HELCOM, BSPA, Acta S:t Anna och HELCOM MPA-område

Ett virrvarr av begrepp att reda i

Publicerad 2021-04-15

Det är många förkortningar och begrepp som flyter omkring i skärgården. Ibland är det fråga om vrakgods – avslutade projekt eller gamla bortbytta benämningar – ibland är det institutioner och program som är still going strong. Med ArkipeLagspelaren Peter Karks hjälp gör vi här ett försök att skapa reda i några av de många företeelser som flyter runt och som alla har sitt ursprung i Helsingforskonventionen från 1974.

Helsingforskonventionen, tidigare benämnd Östersjökonventionen, är den överenskommelse mellan Östersjöns nio strandstater som ingicks 1974 i Helsingfors med syfte att värna miljön i Östersjön. Överenskommelsen omfattar hela Östersjön och Sveriges västkust upp till en linje i höjd med Skagen – Göteborg.

För att samordna detta arbete inrättades ett sekreteriat, HELCOM som placerades i Helsingfors. Ordförandeskapet är tvåårigt och roterar bland medlemsländerna. För närvarande leder Tyskland arbetet. Sverige tillträder som ordförande år 2030.
Konventionen uppdaterades 1992 och undertecknades då av de nio ursprungliga staterna samt EU

BSPA – en aktionsplan som inte nått alla mål…

HELCOM beslutade år 2007 om en gemensam Aktionsplan för Östersjön, HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP),med syfte att återställa god ekologisk status i Östersjön till 2021. Arbetet pågår men många uppsatta mål kommer som känt, inte att kunna nås.

Acta S:t Anna – En ordlek med allvarlig bakgrund

Acta S:t Anna blev namnet på en omfattande (160 sidor) Samverkansplan BSPA S:t Anna Missjö, som presenterades i mars 2011 av Östergötlands dåvarande landshövding Elisabeth Nilsson.
Innan vi går vidare krävs ytterligare en förklaring. BSPA står för Baltic Sea Protected Area. Vid den här tidpunkten fanns ett fåtal BSPA-områden i landet fastställda av HELCOM och Sveriges regering. Begreppet Samverkansplan saknas i lagstiftningen men kom nu till användning i arbetet med att formulera mål och beskriva strategier för ett långsiktigt hållbart nyttjande av värdefulla naturområden – i detta fall de yttre delarna av skärgårdsbyarna Aspöja, Lammskär, Kallsö och Missjö .

Förarbete till Acta S:t Anna hade sedan 2008 bedrivits inom Länsstyrelsen i ett avvaktande samarbete med ett litet antal skärgårdsföretagare, fastighetsägare, berörda kommuner, Skärgårdsråd, Östsam och några intresseorganisationer/föreningar. Tre grupper hade bildats med följande ansvarsområden:
– Natur- och kulturmiljöer
– Areella näringar
– Fysisk planering, infrastruktur och turism

Samarbetet kom periodvis att präglas av motsättningar och misstro. Planer på en S:t Anna nationalpark hade länge väckt oro bland de bofasta. Vid denna tidpunkt fanns drygt 60 fastigheter inom området varav endast 2 i statlig ägo, resten i enskild ägo, de flesta sedan många generationer i samma släkt.

En hotande nationalpark ?

Drygt hälften av det stora området (ca 17000 ha), var redan helt eller delvis skyddat i form av Naturreservat, Fågel- och Sälskyddsområden  samt Natura 2000 områden.

Detta i kombination med erfarenheter av det fria handredskapsfisket gjorde att frågan om rådigheten över det egna vattnet och den egna marken blev en stor stötesten i samarbetet.

Efter att planerna på en nationalpark offentligt dementerats kunde Samverkansplanen ta form under 2010 trots delvis oklara områdesgränser och svårbegripliga mål, ett spretigt Åtgärdsprogram med 80 punkter och en mycket oklar finansiering.

HELCOM:s förvaltningsråd ska gör´at

Genomförandeansvaret lades efterhand på ett nybildat Förvaltningsråd med ordförande och sekreterare från Länsstyrelsen samt representanter från Aspöja, Lammskär, Kallsö, Missjö och Skärgårdsrådet, totalt 7 personer. Förvaltningsrådet upprättar årlig verksamhetsplan och ansvarar för uppdatering av åtgärdsprogram. Under 2020 har rådet inte kunnat sammanträda. Resultat av de gångna 10 årens ansträngningar redovisas löpande på Länsstyrelsens hemsida.

På Aspöja Byalags och Aspöja Bygdegårdsförenings gemensamma hemsida www.aspöja.nu finns mötesanteckningar från de senaste åren. En del av mötesanteckningarna finns här.

Och HELCOM MPA då – vad är det?

Avslutningsvis vad är då HELCOM MPA? MPA står för Marine Protected Area (Skyddat marint område) och ersätter helt enkelt den tidigare benämningen BSPA. Enligt en aktuell sammanställning från HELCOM finns nu176 MPA i Östersjön varav 72% förvaltas enligt godkänd plan.

Avslutande REFLEXIONER från övärlden:
Lättare att säga tulipanaros än att göra en

En tillbakablick på det nu snart 15-åriga arbetet med att etablera och sedan också tillämpa verktyget Samverkansplan, förstärker intrycket av det handlar om två världar: en som myndigheter och politiken formar och som står i skarp kontrast till den fåtaliga, bofasta skärgårdsbefolkningens, främst djurhållarnas, levnadsvillkor och vardag.

Mycket har inventerats, studerats, formulerats  och planerats, med många gånger goda avsikter, men till en utvecklande SAMVERKAN kring hållbar förvaltning av en hotad kulturmiljö med unika naturvärden, är steget ännu långt.
Det är fortfarande betydligt lättare att säga Tulipanaros än att åstadkomma en, konstaterar Peter Kark.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Läs alla de 80 förslagen i Acta S:t Anna

Acta S.t Anna, Samverkansplan BSPA S:t Anna – Missjö är den fullständig titeln på den samverkansplan för området som du hittar i sin helhet här.
Den innehåller 80-talet förslag av högst varierande slag. ArkipeLaget vill försöka ta reda på vilka som har genomförts, vilka som dött sotdöden, vilka som fortfarande är aktuella och vad HELCOM:s förvaltningsråd ägnar sig åt nu och hur de skyddade marina områdena i Sankt Anna mår idag. Vi återkommer. Nedan finns några av förslagen från Acta S:t Anna.

  • Bilda ett fiskevårdsområde.
  • Utreda en stiftelse som kan köpa och förvalta strategiskt viktiga skärgårdsfastigheter.
  • Stödja verksamheter som kan vårda kulturlandskapet och dess karaktärsbyggnader.
  • Minska läckage av näringsämnen och miljögifter.
  • Skydda viktiga reproduktionsområden för fisk och införa årliga restriktioner för fisket.
  • Förbättra informationen till allmänheten och öka tillsyn och övervakning av området.