Publicerat 2022-01-07
Om du inte redan har fått Skärgårdsrådets enkät om det nya skärgårdsprogrammet, som håller på att tas fram, så kommer du snart att kunna ladda hem enkäten bl a via Region Östergötlands hemsida och Facebooksida. I den elektroniska enkäten kan du tala om vad DU tycker att Skärgårdsrådet – och i förlängningen kustkommunerna och Region Östergötland – ska ägna sina krafter åt under de kommande åren.
Redan nu har många medlemmar i de föreningar som ingår i Skärgårdsrådet fått enkäten utskickad via ”sin” förening med uppmaningen att svara före den 16 januari. Men det är långt ifrån alla intresseföreningar i Arkösunds och Sankt Anna skärgård som är representerade i Skärgårdsrådet och för att även de och deras medlemmar ska få möjlighet att spela in sina hjärtefrågor kommer enkäten även att göras tillgänglig via en rad andra kanaler. Och då kommer svarstiden att vara förlängd så att fler ska hinna svara. Nästa vecka – någon gång mellan den 10-16 januari – räknar Skärgårdsrådet med att enkäten ska läggas ut bl a på Region Östergötlands hemsida.
Arkipelaget har bevakat Skärgårdsrådet under det gångna året och här på vår hemsida kan du både läsa
– en presentation av Skärgårdsrådet med en intervju med rådets ansvarige tjänsteman Carl Hamilton
– en sammanfattning av den utvärdering av det hittillsvarande skärgårdsprogrammet som en konsultbyrå gjort på Skärgårdsrådets uppdrag
– det ansvariga regionrådets – Michael Cornell – syn på hur skärgårdsprogrammet borde utvecklas, vilka områden som bör förstärkas och vilka som bör tillkomma. Du hittar också länkar till det hittillsvarande programmet samt till konsultens Utvärderingsrapport och en förteckning över de föreningar som i dagsläget ingår som medlemmar i rådet.
Barn, hållbarhet och digitalisering förstärks i nytt program
Publicerat 2021-11-12
Hur kan skärgårdsbarnens speciella livsvillkor och behov mötas, vad är hållbar utveckling av kust och skärgård och hur ska den digitala infrastrukturens allt fler och högre telemaster inrymmas i den unika och riksintressanta orördheten utan att exklusiviteten och ”varumärket” går i putten? Det är många och stora frågor som behöver diskuteras när ett nytt gemensamt skärgårdsprogram ska tas fram och där regionrådet Michael Cornell (t.h. på bilden bredvid Carl Hamilton) vill se ökat fokus på barn, hållbarhet och digitaliseringen.
– Det är alltid nyttigt att utvärdera den egna verksamheten, menar Michael Cornell, som tagit del av den konsultrapport som gjorts avseende det nuvarande programmet. (ArkipeLaget berättade om den i september och du hittar den om du scrollar ner på sidan). Den pekar ut några områden som jag också tycker är angelägna att arbeta in i det förnyade programmet. Det gäller exempelvis barnperspektivet som inte var lika aktuellt då det första programmet togs fram. Idag med Barnkonventionen som svensk lag bör det få konsekvenser också för framtidsutvecklingen i kust och skärgård.
– Ett annat område som behöver behandlas mera utförligt gäller hållbarhetsfrågorna. De berörs redan på olika sätt i programmet men med Agenda 2030 och de 17 globala målen, som alla världens länder nu arbetar med, har de fått en helt annan både tyngd och bredd. De måste beaktas och återspeglas i en ny version av programmet.
5G-utbyggnaden i skärgården kräver fler master och minst två på Aspöja
Slutligen kräver den digitala utvecklingen att vi skaffar oss en helt annan framförhållning, understryker Michael Cornell. Visserligen poängteras betydelsen av bredbandsutbyggnad redan i det nuvarande programmet men då det arbetades fram var exempelvis 5G-nätet inte särskilt aktuellt eller bekant. Erfarenheterna under Coronatiden pekar också på att det inte bara handlar om tillräckligt bra teknik i form av utbyggda fasta eller mobila bredband. Digitaliseringen öppnar också upp för flexiblare arbetsvillkor av typ tre dagar på jobbet och två dagar hemma, som kan få följder för både boendemönster och miljö i skärgårdsområdet.
