Framlyfta teman i Kustlandets nya strategiförslag
Publicerat 2022-03-05
– Det finns en ny betoning på att kustlandet har stora värden och fördelar att erbjuda de många människor som börjar ifrågasätta urbaniseringens välsignelser. Fördelarna med att bo på landet blev inte minst tydliga under pandemin och intresset för att utveckla ”den smarta landsbygden” märks i den föreslagna strategin för ett kommande Leaderprogram. Det konstaterar Anette Viheriälä, projekthandläggare på Kustlandet, som följt arbetet med att ta fram strategin och nu ser fram emot Jordbruksverkets – förhoppningsvis positiva – beslut i juni.
– För övrigt är mycket sig likt i det nya strategiförslaget, säger Anette Viheriälä. Det grundar sig på de lokala behov, som anmälts under processen med att ta fram strategin, och de har inte förändrats så mycket sedan det förra Leaderprogrammet. Den största skillnaden ligger i den tydliga viljan att lyfta fram och ta till vara fördelarna med att bo på landet och vi fick in många propåer – inte minst från den yngre generationen som börjat tröttna på urbaniseringen – om behovet av att utveckla ”den smarta landsbygden”.
• underlättar för inflyttare och företagare att etablera sig
• ställa om till ett mer hållbart samhälle
• mobilisera bygder kring nya ”smarta” lösningar Foto: Klas Sandell
”Smart landsbygd” stämmer väl med Leaderprinciperna
”Den smarta landsbygden” (Smart villages)är en internationell rörelse som utvecklar nya sätt att bygga, bo och leva tillsammans inom ekologiskt hållbara ramar och med samverkan och gemensamma lösningar som ledstjärna. Användningen av ny teknik och nytänkande är viktiga verktyg i utvecklingsarbetet.
-Det här är ju idéer som stämmer väl med de redan etablerade Leaderprinciperna, påpekar Anette Viheriälä; de som innebär att utvecklingsarbetet ska vara lokalt förankrat, innovativt, långsiktigt och ske i samverkan mellan berörda parter.
– Ännu ett område som fått en starkare betoning i den nya strategin är behovet av nya lösningar på kommunikationsområdet. Bakom det ligger förmodligen de senare årens erfarenheter av hur busslinjer dragits in med hänvisning till för litet resandeunderlag, misstänker Anette Viheriälä. Där gäller det att inte bara beklaga sig utan att försöka se om det finns något annat sätt att lösa de gemensamma problemen. (Varför inte en samåkningscentral/app t ex, undrar Arkipelaget…)
Lättläst kortversion av strategin kommer
Insatsområdena i den nya strategin är ganska lika de tidigare och de är fyra:
– kultur, idrott, fritid och service
– boende, infrastruktur och kommunikationer
– näringsliv och sysselsättning
– klimat och miljö
Utvecklingsprojekt inom de fyra insatsområdena ska bidra till att uppfylla de tre målen livskvalitet, hållbarhet och konkurrenskraft och ytterst leda till att strategins vision uppnås: Brukande, bevarande och nyskapande i balans för lokal utveckling.
Vad det är för typ av projekt som kan stödjas inom de olika insatsområdena finns konkretiserat i strategin och det är utvecklingsbehov som samlats in under arbetet med strategin. Du kan läsa om dem i strategin som du hittar i sin helhet via länken längst ner på sidan. Men du kan också avvakta och vänta på den kortversion av strategin som Kustlandet planerar att sammanställa och presentera om och när strategiförslaget är godkänt och prioriterat av Jordbruksverket.
• effektivisera marknadsföring och nå nya kundgrupper
• skapa nya produkter och tjänster
• öka områdets självförsörjningsgrad och höja förädlingsgraden av lokalt
producerade produkter Foto :Klas Sandell
-Det är ju angeläget att alla presumtiva sökande förstår vilka möjligheter ett nytt Leaderprogram öppnar, poängterar Anette Viheriälä. Hela strategidokumentet är en mer än 50-sidig produkt som bitvis kan kännas lite teknisk. Därför är det vår ambition att göra en mera lättillgänglig presentation av vårt leaderprogram för 2023-2027.
