Skärgårdsprogram behöver handlingskraft

Hållbarhetsfrågor i enlighet med Agenda 2030 och digitaliseringen i skärgården är två frågor som behöver lyftas fram i det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård i Östergötland och Norra Småland 2030. Det framgår av den utvärdering av programmet som Skärgårdsrådet låtit göra. Men det första och viktigaste är ändå att klargöra vad programmet ska vara till för, vilka som ska använda det och hur, samt vilken roll det och själva rådet ska spela, påpekar utvärderaren.

För snart fem år sedan togs det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård fram och tanken var då att det skulle vara vägledande för de kommuner och regioner som samverkat kring programmet. I programmet skulle t ex en kommun kunna hitta vägledning när de gör sina planer för hur kust och skärgård ska utvecklas. Och eftersom alla kommuner skaffade sig vägledning i samma program skulle också deras agerande bli samlat och leda käpprätt till målet: att kust-och skärgårdsområdet är en attraktiv och tillgänglig plats för både boende och besökare.

Översiktsplaner och intervjuer grund för utvärdering
Nu har Skärgårdsrådet – det samverkansorgan inom Region Östergötland som ”har vårdnaden” om programmet – gett en konsult i uppdrag att undersöka

– om programmets mål och fokusområden fortfarande är relevanta

– om programmets råd och rekommendationer har genomförts och

– om det finns behov av att utveckla programmet och sättet att samverka omkring det.

Konsulten har gjort det genom att jämföra programmet med de medverkande kommunernas översiktsplaner och de båda berörda regionernas utvecklingsstrategier och serviceprogram. Därutöver har tretton politiker och tjänstemän från kommunerna och regionerna intervjuats samt tre andra personer (en från organisationen Kustlandet som ingår i Skärgårdsrådet, en person från Valdemarsviks Sparbank och en från Hasselö vandrarhem.) Slutligen har en s.k. omvärldsanalys gjorts genom att en näringslivschef från Åre och en destinationssäljare från Helsingborg har intervjuats.

Målen aktuella men hållbarhet och digitalisering bör arbetas in
Varken i dokumentgenomgången, intervjuerna eller omvärldsanalysen hittar konsulten något som tyder på att målen och fokusområdena i programmet är inaktuella. Däremot framkommer att två frågor bör få en tydligare betoning, nämligen digitaliseringen och hållbarhet och Agenda 2030. Men det behöver inte betyda att nya mål ska tillföras – snarare att digitaliseringsfrågorna ska arbetas in i de befintliga fokusområdena. I länens nuvarande digitala agendor uppmärksammas inte kusten eller skärgården särskilt, påpekar konsulten. Genom att utgå från de digitala agendorna och klargöra digitaliseringens förutsättningar på gott och ont i kust- och skärgårdsområdena kan både skärgårdsprogrammet och de digitala agendorna förbättras.

På liknande sätt borde hållbarhetsaspekterna arbetas in i programmet så att det framgår hur programmets mål och rekommendationer bidrar till en hållbar utveckling i enlighet med de globala målen och Agenda 2030. Ett exempel är det 12:e globala målet som rör hållbar konsumtion och produktion.

Ingen vet om råd och rekommendationer har följts
Genomgången av regionala och kommunala dokument visar att kust och skärgård inte har någon särskilt framträdande plats i de regionala utvecklingsstrategierna medan det finns en koppling till serviceprogrammen. I de kommunala översiktsplaner som tagits fram efter 2017 (när skärgårdsprogrammet antogs) syns en tydlig koppling till programmet exempelvis när det gäller utpekandet av utvecklingsområdena Arkösund, Tyrislöt och Gryt i Östergötland.