-5G-nätet kommer också att kräva mycket tätare mellan masterna än vi har idag, påpekar Region Östergötlands skärgårdsutvecklare Carl Hamilton. På Aspöja kommer det exempelvis inte att räcka med den mast som hittills fått tillstånd att byggas – det kommer säkert att krävas minst en till för att ge god täckning överallt och alltid. Det behövs att för att kunna ta vara på de möjligheter att göra service tillgänglig också i skärgården, som 5G-nätet erbjuder. Här måste vi hänga med så att inte tekniken springer ifrån oss…
Förebyggande planering för att väga täckning mot naturbevarande?
Både Region Östergötland och Region Kalmar har utarbetat digitala agendor men i dem uppmärksammas inte kusten och skärgårdens speciella förhållanden och behov. En utveckling av skärgårdsprogrammet när det gäller digitaliseringen, skulle därför också kunna bidra till att länens digitala agendor utvecklas, konstateras i utvärderingen.
Till de speciella förhållandena i skärgårdsområdet hör exempelvis att det är ett område som i sin helhet är skyddat som riksintresse av Miljöbalkens 4 kapitel. Det borde – enligt ArkipeLagets mening – ställa särskilda krav på omsorg och varsamhet när det gäller placeringen av de nödvändiga masterna; att hitta den bästa placeringen, höjden på och mängden master för att få den goda täckningen samtidigt som man gör minsta möjliga åverkan på den unika och orörda natur som utgör skärgårdens exklusivitet och varumärke. Idag är detta en aspekt på digitaliseringen som ingen verkar ta ansvar för. Den är lämnad till nätbolagen och privata markägare. Vore inte lite proaktiv planering för utbyggnaden av den digitala infrastrukturen i skärgården något att ta itu med? I det nuvarande programmet lyfts förebyggande planering fram som ett medel att samtidigt underlätta etablering av friluftsverksamhet och värna den unika orördheten. Borde det inte också gälla för etableringen av den digitala infrastrukturen?
Kommunalt ansvar för kommun- och regionövergripande fråga
-Det är kommunerna som idag har planmonopol och kan styra var och hur master placeras, konstaterar Michael Cornell. I princip kan en kommun skriva in i sin översiktsplan var man bedömer det lämpligt men det är förstås också en fråga som berör flera kommuner och hela regioner och som kräver specialkompetens för att kunna göra en självständig bedömning. En översiktsplan är heller inte bindande men den har i alla fall tyngden av att vara demokratiskt förankrad.
Demokratiskt förankrad kommer också det nya gemensamma skärgårdsprogrammet att vara. Innan det fastställs och går vidare till kommuner och regioner för antagande, kommer alla berörda myndigheter, organisationer och allmänhet ges möjlighet att lämna sina synpunkter.
Fler föreningar välkomnas i programarbetet
Publicerat 2021-11-12
Snart börjar arbetet med att formulera ett förnyat program för hur Östergötlands och Smålands kust- och skärgårdsområden ska utvecklas i framtiden. Och alla föreningar med intressen i skärgården – det må vara metare, fågelskådare, skridskoåkare, båtentusiaster, naturälskare, entreprenörer, byalag, ortsföreningar mm och m fl – kan vara med och bidra med sina synpunkter. Det berättade regionrådet Michael Cornell, när ArkipeLaget träffade honom och skärgårdsutvecklare Carl Hamilton häromsistens.
Begreppet ”snart” ska i det här sammanhanget ses i ett demokratiskt perspektiv, dvs det kommer att ta sin tid, som allt demokratiskt arbete. Det är inte minst Michael Cornell medveten om, när han nu inträder som vikarierande regionråd under Julie Trans föräldraledighet och blir ansvarig för regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, energi och klimat samt landsbygdsutveckling där bl a ordförandeskapet i Skärgårdsrådet ingår.
