Ta en kärngås med silsup och va´ som folk!

Publicerat 2023-07-01

Vi fortsätter idogt med att försöka lära oss skärgårdens dialekt med hjälp av den sammanställning av dialektord som gjordes av studiecirklar i Sankt Anna Hembygdsförening på 1990-talet.

Nu har vi orienterat oss i bondesamhällets värld, dess hushåll och mat via den ordskatt som samlats in. Det är i avdelningen Ord för hushåll och mat som vi hittade läckerheterna silsup med kärngås och det fick det att riktigt vattnas i munnen. Det var faktiskt inte mer är 53 år sedan en nu levande Arkipelagetredaktör kunde komma ut till sin sommarö och köpa just dessa läckerheter hos grannen
Du hittar även användbara ord för så´nt man inte gillade samt ord för kön, kropp och kläder.

Både silsup och kärngås hittade vi i den gamla dialektordlistan – men vad betyder det? Kolla själv! Foto:www.fotoakuten.se

Holme, skär eller mitt emellan?

Publicerat 2022-11-27

Vad är ett skär och vad är en klabb – det kan man undra och få veta i vår dialektordlista. Foto: Lotta Lanne

Holme, skär, klabb – vad är det för skillnad? Nu fortsätter vi publicera guldklimpar från den dialektordlista som studiecirklar i Sankt Anna Hembygdsförening sammanställde på 1990-talet.

Den här gången har vi botaniserat bland benämningar på olika sorters öar och skärgårdens fåglar, fiskar och djur. När mötte du en nattpaffse senast eller fick en hoper sketprigg i nätet?
Vi här även fyllt på med en del ord i de tidigare publicerade kategorierna av dialektord från Östgötaskärgården.

Lär känna skärgårdens språk

Publicerat 2022-05-16

Ett tummat kompendium med rubriken Skärgårdsdialekt i Sankt Anna hamnade en dag i våra händer, överlämnat av en skärgårdsgranne. Det var enligt slutorden i kompendiet resultatet av studiecirklar inom Sankt Anna Hembygdsförening som tillsammans samlat, sorterat och tolkat en ordskatt från trakten med den avslutande förhoppningen: MÅ SKÄRGÅRDSDIALEKTEN LEVA!

Det hoppas även vi på Arkipelaget, som med stort nöje tagit del av ordskatten, och också bestämt oss för att bidra till skärgårdsdialektens överlevnad genom att försöka publicera ordlistan. Men det blir ett styvt arbete med att skriva in de många orden för de finns i två olika häften som delvis överlappar varandra,, De är dessutom inte sorterade i bokstavsordning, vilket gör det svårt att hitta i materialet. Orden är däremot sorterade i ämnesordning, dvs. ord som har med växter att göra eller fåglar och fiskar, öar av olika storlek och utseende osv.

Ämnesindelningen vill vi försöka behålla men inom varje ämneskategori samlar vi orden i bokstavsordning efter den svenska benämningen. Eftersom det kommer att ta sin rundliga tid har vi tänkt göra det i etapper, ämnesområde efter ämnesområde i den takt vi orkar och hinner. Och vi börjar – liksom kompendiet – med ord med anknytning till fisket och sjön.

Ord med anknytning till fisket och sjön

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
dra fisknot under isenickelnotAv ickel=ishög som bildas då man väcker hål i isen och öser upp isbitarna
fiskkassekarsseSka förmodligen uttalas med sj-ljud
fiskkasse med tillsnörningkirssa 
Flöten att med hjälp av ”lätbann” hålla skötarna på rätt djuplätte, klamp 
gistgårdnotgister, gisthageStakar att torka näten på
hörn på notvarpethornsvak 
ljustra ålstöje 
nätkasse som stängdes m löplinatjirse 
nätkasse monterad på en ring av enträkarseSe även fiskkasse
ro baklänges eller ligga stillsväve 
rensa fiskgane fisk 
Räcka med skötar efter varandra, 6-8 st.sträcke 
skrämma fisk mot nät som lagts tvärs över en bukt genom att…nättje 
slå i vatten med en pulshärvelatt pulse med en pulshärveltervel
små nätmaskorånge 
stora nätmaskorrumme 
spikbeslagna träbottnar som gav fäste vid notdragningTrampa, notsko 
ställe där noten sätts nednersäta 
ställe där noten fastnathåll 
ställe där noten tas uppörbrunn/öra 
sumpa fiskstocke fisk 
trästång (lång) att föra noten mellan vakarnatjäll-tjugarå-tjuga
upptagningsställe för not  
Verktyg som man samlade nätets flyt-teln pågarnsticke 
vinterfiske med nät under isenlynte 
väckaväckaHugga en vak ex. vis för saxfiske eller notvarp
ögonmärke på landstamhållFör att kunna ro med rak kurs

