SD och Landsbygdspartiet som angav den positiva tonen. De gjorde tummen upp för förslaget medan S och C var emot. Både i Söderköping och Valdemarsvik noterade kommunerna med tillfredställelse att deras rätt att bestämma hur kommunens mark ska användas skulle öka med en lagändring.
I Norrköping gav M regeringsförslaget positiv respons medan V dissade det helt, i egna yttranden. Majoriteten (S, C, MP) förklarade sig i och för sig positiva till att öka möjligheterna till lokal energiproduktion men tyckte inte förslagets konsekvenser var tillräckligt analyserade. Det gällde både konsekvenserna för natur och friluftsvärden och hur förändringar av det betydelsefulla riksintresset för obruten kust skulle påverka regionens attraktivitet. Alla tre kommunerna var överens om att det s k kommunala vetot mot eventuella kärnkraftsanläggningar inom respektive kommuns hank och stör under alla omständigheter måste vara kvar.
Länsstyrelserna säger nej till generell försvagning av skyddet
Båda länsstyrelserna säger nej till att lägga departementspromemorian till grund för ändringar i Miljöbalken och deras huvudsakliga invändningar är att saken inte är tillräckligt utredd i det 17-sidiga dokumentet. Idén att generellt ta bort skyddet för de riksintressanta kusterna för att – på några få ställen – etablera kärnkraft, är båda länsstyrelserna emot. Länsstyrelsen i Östergötland menar att det är ett bakvänt tillvägagångssätt. Det vore rimligare att först utreda var det ur alla möjliga aspekter vore lämpligast att placera nya kärnkraftsanläggningar och därefter upphäva skyddet just där om det skulle visa sig vara inom nuvarande riksintressen och ändå motiverat.
Foto: Lotta Lanne