– Ja, faktum är att jag redan i början av 2000-talet och några år senare blev inblandad i det som då kallades Miljö- och hushållningsprogram för skärgården – populärt förkortat MOPS – och jag har sedan följt det regionala utvecklingsansvarets resa via länsstyrelsen, Regionförbundet Östsam till att det nu har landat i Region Östergötland med armarna utsträckta mot Region Kalmar.
Michael Cornell är vikarierande regionråd i Region Östergötland med ansvar för bl.a. skärgårdsrådet. Foto: Wiwi Samuelsson
– Demokratiska processer tar tid och de SKA ta tid, poängterar Michael Cornell. Det första gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland fastställdes 2017 men bakom det låg fyra års arbete. Nu har en utvärdering gjorts som kommer att vara en utgångspunkt för arbetet med att utveckla och uppdatera programmet under kommande år. Siktet är inställt på att ett nytt program ska kunna antas under nästa mandatperiod och tjäna som gemensam vägvisare och riktningsgivare för både kommunernas och regionernas styrdokument av typ översiktsplaner och utvecklingsstrategier.
Viktig digital utvärdering med föreningarna i Skärgårdsrådet
ArkipeLaget har tidigare berättat om den utvärdering som Skärgårdsrådet låtit en konsult göra (Se nedan: Skärgårdsprogram behöver handlingskraft) men dessutom har Skärgårdsrådet kompletterat beslutsunderlaget med ännu en utvärdering i form av en digital enkät med de föreningar som ingår i Skärgårdsrådet och den genomförs av egen personal och är ännu inte klar.
– Vi tycker det är viktigt att få med skärgårdsföreningarnas synpunkter i arbetet med att uppgradera det gemensamma programmet, understryker Carl Hamilton. Därför är vi också angelägna att utöka föreningsrepresentationen i Skärgårdsrådet med fler föreningar. Det är bara att anmäla föreningen till Skärgårdsrådet, vi är öppna för alla typer av intresseföreningar och Skärgårdsrådet beslutar vilka som får vara med.
Offentliga samråd om kommande program
I motsats till det första programmet som antogs av kommunerna och region Östergötland utan föregående offentligt samrådsförfarande, så kommer den intresserade allmänheten att få möjlighet att se och tycka om det nya programmet innan det läggs fast.
– Det kommer att vara möjligt att ta del av programförslaget digitalt och att lämna synpunkter på det under en tid, berättar Michael Cornell. Det kommer också att ställas ut och jag tänker mig även att vi kommer att ordna möten där vi kan informera muntligt och höra vad folk tycker. När programmet väl är fastställt och antaget av alla berörda kommuner och regioner så blir det sedan deras sak att arbeta in det i sina egna planer och strategier. Region Kalmar ingår i Skärgårdsrådet men de har inte antagit programmet. De har emellertid aviserat att även de är intresserade av att anta det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård men de avvaktar tills det nya programmet är sjösatt någon gång efter 2022.
I samband med utvärderingen framfördes förslag om att skärgårdsprogrammet borde utvecklas till ett mera konkret handlingsprogram, som kunde följas upp på ett strukturerat sätt. Det är emellertid ingen idé som Michael Cornell tänt på. Han ser snarare att det gemensamma programmet ska vara en riktningsgivare för kommunernas fortsatta arbete – inte försöka ge detaljerade anvisningar som ändå inte säkert kan genomföras.
– Det gäller ju för mycket kommunal planering att den bara kan ge förutsättningarna för en viss utveckling. I de flesta fall är det ju sedan privata entreprenörer som måste till för att något ska byggas eller en verksamhet etableras. Och även om företagarorganisationer finns representerade i skärgårdsrådet kan de inte binda upp enskilda entreprenörer.