Ord som beskriver is

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
blött snömos ovanpå isenglöfs, stöp 
fryser på efter mildväderstärker, Nu stärker dä på isen. 
första frasisennätting 
nyis börjar lägga sigsinre, skinne sejdet sinner på
Isen har blåst ihop och brutits söndersöte ihop, sörpesåter ihop
Isen lägger sigränne 
isbrunnarbrönne 
Iskristaller i vattnet packas mot iskanten/stranden vid pålandsvind och minusgrader.sööter (långt öppet ö-ljud) När ett tjockt och ojämt istäcke bildats heter det söötis 
Is ligger och hindrar tillflödet av friskt vatten till en vikdämmerVattnet luktar illa. Fisk dör.
Is, ren från snö och ojämnheterblankis 
Is som bildats av små isstycken som nötts mot varandra och slutligen frusit ihoptallriksis 
Istäcket tar slut ut mot öppna havethavvaka 
i strömmande vatten bildas öppningar i isenSkär, dä skär i strömma nuTecken på att våren är på väg
landislanntjäle 
lättspräckt isklak, isen ä klak 
packiskrav 
pröva med ispik om isen bärfriste 
tinarläner 
Vak som bildas vid mildväder och blåst då smältvatten på isen söker sig ned i ett hål i isen och förstorar detvinnvak 
vatten på snötäckt isstöp, söfs 
Vågor bryter sönder isen vid pålandsvind och sjögångbryter 
överis med luft underskrumme 

Ord för väder och vind

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
blixtrableka 
byig västlig vindflängvästan 
dåligt väderskitvär 
dåligt väder är på väg, det drar ihop siggrise, dä griser te sa, även hese eller junke 
försvinna utom synhållTa i skjul, ta skjull 
lönnhaltlönnhart 
mildväderlinnvär 
mojnamojne, bleke ut 
sjön lägger sigflatner å 
sjögångrul 
skäret som ligger åt norrnolavärskäret 
solnedgång eller solrand vid horisontenglysaGlysa före Kyndelsmäss är tecken på kyla och efter, tecken på varmare väder
stiltjebleke 
vackert väderfinvär 
vind som blåser utifrån havetutavär, utavinn 
vädret klarnar uppskörne opp 
åt södersunnante 
åt norrnolate 

Namn på växter i skärgården

Svenskt namnSkärgårdsdialektKommentar
Adam och EvaGöktunge 
BaldersbråPrästnacke 
BjörnbärSvarthalla 
BlodnävaOxöga 
BlåsävRundåg 
BlåstångKlör
GullvivaYxlegger 
GrönslickSlinke 
GårdsskräppaRöbrunerTroligen Ruymex longifoliu
HavssävÄg 
HundkäxHundtute 
KärleksörtBukfyller (mat utan närng)Gavs ofta åt grisarna
LiljekonvaljBockblad 
MandelblomGröt och mjölk 
Mossa och lavarMöös (öppet ö-ljud)Sammanfattningsnamn
MåbärKongselbär 
NagelörtStrömmingsblommerBörjar blomma då strömmingen leker
Nypon    Hartsros    Nyponros    StenrosJyppa     Smörjyppa    Köttjyppa    StenjyppaHuvudsakligen tre arter tillvaratogs
Salttåg m flSältingGräsartade strandväxter på fuktiga slåtterängar
StyvmorsviolNatt och dag 
SlånbärSnäna, Slåna
SälgSärd 
TrampörtGårdsgräs 
VitstjälksmöjaBlädringÄven namn på Ålnate
VåtarvNarv 
VårärtPingstgräs
ÅkerfräkenRävrömper 
ÅlnateBlädring 

Ord med anknytning till båtar

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
båten krängersyder, dä syder 
båtsidanöksua, öksa, ökbord 
durklapptirde 
dyveka, bottenproppdyväcka 
eka med sumphål baktillsump 
flatbottnad eka eller eka med akterspegelsmack 
förtöjningslinafångline 
roddbåt med köllillöke, millaöke, storöke 
roddeka för ålfiskehomöka 
roddbåt, mindre som kunde dras på kälke ut till havvaka dvs öppet vattenskjutbåt 
årfästeårtull och tullpinne 