Förankring och varaktighet viktiga urvalskriterier
De urvalskriterier som kommer att användas (och som presenteras senare) ska bland annat värdera projektets förankring bland de berörda, vilka möjligheter sökande och medverkande har att genomföra det, hur samverkan ser ut och vilken kvalitet och realism projektplanen har. En viktig aspekt att beakta för Kustlandets styrelse är också i vilken utsträckning projektet kan övergå eller överföras till någon slags ordinarie verksamhet.
• reducera utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen
• bevara kulturhistoriska miljöer, objekt och traditioner som stärker områdets attraktivitet
• vårda och återskapa viktiga biotoper och kulturmiljöer
• genom samverkan och samarbete effektivisera natur- och kulturmiljövård Foto: Klas Sandell
Bred strategi för skräddarsydda projekt
– Vi har utgått från en bred strategi, berättar Anette Viheriälä, och skälet är att vi vill kunna skräddarsy utvecklingsprojekten för de olika lokala behov som vi har inom vårt område. De utvecklingsmedel som vi får, ser vi också som ett slags riskkapital för landsbygdsutveckling. De behöver inte betalas tillbaka om ett projekt misslyckas eftersom även misslyckanden är lärdomar som kan bidra till innovation – att något nytt skapas eller förbättringar sker.
Däremot kan bidrag begäras tillbaka om projektet inte gjort det man fått pengar för men det har hittills aldrig hänt.
Till bredden i strategin hör också att man kommer att arbeta med olika stödformer. Den nya möjlighet att stötta företag, som infördes med det program som nu är på väg att avslutas, kommer att finnas kvar även i det nya. För den typen av bidrag är gränsen 200 000 kronor medan andra projekt kan få bidrag med högst 2 miljoner.
Hur mycket pengar Kustlandets nya Leaderprojekt kan få är inte klart men Anette Viheriälaä bedömer att det kan komma att röra sig om ungefär lika mycket som förra programmet (ca 40 miljoner kr) men denna gång fördelat på bara fem år.
Faktaruta 230 företag, föreningar och myndigheter inbjöds att forma strategin Arbetet med att ta fram ett strategiförslag för ett nytt Leaderprogram påbörjades redan hösten 2020 genom att Kustlandets styrelse utsåg en Framtidsgrupp med sex personer som dels representerade olika kommuner som ingår i Kustlandet, dels var företrädare för näringslivet, den offentliga sektorn och ideella organisationer. De startade sedan en dialog med 230 företag, föreningar och myndigheter för att få in synpunkter och önskemål till den nya strategin. På grund av Coronan tvingades gruppen att arbeta med helt digitala metoder när de diskuterade utvecklingsbehoven inom Kustlandets område vid nio lokala dialogmöten. 55 av deltagarna som visat ett särskilt intresse för arbetet med att ta fram programmet erbjöds att bilda en fokusgrupp som fortsatte att delta i strategiarbetet. Underlaget kompletterades vidare med tre enkäter; en till gamla projektägare om deras erfarenheter, en allmän om den nya programperioden och en riktad till unga med frågor om framtiden. 310 enkätsvar kom in varav alla utom fem var positiva till ett nytt Leaderprogram för de kommande fem åren. (Normalt skulle ett nytt program omfatta sju år men Coronan har rubbat cirklarna; det tidigare programmet 2014-2020 har förlängts med två år och därmed blir ett kommande program två år kortare.) När ett första strategiutkast var klart i juli 2021 lades det ut till öppen remiss på Kustlandet hemsida och alla berörda myndigheter, föreningar, företag och privatpersoner som medverkat uppmanades svara. De inkomna synpunkterna diskuterades och bearbetades av framtidsgruppen och fokusgruppen och ett andra utkast remitterades på nytt till alla berörda. Efter en andra revidering med utgångspunkt från de inkomna synpunkterna antogs det slutliga förslaget till strategi och skickades till Jordbruksverket för prövning och godkännande. Jordbruksverkets svar väntas i juni och därmed blir det klart om Kustlandet får ett nytt Leaderprogram och nya pengar att fördela till lokala utvecklingsprojekt under de kommande fem åren från 2023.