15 miljoner till skärgårdsutveckling sedan 2014
Andra förslag från utvärderingen, som är öppna för vidare diskussion, är exempelvis ”ägarskapet” till programmet där en tanke är att ge de offentliga företrädarna i Skärgårdsrådet ett utpekat ansvar för programmet och därmed öka deras engagemang. Hittills – med hela Skärgårdsrådet som ”ägare” – har det funnits tendenser till ”någon-annan-ism”, påpekas det i utvärderingen. Det är alltid ”någon annan” som är ansvarig för att något händer…
Foto: John Leffman
Behovet av egna ekonomiska ”muskler” är ytterligare en viktig fråga. Idag finns de ekonomiska resurserna för skärgårdsutveckling i stor utsträckning i EU-fonder och -projekt samt nationella stöd – inte hos Skärgårdsrådet.
– Men det har visat sig ganska ”lönsamt”, konstaterar Carl Hamilton. Jag gjorde en överslagsberäkning på hur mycket vi dragit in till skärgårdsutveckling under de senaste 7 åren och det rörde sig om ca 15 miljoner kronor
Skärgårdsrådets eget inre arbete och organisation – hur och när man träffas och under vilka former – tillhör frågor som inte ingått i utvärderingen men som står på dagordningen till närmast förestående möte.
Skärgårdsprogram behöver handlingskraft
Publicerat 2021-10-10
Hållbarhetsfrågor i enlighet med Agenda 2030 och digitaliseringen i skärgården är två frågor som behöver lyftas fram i det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård i Östergötland och Norra Småland 2030. Det framgår av den utvärdering av programmet som Skärgårdsrådet låtit göra. Men det första och viktigaste är ändå att klargöra vad programmet ska vara till för, vilka som ska använda det och hur, samt vilken roll det och själva rådet ska spela, påpekar utvärderaren.
För snart fem år sedan togs det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård fram och tanken var då att det skulle vara vägledande för de kommuner och regioner som samverkat kring programmet. I programmet skulle t ex en kommun kunna hitta vägledning när de gör sina planer för hur kust och skärgård ska utvecklas. Och eftersom alla kommuner skaffade sig vägledning i samma program skulle också deras agerande bli samlat och leda käpprätt till målet: att kust-och skärgårdsområdet är en attraktiv och tillgänglig plats för både boende och besökare.
Översiktsplaner och intervjuer grund för utvärdering
Nu har Skärgårdsrådet – det samverkansorgan inom Region Östergötland som ”har vårdnaden” om programmet – gett en konsult i uppdrag att undersöka
– om programmets mål och fokusområden fortfarande är relevanta
– om programmets råd och rekommendationer har genomförts och
– om det finns behov av att utveckla programmet och sättet att samverka omkring det.
Konsulten har gjort det genom att jämföra programmet med de medverkande kommunernas översiktsplaner och de båda berörda regionernas utvecklingsstrategier och serviceprogram. Därutöver har tretton politiker och tjänstemän från kommunerna och regionerna intervjuats samt tre andra personer (en från organisationen Kustlandet som ingår i Skärgårdsrådet, en person från Valdemarsviks Sparbank och en från Hasselö vandrarhem.) Slutligen har en s.k. omvärldsanalys gjorts genom att en näringslivschef från Åre och en destinationssäljare från Helsingborg har intervjuats.
Målen aktuella men hållbarhet och digitalisering bör arbetas in
Varken i dokumentgenomgången, intervjuerna eller omvärldsanalysen hittar konsulten något som tyder på att målen och fokusområdena i programmet är inaktuella. Däremot framkommer att två frågor bör få en tydligare betoning, nämligen digitaliseringen och hållbarhet och Agenda 2030. Men det behöver inte betyda att nya mål ska tillföras – snarare att digitaliseringsfrågorna ska arbetas in i de befintliga fokusområdena. I länens nuvarande digitala agendor uppmärksammas inte kusten eller skärgården särskilt, påpekar konsulten. Genom att utgå från de digitala agendorna och klargöra digitaliseringens förutsättningar på gott och ont i kust- och skärgårdsområdena kan både skärgårdsprogrammet och de digitala agendorna förbättras.
På liknande sätt borde hållbarhetsaspekterna arbetas in i programmet så att det framgår hur programmets mål och rekommendationer bidrar till en hållbar utveckling i enlighet med de globala målen och Agenda 2030. Ett exempel är det 12:e globala målet som rör hållbar konsumtion och produktion.