Namn på djur, fåglar och fiskar

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
abborre, litenpinne 
braxenpanke 
elritsahamntorsk 
gråtrutlövgjuse 
gräsand haneanndrake 
guding, ung inte helt utfärgadsproling 
gädda, litenspete även snipe 
knipa haneknipskalle 
knipa honaknipkärng 
koltrastbusksvärta 
löjalöge 
manetsjökalvöronmanet
paddanattpafse 
rödbenachylktj-ljud
skarpsillvassbuk 
skarvålkråka 
småskrak hanepracknisse 
småskrak honapracka 
storskrak haneblankskrake 
storskrak honaskräcke 
storspigg även småspiggsketprigg 
strandskataflix 
svärta hanesvärtsgubbe 
svärta honasvärta 
sälsjäl 
tofsvipatevipe 
viggblånäbb 

Benämningar på öar och kringliggande natur

SvenskaSkärgårdsdialektKommentarer
berghäll helt under vattnet där sjön bryter vid stormbrott 
berghäll helt under vatten, som båtar kan fastna pågrunn 
berghäll, ibland under vattnetsankaEx. Köpskärssanka
berghäll i havsbandet som vattnet svallar överböde 
bergklump i havsbandet, hög och kalstenEx. Dromhalssten
bergsrygg i havsbandet, längreslångeEx gråskärsslången
bergsrygg, högre och kantigklack 
bergsrygg, skarp i vattenytanrevEx. Spinkrevet
bergsrygg, slätslipad strax över vattenytanhäll 
bergö med mest buskar och enstaka trädskär 
bergö i havsbandet, kal eller med enstaka buskarklabb 
fjärdfjäl 
hamnvik, skyddat vattenflage även frade 
strand, långgrund och sandigsannEx. Birkbötsann, Nordansann
sund, smalt och grunt även innersta delen av en vikhööllångt öppet ö-ljud
vik, grundgloEx. Horvelsöglo
vik, grund igenvuxenmar 
vik, öppen något djupareflageJfr hamnvik
ytterskärenudden 
öbornayttringa 
ö, mindre trädbevuxenholme 
ö, störreö 

Ord från bondesamhällets värld

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
agnarhemte 
farstuganfarstua, farstukvisten 
Få fnatt, när kor får fnattbissen/få bissenNär kor springer som galna
grismatskuler 
gröpegröppkrossad säd som djurfoder
hönsredehörvel 
idissladröppje 
katten föder ungarKässlar, katta kässler/käsler 
ladugårdfejset 
ladugårdsgolvetfloa, floarn 
lekplats i det frialekerstua 
loggolvetlogkista 
logskullenslinnet 
mjölksåarnasära 
okdrakt 
skovelnskövla 
spannmålmärd 
spannmålslassmärdlasslass till kvarn
spett/hotstånghötstång 
tugga på något hårt/segtJe´vle 
vedbodvesköve 

Ord för sådant man ogillade

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
bråkafänes 
bråtebröte 
kivasmenes 
ohyra  äv. sommargästerfrat 
röra/oredaryde 
smuts/skit i lager på lagerarpe på, labbe påEx. lager med lera på stövlarna
småskräpdrums 
smörja/möljagafs 
spindelnätLockn’t 
svällabörne /bålneEx en dörr som svällt
trubbig/slöbölom verktyg

Ord för hushåll och mat

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
beskbisk
bjudafägne
brödspettbröspitt 
byråpjäs 
drygtsövelsamt 
flottsmult 
för gammaltförnetom bröd
för lösbaltigOm deg
gästfrifägnsam 
hinkink 
kvällsmat/kvällsvardaftaval 
leta/riva efter bärsnakeplocka vartenda kart
nuddadutte 
puddingbuding 
rensa nyponnöppe/fnalle 
råg- eller vetelängdkuse 
skålspillkum 
smuligfnörig 
småbrödhäckert 
småskvättaduttle 
smörgås med nykärnat smörkärngås 
smörkaggedritteleg. tredjedel
soppa på korngryn o fläskspadsluring 
spilladrettle 
stabbigtmårtigt/mårtligt 
surlöppet 
varm, silad nymjölkad mjölksilsup 

Ord för kön, kropp och kläder

SvenskaSkärgårdsdialektKommentar
ansiktetsyna 
barnkläpp 
blåklädestygblaggarnstyg 
byxhake och –hyskagrötmärle 
föda barnte pöjkeatt föda barn
glipamillakippelEx mellan skjorta och byxor
karlkär 
kvinnakune/köneJfr danska kone
kulörtvättrannklär 
lapp, lappabot, bote 
ovanläderövalär 
skulderbladhäss-skiljern 
tåhättaförköping 
vagel i ögatstorsteg 
valk på kläderruläven knöl på träd mm
vårta/finnekvesaav kvissla