Publicerad 2023-08-24
Östgötaskärgårdens nyaste förening – Aspöja byaförening – kom som ur en ketchupflaska. Först kom ingenting, sen kom ingenting och sedan kom allt på en gång. I åratal har det pratats om att det fanns för många föreningar och för lite folk på Aspöja; både ett byalag, en bygdegårdsförening, en lokal utvecklingsgrupp och numera även en vägförening och en förening för avsaltat havsvatten. Men det har funnits många OM och MEN och formella hinder på vägen mot eventuella sammanslagningar. Förra året lossnade det plötsligt och i år lades det gamla Byalaget ned och Bygdegårdsföreningen övertog medlemmarna och bytte namn. Likt en Fågel Fenix steg Aspöja Byaförening ur askan med Björn Nyblom vid ordförandeklubban, beredd att ta sig an den klassiska frågan: Vad är meningen med föreningen? Svaret ska vara på plats till årsmötet i maj 2024.
– Ja, tiden var nog helt enkelt mogen nu, tror Björn Nyblom, som själv lite oförtänkt hamnade på ordförandeposten i den nya föreningen och därmed också ärvde sammanslagningsfrågan.
– Vi har sett de gamla föreningarnas roller förändras. Byalaget, representerade en gång de bofasta som samtidigt var fastighetsägarna och de som drev verksamheterna på ön. Idag finns bara dryga 20-talet bofasta, varav merparten i pensionsåldern, och nya fastighetsägare med hemvist och verksamhet på annat håll har tagit över flera hemman. Ansvar för vägar och vatten har gått över till nya föreningar och de gamla rollerna var inte längre lika självklara.
– Den tidigare ordföranden i Byalaget – Björn Hansson – hade länge drivit på för en sammanslagning av föreningarna och under flera år hade de båda föreningarna samordnat sina möten. När vi undersökte sammanslagningsmöjligheterna upptäckte vi att vi ganska enkelt kunde komma vidare genom en dialog med kommunen och kyrkan. De hade ju gamla intressen i bygdegården – den nedlagda skolan – som är föreningens värdefullaste tillgång.
Målbild och strategi tas fram till årsmöte 2024
Lagom till föreningarnas årsmöten i maj var det klart med formaliteterna och Aspöja byaförening var ett faktum. Men därmed är inte allt klappat och klart.
– Nu återstår det långsiktiga arbetet med att bygga förtroende för föreningen, konstaterar Björn Nyblom, och att finna föreningens roll i relation till både medlemmarna och det omgivande samhället. Ska vi kunna vara en röst för bygden, som en del medlemmar förväntar sig, måste vi lyckas definiera en slags minsta gemensam nämnare som vi kan presentera för kommunen och begära deras stöd för att genomföra. Det finns säkerligen medlemmar som mest ser föreningens roll som anordnare av festligheter och andra som gärna ser att föreningen ska vara drivande i samhälls-och utvecklingsfrågor.
Det är många stridiga viljor och intressen i omlopp – GÅR de verkligen att koka ner till en minsta gemensam nämnare? Ja, Björn Nyblom är optimistisk och beredd att omedelbart dra igång försöket – eller processen, som han kallar det jobb som nu ska starta i Aspöja byaförening. Det handlar om en trestegsraket som börjar med VÄRNA (vilka värden ska bevaras), fortsätter med UTVECKLA (vilka verksamheter kan byggas upp/ut) och slutar med DRIVA (hur ska frågorna drivas framåt och vilken roll ska föreningen spela). Tre arbetsgrupper får förbereda respektive område som därefter bearbetas under en work-shop dit alla medlemmar bjuds in. Efter tre genomförda workshop:ar räknar Björn med att meningen med föreningen ska vara formulerad i en MÅLBILD och vägen framåt vara beskriven i en STRATEGI.
Balans mellan kulturlandskap och exploatering
Redan i oktober räknar Björn med att workshop I genomförs och till årsmötet ska ”de hele” vara klart.
– Då hoppas jag att vi har funnit en balans mellan bevarandet av det öppna kulturlandskapet och utveckling av verksamheter som bidrar till det och exempelvis besöksnäringen. Jag tror att det går att nå enighet om att det öppna kulturlandskapet bör bevaras och att det kräver betesdjur samt att besöksnäringen behövs på en balanserad nivå, dvs kanske 3000 besökare men inte 30 000 och att Aspöja inte ska exploateras till ett slags östgötskt Sandhamn.