Däremot verkar steget långt till att faktiskt följa rekommendationerna i konkreta beslut och utvärderingen kan inte alls svara på frågan om råd och rekommendationer genomförts. Därtill är rekommendationerna inte tillräckligt konkreta, sägs det i många intervjuer och de flesta kommunala informanter menar också att de är motstridiga; samtidigt som orördheten ska värnas ska varierande boendeformer utvecklas och strandskyddet stoppar exploateringsplaner. (Här kan du läsa mera om hur Söderköpings kommun har hanterat denna problematik på Norra Finnö.)

Vem ansvarar för att råd och rekommendationer blir verkstad?
Ytterligare ett problem som lyfts fram i intervjuerna är oklarheten när det gäller vem som egentligen ansvarar för att det blir verkstad av de goda råden och rekommendationerna. Det finns visserligen en matris i programmet som visar vem/vilka som är ansvariga för olika rekommendationer men osäkerheten om ansvarsförhållandena är ändå stor. Därutöver efterlyses konkretiseringar av HUR olika aktörer ska förverkliga målen exempelvis i form av handlingsplanermed mål och delmål som också systematiskt skulle kunna följas upp.

En kanske avgörande framtidsfråga för skärgårdsprogrammets handlingskraft är vem som ska ”äga” programmet och fungera som drivande och uppföljande kraft. Ett alternativ är att låta de offentliga aktörerna i Skärgårdsrådet ta ett större ägarskap och ett annat att förändra rådets roll så att det får större möjligheter att genomföra programmet och ökad legitimitet. Rådets legitimitet skulle kunna ökas genom att utomstående får bättre insyn i rådets arbete. Idag är det svårt för utomstående att få information om rådets organisation, medlemmar och syfte, påpekas det i konsultrapporten.

Skärgårdsrådets framtida roll och sammansättning kommer att vara huvudnumret på Skärgårdsrådets nästa möte i slutet av november.

Du hittar hela utvärderingsrapporten här.

Publicerat 2021-10-10

Skärgårdsrådet skapar kontakter

Ett ”suveränt forum” för samråd och kontakt med politiker och tjänstemän över läns- och kommungränser

­Skärgårdsrådet är ett suveränt forum för företagare och boende i skärgården! Det hävdar Region Östergötlands skärgårdsutvecklare Carl Hamilton entusiastiskt. Och det har han väl närmast betalt för att säga eftersom han är den tjänsteman som ansvarar för rådet, som under årens lopp vuxit i både vikt och omfång samtidigt som det ”bara” är ett rådgivande organ. Just nu utvärderas både rådets viktigaste policydokument – det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård – liksom rådet självt. I september presenteras resultatet.

Finessen med Skärgårdsrådet är att det ger skärgårdsborna möjligheter till direktkontakter med politiker och höga tjänstemän, menar skärgårdsutvecklare Carl Hamilton på Region Östergötland. Här är han på besök hos Helen Forsman, t.v. ordförande i Aspöja Byalag tillsammans med Therese Eklöf som är chef för Söderköpings Turist- och näringslivsenhet. Foto: Wiwi Samuelsson

Från början var det bara kustkommunerna i Östergötland och länsstyrelsen som började träffas och samverka kring gemensamma skärgårdsfrågor.

Utökad representation med skärgårdsföreningar
I och med att kommunalförbundet Östsam blev operativt 2003 flyttades det regionala utvecklingsuppdraget från Länsstyrelsen till Östsam. Samtidigt utökades Skärgårdsrådet med företrädare för skärgårdsbefolkningen genom att föreningar och organisationer i skärgården blev representerade.

Utvidgat intresseområde
En annan utvidgning gällde området för Skärgårdsrådets omsorger. Från att enbart ha fokuserat på Östgötaskärgården vidgades synfältet till att även omfatta Kalmar län och kustkommunerna där.

Idag rymmer Skärgårdsrådet företrädare för skärgårdsbefolkningen, skärgårdskommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås, Region Östergötland, Regionförbundet i Kalmar län och Länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar län. Ordförande är regionrådet Julie Tran, t.v. från Region Östergötland och Carl Hamilton är den tjänsteman som håller ihop rådets arbete.

