Publicerat 2021-07-13
Ett ”suveränt forum” för samråd och kontakt med politiker och tjänstemän över läns- och kommungränser
Skärgårdsrådet är ett suveränt forum för företagare och boende i skärgården! Det hävdar Region Östergötlands skärgårdsutvecklare Carl Hamilton entusiastiskt. Och det har han väl närmast betalt för att säga eftersom han är den tjänsteman som ansvarar för rådet, som under årens lopp vuxit i både vikt och omfång samtidigt som det ”bara” är ett rådgivande organ. Just nu utvärderas både rådets viktigaste policydokument – det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård – liksom rådet självt. I september presenteras resultatet.
Från början var det bara kustkommunerna i Östergötland och länsstyrelsen som började träffas och samverka kring gemensamma skärgårdsfrågor.
Utökad representation med skärgårdsföreningar
I och med att kommunalförbundet Östsam blev operativt 2003 flyttades det regionala utvecklingsuppdraget från Länsstyrelsen till Östsam. Samtidigt utökades Skärgårdsrådet med företrädare för skärgårdsbefolkningen genom att föreningar och organisationer i skärgården blev representerade.
Utvidgat intresseområde
En annan utvidgning gällde området för Skärgårdsrådets omsorger. Från att enbart ha fokuserat på Östgötaskärgården vidgades synfältet till att även omfatta Kalmar län och kustkommunerna där.
Idag rymmer Skärgårdsrådet företrädare för skärgårdsbefolkningen, skärgårdskommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås, Region Östergötland, Regionförbundet i Kalmar län och Länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar län. Carl Hamilton är den tjänsteman som håller ihop rådets arbete.
Rådgivare, initiativtagare och ”kopplare”
I ett avseende har inget ändrats: Skärgårdsrådet är fortfarande ett forum för ömsesidig information och samverkan i skärgårdsfrågor – inget beslutande organ. Rådet kan emellertid ta initiativ till åtgärder men för att få åtgärderna genomförda måste de beslutande församlingarna i kommuner och regioner ”köpa” förslagen och driva igenom dem.
Det är alltså inte som beslutsforum Skärgårdsrådet är betydelsefullt enligt Carl Hamilton, utan snarare för den ”koppleriverksamhet” som möjliggörs.
– Genom Skärgårdsrådet kan företagare och boende i skärgården få direktkontakt med ledande tjänstemän och politiker i skärgårdskommunerna, Regionen och Länsstyrelsen. Skärgårdsbor har världens chanser att nå de beslutsfattare som kan stödja deras möjligheter att bo och verka i skärgården. Få andra invånare har motsvarande institutioner till sitt förfogande.
Både Utvecklingsprogrammet och Rådet utvärderas
Ett viktigt initiativ från Skärgårdsrådet är det Utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland, 2030 som presenterades 2016. Det är ett policydokument som du hittar i sin helhet under Bygga och bo här på Arkipelaget. När det var klart gick det ut till samtliga kommuner och regionerna för att de skulle kunna fatta beslut om att låta det gemensamma utvecklingsprogrammet utgöra ett styrdokument i det egna planeringsarbetet.
I det beslutet, som samtliga berörda kommuner och regioner också har fattat, ingick att programmet skulle utvärderas och revideras en gång under varje mandatperiod. Utvärderingen, som nu gjorts av en konsult, kommer att presenteras på Skärgårdsrådets möte den 17 september och då återkommer Arkipelaget och berättar om resultatet.
Förutom utvärderingen av programmet har konsulten haft i uppdrag att utvärdera Skärgårdsrådets organisation och arbetssätt och på den punkten aviserar Carl Hamilton redan nu att det kommer förslag om förstärkt representation av skärgårdsföretagare i rådet.
Ledamöter på livstid även efter utvärderingen?
Ytterligare ett förändringsförslag som överlämnats till Region Östergötlands strateg för landsbygdsutveckling, gäller hur rådets representanter ska utses och för hur lång tid. Idag finns inga regler för hur exempelvis föreningsrepresentanter ska utses och de sitter – likt Svenska Akademiens ledamöter – utan begränsad mandattid. I september får vi se om det gjorts några andra förändringar i reglerna än att företagsrepresentationen förstärkts i rådet.
Inga egna projektpengar men kunskap om var de finns
Skärgårdsrådet ska ta initiativ till åtgärder som ökar möjligheterna att bo och verka i skärgården och som värnar natur- och kulturmiljö men några egna projektmedel för att stödja sådana åtgärder finns inte hos rådet.
Däremot ingår det – inte minst i Carl Hamiltons uppgifter som skärgårdsutvecklare – att både bidra till att utvecklingsprojekt kommer till stånd och att känna till och informera om var det kan finnas projektpengar att söka; Regionen kan ha, på Länsstyrelsen finns LOVA och LONA-bidrag och hos Kustlandet finns det för tillfället nya fräscha pengar för att täcka upp tills nya EU-projekt tagit form bl a inom ramen för Central Baltic-fonden.
– När det gäller projektmedel kan bidragsdelen variera från 90 procent och neråt och en viss egenfinansiering krävs alltid. Men hela eller delar av egenfinansieringen kan ofta utgöras av eget arbete. Det finns all anledning för skärgårdsfolk med utvecklingsidéer att ta kontakt.
– Sedan skulle jag gärna se att de som redan sitter som representanter i Skärgårdsrådet prioriterar upp uppdraget, avslutar Carl Hamilton, för om skärgården ska leva måste vi skapa sysselsättning och nya försörjningsmöjligheter.