Publicerad 2024-06-18
– Vi har fortfarande inte fått några garantier för att vår grundvattentäkt inte förorenas och vi ser ingen logik i en placering av reningsverket som orsakar nya tunga och onödigt långa transporter längs en allt mer frekventerad väg utan vare sig gång eller cykelbana. Vi är inte beredda att ge upp kampen mot Söderköpings planer, som redan måste ha kostat massor med pengar för en ekonomiskt trängd kommun, konstaterar Åke Wallman, som är en i den grupp Tyrislötsbor som INTE vill ha ett stort reningsverk som närmsta granne.
– Det går också helt på tvärs mot kommunens egen Vision Tyrislöt. Man blir så trött men vi har nu begärt prövningstillstånd hos Mark- och Miljööverdomstolen.
Därmed inleds – kanske – sista ronden i den segdragna kampen om reningsverket vid infarten till Tyrislöt som pågått sedan 2018 och lett till att fullmäktige tre gånger beslutat om detaljplan för bygget Två gånger har kommunen fått bakläxa men nu i slutet av april passerade detaljplanen Mark-och miljödomstolen UA –utan anmärkning.
Det de boende i närheten av det blivande reningsverket protesterat emot är placeringen av det nya stora reningsverket, som är tänkt att ersätta flera små och otillräckliga reningsverk på Norra Finnö. Det ligger för nära bostäderna menar de och därmed fruktar de både buller och lukt, inte minst i samband med transporter av slam och kemikalier och den ökade tunga trafiken
Lokaliseringen mitt över en grundvattentäkt som ger dricksvatten till två borrade brunnar med god vattentillgång oroar också de boende liksom frågan om hur dagvattnet från de nya stora hårdgjorda ytorna på och runt reningsverket ska tas om hand. De tycker inte att den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som gjorts är uttömmande och inte heller lokaliseringsutredningen, som inte beaktat att det finns annan och bättre plats på ön i närheten av sanktionerad industriell verksamhet.
Själva idén med att pumpa avloppsvatten från stora delar av Norra Finnö ner till sydändan för att sedan transportera tillbaka avloppsslammet norrut ifrågasätts. De klagande påpekar också att placeringen går helt på tvärs med kommunens egen Vision Tyrislöt och att det inte räcker med träd och rödfärg för att få den stora byggnaden att smälta in i landskapet.
Några av de klagande menar fortfarande att själva hanteringen av planärendet inte har skötts enligt alla konstens regler.
Domstolen avvisade klagomålen
Mark- och miljödomstolen höll emellertid inte med om klagomålen och slog fast att kommunens formella hantering av ärendet nu var OK. De menade också att lokaliseringsutredningen var tillräcklig liksom MKB:n.
När det gäller tung trafik konstaterar domstolen att den visserligen kommer att öka men bedömer att omfattningen blir begränsad. De ökade bullernivåerna som kommer att uppstå, håller sig inom gällande riktvärden efter de anpassningar som gjorts och luktutredningen har visat att det är möjligt att driva reningsverket så att luktolägenheter undviks. Själva detaljplanen ger inte fog för att det skulle bli sådana olägenheter för de kringboende att lokaliseringen strider mot lagen, konstaterar domstolen. Skulle sedan själva verksamheten leda till oförutsedda lukt- och bullerproblem så är det en fråga för kommunens prövning och tillsyn enligt Miljöbalken.
I vattenfrågorna sätter domstolen sin lit till det mäktiga lerlager som ligger över grundvattentäkten och hindrar spridningen av föroreningar ner till det grundvatten som de klagande bekymrat sig om. Domstolen delar inte heller oron för att ökade mängder dagvatten från de hårdgjorda ytorna kan leda till översvämningar. Domstolen godtar dagvattenutredningens slutsats att det inom området finns tillräckligt stora naturliga ytor som kan ta emot och fördröja dagvattenavrinningen.
Slutligen menar domstolen att reningsverkets ”visuella påverkan på omgivningen” har anpassats tillräckligt genom detaljplanens bestämmelser om sadeltak, rödfärgad träfasad och trädplantering runt anläggningen.
Prövningstillstånd i överdomstolen har begärts
Men trots domen i Mark-och miljödomstolen har inte de kringboende i Tyrislöt gett upp. En begäran om prövningstillstånd har lämnats in till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Reningsverket har redan varit föremål för överdomstolens prövning en gång men då rev domstolen upp kommunens beslut för att den formella hanteringen av planärendet inte var helt rätt och någon prövning i sak av de många andra invändningarna gjordes inte. Nu återstår att se om Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ärendet har ett sådant principiellt intresse att det bör tas upp för att klargöra praxis eller innehåller sådana fel att det finns anledning att ta upp det till omprövning av det skälet.
Tidigare artiklar om reningsverkets öden och äventyr finns under Bygga och bo/Detaljplaner.