Rådgivare, initiativtagare och ”kopplare”
I ett avseende har inget ändrats: Skärgårdsrådet är fortfarande ett forum för ömsesidig information och samverkan i skärgårdsfrågor – inget beslutande organ. Rådet kan emellertid ta initiativ till åtgärder men för att få åtgärderna genomförda måste de beslutande församlingarna i kommuner och regioner ”köpa” förslagen och driva igenom dem.

Det är alltså inte som beslutsforum Skärgårdsrådet är betydelsefullt enligt Carl Hamilton, utan snarare för den ”koppleriverksamhet” som möjliggörs.
– Genom Skärgårdsrådet kan företagare och boende i skärgården få direktkontakt med ledande tjänstemän och politiker i skärgårdskommunerna, Regionen och Länsstyrelsen. Skärgårdsbor har världens chanser att nå de beslutsfattare som kan stödja deras möjligheter att bo och verka i skärgården. Få andra invånare har motsvarande institutioner till sitt förfogande.

Både Utvecklingsprogrammet och Rådet utvärderas
Ett viktigt initiativ från Skärgårdsrådet är det Utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland, 2030 som presenterades 2016. Det är ett policydokument som du hittar i sin helhet under Bygga och bo här på Arkipelaget. När det var klart gick det ut till samtliga kommuner och regionerna för att de skulle kunna fatta beslut om att låta det gemensamma utvecklingsprogrammet utgöra ett styrdokument i det egna planeringsarbetet.

I det beslutet, som samtliga berörda kommuner och regioner också har fattat, ingick att programmet skulle utvärderas och revideras en gång under varje mandatperiod. Utvärderingen, som nu gjorts av en konsult, kommer att presenteras på Skärgårdsrådets möte den 17 september och då återkommer Arkipelaget och berättar om resultatet.

Förutom utvärderingen av programmet har konsulten haft i uppdrag att utvärdera Skärgårdsrådets organisation och arbetssätt och på den punkten aviserar Carl Hamilton redan nu att det kommer förslag om förstärkt representation av skärgårdsföretagare i rådet.

Ledamöter på livstid även efter utvärderingen?
Ytterligare ett förändringsförslag som överlämnats till Region Östergötlands strateg för landsbygdsutveckling, gäller hur rådets representanter ska utses och för hur lång tid. Idag finns inga regler för hur exempelvis föreningsrepresentanter ska utses och de sitter – likt Svenska Akademiens ledamöter – utan begränsad mandattid. I september får vi se om det gjorts några andra förändringar i reglerna än att företagsrepresentationen förstärkts i rådet.

Inga egna projektpengar men kunskap om var de finns
Skärgårdsrådet ska ta initiativ till åtgärder som ökar möjligheterna att bo och verka i skärgården och som värnar natur- och kulturmiljö men några egna projektmedel för att stödja sådana åtgärder finns inte hos rådet. Däremot ingår det – inte minst i Carl Hamiltons uppgifter som skärgårdsutvecklare – att både bidra till att utvecklingsprojekt kommer till stånd och att känna till och informera om var det kan finnas projektpengar att söka; Regionen kan ha, på Länsstyrelsen finns LOVA och LONA-bidrag och hos Kustlandet finns det för tillfället nya fräscha pengar för att täcka upp tills nya EU-projekt tagit form bl a inom ramen för Central Baltic-fonden.

– När det gäller projektmedel kan bidragsdelen variera från 90 procent och neråt och en viss egenfinansiering krävs alltid. Men hela eller delar av egenfinansieringen kan ofta utgöras av eget arbete. Det finns all anledning för skärgårdsfolk med utvecklingsidéer att ta kontakt.
– Sedan skulle jag gärna se att de som redan sitter som representanter i Skärgårdsrådet prioriterar upp uppdraget, avslutar Carl Hamilton, för om skärgården ska leva måste vi skapa sysselsättning och nya försörjningsmöjligheter.

2021-07-13