Ingen vet om råd och rekommendationer har följts
Genomgången av regionala och kommunala dokument visar att kust och skärgård inte har någon särskilt framträdande plats i de regionala utvecklingsstrategierna medan det finns en koppling till serviceprogrammen. I de kommunala översiktsplaner som tagits fram efter 2017 (när skärgårdsprogrammet antogs) syns en tydlig koppling till programmet exempelvis när det gäller utpekandet av utvecklingsområdena Arkösund, Tyrislöt och Gryt i Östergötland.
Däremot verkar steget långt till att faktiskt följa rekommendationerna i konkreta beslut och utvärderingen kan inte alls svara på frågan om råd och rekommendationer genomförts. Därtill är rekommendationerna inte tillräckligt konkreta, sägs det i många intervjuer och de flesta kommunala informanter menar också att de är motstridiga; samtidigt som orördheten ska värnas ska varierande boendeformer utvecklas och strandskyddet stoppar exploateringsplaner. (Här kan du läsa mera om hur Söderköpings kommun har hanterat denna problematik på Norra Finnö.)
Vem ansvarar för att råd och rekommendationer blir verkstad?
Ytterligare ett problem som lyfts fram i intervjuerna är oklarheten när det gäller vem som egentligen ansvarar för att det blir verkstad av de goda råden och rekommendationerna. Det finns visserligen en matris i programmet som visar vem/vilka som är ansvariga för olika rekommendationer men osäkerheten om ansvarsförhållandena är ändå stor. Därutöver efterlyses konkretiseringar av HUR olika aktörer ska förverkliga målen exempelvis i form av handlingsplanermed mål och delmål som också systematiskt skulle kunna följas upp.
En kanske avgörande framtidsfråga för skärgårdsprogrammets handlingskraft är vem som ska ”äga” programmet och fungera som drivande och uppföljande kraft. Ett alternativ är att låta de offentliga aktörerna i Skärgårdsrådet ta ett större ägarskap och ett annat att förändra rådets roll så att det får större möjligheter att genomföra programmet och ökad legitimitet. Rådets legitimitet skulle kunna ökas genom att utomstående får bättre insyn i rådets arbete. Idag är det svårt för utomstående att få information om rådets organisation, medlemmar och syfte, påpekas det i konsultrapporten.
Skärgårdsrådets framtida roll och sammansättning kommer att vara huvudnumret på Skärgårdsrådets nästa möte i slutet av november.
Du hittar hela utvärderingsrapporten här.
Skärgårdsrådet skapar kontakter
Publicerat 2021-07-13
Ett ”suveränt forum” för samråd och kontakt med politiker och tjänstemän över läns- och kommungränser
Skärgårdsrådet är ett suveränt forum för företagare och boende i skärgården! Det hävdar Region Östergötlands skärgårdsutvecklare Carl Hamilton entusiastiskt. Och det har han väl närmast betalt för att säga eftersom han är den tjänsteman som ansvarar för rådet, som under årens lopp vuxit i både vikt och omfång samtidigt som det ”bara” är ett rådgivande organ. Just nu utvärderas både rådets viktigaste policydokument – det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård – liksom rådet självt. I september presenteras resultatet.
Från början var det bara kustkommunerna i Östergötland och länsstyrelsen som började träffas och samverka kring gemensamma skärgårdsfrågor.
Utökad representation med skärgårdsföreningar
I och med att kommunalförbundet Östsam blev operativt 2003 flyttades det regionala utvecklingsuppdraget från Länsstyrelsen till Östsam. Samtidigt utökades Skärgårdsrådet med företrädare för skärgårdsbefolkningen genom att föreningar och organisationer i skärgården blev representerade.
Utvidgat intresseområde
En annan utvidgning gällde området för Skärgårdsrådets omsorger. Från att enbart ha fokuserat på Östgötaskärgården vidgades synfältet till att även omfatta Kalmar län och kustkommunerna där.
Idag rymmer Skärgårdsrådet företrädare för skärgårdsbefolkningen, skärgårdskommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås, Region Östergötland, Regionförbundet i Kalmar län och Länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar län. Ordförande är regionrådet Julie Tran, t.v. från Region Östergötland och Carl Hamilton är den tjänsteman som håller ihop rådets arbete.
