Hur man läser av en ö

Publicerad 23-08-08, rättad 23-08-15

En bok om ett arbetssätt för att utveckla öar. Genom att använda de sex ”tänkarhattarna” guidar Christian Pleijel i en metod där man systematiskt går igenom olika aspekter av öarna, och framför allt, låter de berörda komma till tals.

Pleijel är finsk medborgare men född i Sverige. Han började sin yrkeskarriär inom försvaret i Sverige. Därefter har han arbetat som entreprenör, lärare och ledare av processer som syftar till att få affärer, politik, ekonomi och teknik att samverka.

Hans fru kommer från Kökar på Åland, och när paret flyttade till Kökar blev Pleijel anställd av Ålands Regering som skärgårdsutvecklare.

Under fem års tid satte han sig in i skärgårdens villkor på Åland, och genom engagemang i en europeisk ö-organisation gjorde han många besök på öar i Europa. Boken Hur man läser av en ö kom ut 2015. I den finns exempel från små öar i Medelhavet, Atlanten, Nordsjön och Östersjön

Om man ska arbeta med att utveckla öar rekommenderar Pleijel en arbetsmetod där man gemensamt sätter på sig olika hattar. Pleijel menar att metoden med de sex hattarna är suverän för att öbor ska kunna tala med och lyssna på varandra i en god ordning.

Vit hatt

När man har den vita hatten på studerar man var ön ligger, hur lång restiden är, hur ofta går förbindelser, och vad kostar det. Hur många människor bor på ön, bofast, deltidsboende, fritidsboende och korttidsbesökare. Vad jobbar dom med? Hur ser befolkningsutvecklingen ut och hur utvecklas näringslivet? Det är fakta som behövs när förbindelser, el, telekommunikationer, vatten- och avlopp och service planeras. Pleijel skriver: ”Att arbeta under den vita hatten är viktigt eftersom kvaliteten på varje beslut som görs beror på kvaliteten i den information som ligger till grund för beslutet.”

Gul hatt

Med den gula hatten på tänker man på det positiva. Man noterar de goda exemplen. I boken berättas om projekt med energieffektivisering och förnybar energiproduktion. Exempel på lokal matproduktion av kött, bröd och kakor. Saltutvinning. Lokala rederier. Cykelsatsningar. Att använda öar som klassrum. Att sälja tystnad (pensionat på den finländska ön Lappo).

Svart hatt

Med den svarta hatten på tittar man på ön med kritiska ögon. Vilka risker finns? Utsläpp från handelsfartyg till exempel. Kollapsade sopsystem, nedskräpning, ljudföroreningar, svartbyggen, öns produkter säljs billigt till andra länder istället för att själv förädla och sälja i eget varumärke, bränsleslukande transporter, konsekvenser av brobyggen, risk för översvämningar, stormar, klimatförändringar, avfolkning, flyktingar. Vilken utveckling ser vi med en pessimistisk och försiktig syn?

Röd hatt

Med den röda hatten på får känslor komma fram. Vrede, hat och kärlek. Här får vi ana, känna intuition och ha värderingar. Exempel ges på fängelseöar, heliga öar, begravningsöar, militäröar, öar i konst och musik. Pleijel menar att ö-människor har starkare integritet och låter sig inte styras av trender eller överhet. Hans teori är att det beror på att öbor utvecklar vänskap utan villkor, är rådiga och kan ha kul när det är tråkigt.

Grön hatt

Med den gröna hatten på släpps kreativiteten lös. Man funderar på nya idéer och koncept. Sälja mörker och stjärnljus till exempel.

Blå hatt

Med den blå hatten på gör man en agenda och tar kontroll över processen med beslut.

Hur arbetssättet har kommit till praktisk användning kan man läsa om här. Det gäller arbetet med att bilda en marin nationalpark i Nämdö skärgård utanför Stockholm. Pleijel har anlitats i processen med att få människor i nationalparkens närhet att haka på och dra fördel av nationalparken.