Publicerat 2022-10-17
Balans är ledordet för Anna Karlin, ny skärgårdsutvecklare för Östergötlands skärgård Och när hon säger balans menar hon balans mellan utveckling och bevarande; att varken göra skärgården till ett museum eller hamna i att utveckling alltid handlar om turism. Skärgården är ett kulturlandskap präglat av generationers liv och verksamhet, påpekar Anna Karlin, som har stora delar av den historien i den egna släkten från Äspholm. I sin roll som skärgårdsutvecklare vill hon bidra till att bevara en levande skärgård och vägen dit menar hon går via en process som bygger på dialog och diskussion.
Tjänsten som skärgårdsutvecklare finansieras av Region Östergötland tillsammans med Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner – och Anna Karlins första månad ägnades till stor del åt introduktion i både jobbet och området.
Besök i flera skärgårdsföreningar på önskelistan
– Jag har haft förmånen att få gå om lott med min företrädare Carl Hamilton och det har varit en stor hjälp, berättar Anna Karlin. Eftersom jag känner till Sankt Anna väl sedan tidigare, nyttjade jag hans kännedom om de sydligare delarna av Östgötaskärgården. Vi har företrädesvis varit och besökt orter och föreningar runt Valdemarsvik och Gryts skärgård men jag vill fortsätta med motsvarade besök i Sankt Anna och Arkösunds skärgård så snart jag har tillfälle. Det är ju framför allt det sociala samspelet som står i fokus för mitt uppdrag.
Men det är mycket nytt att ta tag i för Anna Karlin, som både är utbildad planarkitekt och trädgårdsingenjör. I november ska hon exempelvis för första gången träffa Skärgårdsrådet, ett samverkansorgan med representanter för både region- och kommunpolitiker och skärgårdsorganisationer, vars arbete skärgårdsutvecklaren administrerar. På deras bord ligger sedan i våras ett påbörjat arbete med revidering av Det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård och väntar på fortsättningen.
Programprocessen viktigare än policydokumentet
– Ja inför det arbetet har jag fortfarande en del att läsa in mig på, konstaterar Anna. Det finns en konsultutvärdering av det tidigare programmet som jag ännu inte hunnit ta del av och så finns svaren på den enkät som rådet genomfört. Men det jag tycker är allra viktigast inför revideringen av programmet är att vi diskuterar igenom dels vad själva skärgårdsrådet ska vara till för, dels vad vi vill att det gemensamma utvecklingsprogrammet ska leda fram till. Och där ser jag processen att ta fram och förvalta programmet som avgörande för vilken betydelse det kan få, snarare än själva policydokumentet.
Anna Karlin ser stora fördelar med ett utvecklingsprogram som är gemensamt mellan kommunerna men också mellan regionerna.
– Ja, jag vill gärna ha med Region Kalmar på tåget, deklarerar Anna, och de har också sagt sig vara intresserade av hoppa på arbetet med det reviderade programmet. Inte minst i infrastrukturella frågor som bredbandsutbyggnad och vindkraft i skärgården och i havet så blir samordning i gränsområdena viktig. En samsyn mellan kommunerna när det gäller skärgårdsutveckling kan också leda till effektivisering och bättre resursutnyttjande, menar Anna och pekar på det gemensamma plan- och bygglovskontoret som Söderköping och Valdemarsvik har bildat.
– En förutsättning för att ett gemensamt program ska få tyngd är förstås att det antas av de parter som ingår i samarbetet, betonar Anna Karlin.
Handlingsplan för att komma ett steg vidare
Anna Karlin förutser att arbetet med Skärgårdsrådet kan innebära lite av en omstart med tanke på att årets val kan ha rumsterat om en del i de politiska förhållandena både i regioner och kommuner. Konsultutvärderingen av skärgårdsprogrammet pekade också ut flera områden som behöver utvecklas som hållbarhetsfrågor, digitaliseringen och barnperspektivet.
– Hållbarhetsfrågorna måste självklart in i programmet och när det gäller digitaliseringen menar jag att det finns anledning att försöka skapa en samsyn kring både utbyggnad av fibernät och de master som behövs för den mobila kommunikationen Men vi behöver ju inte uppfinna hjulet på nytt, en hel del av det som finns i programmet håller sannolikt fortfarande. Däremot skulle jag gärna se att vi försökte bena ut vad programmets målformuleringar bör leda till mera konkret. För att komma ett steg vidare skulle jag gärna se att programmet kompletterades med en handlingsplan som sedan kunde följas upp.
– Hållbarhetsfrågorna måste självklart in i programmet och när det gäller digitaliseringen menar jag att det finns anledning att försöka skapa en samsyn kring både utbyggnad av fibernät och de master som behövs för den mobila kommunikationen Men vi behöver ju inte uppfinna hjulet på nytt, en hel del av det som finns i programmet håller sannolikt fortfarande. Däremot skulle jag gärna se att vi försökte bena ut vad programmets målformuleringar bör leda till mera konkret. För att komma ett steg vidare skulle jag gärna se att programmet kompletterades med en handlingsplan som sedan kunde följas upp.
Skärgårdsting när det dyker upp något intressant
En återkommande aktivitet, som tidigare har tillhört skärgårdsutvecklarens ansvarsområde är det s k Skärgårdstinget, som emellertid fick skrinläggas när Covid slog till. Det var tidigare ett arrangemang med fokus på ett visst tema, som under någon sommardag belystes med föredrag och demonstrationer. Men när det gäller nästa Skärgårdsting vill inte Anna Karlin lova någonting bestämt.
– Där vill jag avvakta och se när vi har något intressant att berätta. Låt mig bli lite varm i kläderna först.
Förutom allt arbete på hemmaplan ska Anna Karlin också medverka i det Nordiska Skärgårdssamarbetet. Som skärgårdsutvecklare har hon ett tiotal kollegor spridda runt Sveriges kuster.
Läs mera om Skärgårdsrådet, Skärgårdsprogrammet, Konsultutvärderingen och enkäten under Org&föreningar/Skärgårdsrådet skapar kontakter.