Rådgivare, initiativtagare och ”kopplare”
I ett avseende har inget ändrats: Skärgårdsrådet är fortfarande ett forum för ömsesidig information och samverkan i skärgårdsfrågor – inget beslutande organ. Rådet kan emellertid ta initiativ till åtgärder men för att få åtgärderna genomförda måste de beslutande församlingarna i kommuner och regioner ”köpa” förslagen och driva igenom dem.
Det är alltså inte som beslutsforum Skärgårdsrådet är betydelsefullt enligt Carl Hamilton, utan snarare för den ”koppleriverksamhet” som möjliggörs.
– Genom Skärgårdsrådet kan företagare och boende i skärgården få direktkontakt med ledande tjänstemän och politiker i skärgårdskommunerna, Regionen och Länsstyrelsen. Skärgårdsbor har världens chanser att nå de beslutsfattare som kan stödja deras möjligheter att bo och verka i skärgården. Få andra invånare har motsvarande institutioner till sitt förfogande.
Både Utvecklingsprogrammet och Rådet utvärderas
Ett viktigt initiativ från Skärgårdsrådet är det Utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland, 2030 som presenterades 2016. Det är ett policydokument som du hittar i sin helhet under Bygga och bo här på Arkipelaget. När det var klart gick det ut till samtliga kommuner och regionerna för att de skulle kunna fatta beslut om att låta det gemensamma utvecklingsprogrammet utgöra ett styrdokument i det egna planeringsarbetet.
I det beslutet, som samtliga berörda kommuner och regioner också har fattat, ingick att programmet skulle utvärderas och revideras en gång under varje mandatperiod. Utvärderingen, som nu gjorts av en konsult, kommer att presenteras på Skärgårdsrådets möte den 17 september och då återkommer Arkipelaget och berättar om resultatet.
Förutom utvärderingen av programmet har konsulten haft i uppdrag att utvärdera Skärgårdsrådets organisation och arbetssätt och på den punkten aviserar Carl Hamilton redan nu att det kommer förslag om förstärkt representation av skärgårdsföretagare i rådet.
Ledamöter på livstid även efter utvärderingen?
Ytterligare ett förändringsförslag som överlämnats till Region Östergötlands strateg för landsbygdsutveckling, gäller hur rådets representanter ska utses och för hur lång tid. Idag finns inga regler för hur exempelvis föreningsrepresentanter ska utses och de sitter – likt Svenska Akademiens ledamöter – utan begränsad mandattid. I september får vi se om det gjorts några andra förändringar i reglerna än att företagsrepresentationen förstärkts i rådet.
Inga egna projektpengar men kunskap om var de finns
Skärgårdsrådet ska ta initiativ till åtgärder som ökar möjligheterna att bo och verka i skärgården och som värnar natur- och kulturmiljö men några egna projektmedel för att stödja sådana åtgärder finns inte hos rådet. Däremot ingår det – inte minst i Carl Hamiltons uppgifter som skärgårdsutvecklare – att både bidra till att utvecklingsprojekt kommer till stånd och att känna till och informera om var det kan finnas projektpengar att söka; Regionen kan ha, på Länsstyrelsen finns LOVA och LONA-bidrag och hos Kustlandet finns det för tillfället nya fräscha pengar för att täcka upp tills nya EU-projekt tagit form bl a inom ramen för Central Baltic-fonden.
– När det gäller projektmedel kan bidragsdelen variera från 90 procent och neråt och en viss egenfinansiering krävs alltid. Men hela eller delar av egenfinansieringen kan ofta utgöras av eget arbete. Det finns all anledning för skärgårdsfolk med utvecklingsidéer att ta kontakt.
– Sedan skulle jag gärna se att de som redan sitter som representanter i Skärgårdsrådet prioriterar upp uppdraget, avslutar Carl Hamilton, för om skärgården ska leva måste vi skapa sysselsättning och nya försörjningsmöjligheter.