Svagt intresse för enkäten om skärgårdsutveckling
Publicerat 2022-04-10
Bara 22 svar kom in på den enkät som Skärgårdsrådet i början av året skickade ut till sina 13 medlemsföreningar. I den digitala enkäten efterlystes synpunkter på det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland 2230. som ska uppdateras.
Enkätresultatet redovisades vid Skärgårdsrådets senaste möte och resulterade i att programarbetet lades på is i väntan på att rekryteringen av en ny skärgårdsutvecklare ska bli klar. En efterträdare till avgående Carl Hamilton kan vara på plats under hösten.
Med 22 svar på en digitalt designad och distribuerad enkät torde den sk ”kontaktkostnaden” vara ganska hög och det är förstås också svårt att se vilken vikt svaren ska tillmätas i det fortsatta programarbetet. Av de 22 som svarade redovisas exempelvis att ”31 % var mantalsskrivna på ö utan fast landförbindelse”. Det betyder i klartext 4,62 personer.
Är det gemensamma skärgårdsprogrammet till nytta?
Av de som svarat instämde sju helt i att skärgårdsprogrammet har betydelse för deras verksamhet. Någon kommenterade att det var till nytta för att ”utvecklas och leva som företagare” medan någon annan menade att programmet ”gör det möjligt att vistas i skärgården”. Andra kommentatorer skrev: ”Nyttan är dess värre oklar” och ”Inte så stor nytta eftersom det inte verkar få genomslag i verksamheten i regioner, länsstyrelser och kommuner”.
Programområden OK men lokal förankring och legitimitet efterlyses
På en 5.gradig skala tyckte en att programmet fokuserar på rätt saker och en annan att det inte alls hade rätt fokus; tolv personer gav emellertid en 4:a åt programmets mål, fokusområden och rekommendationer. De tolv personer som saknade något i det nuvarande programmet efterlyste bl a ansvar för genomförande och uppföljning, fokus på och budgeterade medel för infrastruktur, ökat fokus på boende och verksamheter i Skärgården och utveckling av jordbruk, boskapshållning och fiske. Någon tyckte att programmet innehåller för lite om hur skärgårdens kulturvärden kan bevaras liksom om kvalificerad landskapsvård. Vidare klagades på bristande lokal förankring och legitimitet för programmet.
En tidigare konsultutvärdering av programmet har pekat ut tre områden som borde få större uppmärksamhet: digitalisering, hållbarhet och barn och unga. Det höll dryga hälften av de svarande med om och ingen var helt emot. I kommentarerna påpekade någon att begreppen Hållbarhet och Agenda 2030 borde bytas ut till det mindre teoretiska begreppet ”bobarhet”.
Skärgårdsrådet bör ordna Skärgårdsting och göra fler synliga insatser
På frågor om skärgårdsrådet funktion och betydelse menade drygt hälften att det fyller en informationsfunktion och tio personer upplevde att de har möjlighet att påverka innehållet i Skärgårdsrådet. Tolv personer upplevde Skärgårdsrådet som betydelsefullt för den egna verksamheten. I kommen-tarerna efterlystes bl a. :
-Uppdatering av skärgårdsutvecklarens uppdrag
-Mer konkreta och synliga insatser
-Ordna fysiskt skärgårdsting
-Inrätta ett kansli som kan jobba med projektadministration och söka EU-medel
-Strandskydd, äganderätt och lokalt förankrad kunskap måste stå i centrum
-Utveckla föreningarnas roll och formalisera deras representation så att det alltid finns input från föreningsmedlemmarna
-Viktigt att kommunalråden och högre chefer från Länsstyrelsen är med
-Arbeta mer med remisser och möten med sikte på nationell nivå.
Carl Hamilton, som är på väg att lämna posten för att gå i pension, skulle för sin del gärna se att rådet fortsätter sina försök att få del av skärgårdsborna synpunkter genom fysiska möten på olika platser i området. En sådan turné vore också en fin introduktion för den nye/nya skärgårdsutvecklaren, menar Carl Hamilton.