Publicerad 2021-10-19
– Det är ett fall framåt och helt i linje med vad vi har önskat, kommenterar Lars Gezelius på Länsstyrelsen i Östergötland, EU-beslutet om väsentligt minskade fiskekvoter i Östersjön för 2022. De gäller torsk, lax och sill/strömming där bestånden är dåliga. Även fritidsfisket av torsk och lax berörs.
För torsken innebär EU-ministrarnas beslut att allt yrkesfiske förbjuds under 2022. Redan tidigare har det rått förbud mot riktat torskfiske i det östra beståndet (som i detta fall inkluderar Östgötakusten) men nu införs det även för västra Östersjön. En liten torskkvot finns emellertid kvar avsedd för oavsiktliga bifångster när annat fiske bedrivs.
För yrkesfiskare i Östergötland blir det ingen förändring jämfört med innevarande år och inte heller för fritidsfiskare i Arkösunds och Sankt Anna skärgård; om de händelsevis skulle få upp torsk får de ta med den hem i motsats till fritidsfiskarkamraterna längre söderut där det råder förbud mot att fiska torsk.
Strömmingskvoten halverad
Det riktade sillfisket i västra Östersjön kommer också att vara förbjudet under 2022 och bifångstkvoten halveras. Strömmingskvoten för centrala Östersjön – dit Arkösunds och Sankt Anna skärgård räknas -– minskar med 45 procent jämfört med 2021. Den kvot som återstår delas senare upp på olika kustkvoter och individuella yrkesfiskare och vid den fördelningen är det småskaliga kustfisket prioriterat.
Bara en lax utan fettfena per person och dag
Laxfisket i Östersjön och Bottniska viken minskas med 32 procent och för fritidsfiskare söder om Ålands hav gäller en begränsning till en lax per person och dag och det ska då vara en fettfenklippt fisk, dvs en som satts ut och då ”märkts” genom klippt fettfena.
Kvoterna för skarpsill och rödspätta ökar däremot med 13 respektive 25 procent. Bakom ökningen av rödspettekvoten ligger utvecklingen av en ny sorts selektiv plattfisktrål som sorterar ut torsken.
Räddar åtgärderna gäddan, torsken och strömmingen?
– Avsikten med fiskekvoterna är att anpassa yrkes- och fritidsfisket till vad de olika fiskebestånden tål och i vissa fall kan ett års fiskebegränsningar ge snabba effekter, säger Gry Sagebakken, utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Det kan exempelvis gälla strömmingen. En stor minskning av fisket kommer ge en återhämtning av biomassan av lekande strömming redan nästa år. Däremot är det tveksamt om stängning av fisket ett enstaka år får större effekter på torskbeståndet; där är det inte främst fisketrycket som påverkat bestånden utan bl a övergödning och klimatförändringar och dem rår vi inte på med minskade fiskekvoter. Därför är det också svårt att förutsäga vilka effekter vi kan förvänta oss av de nya kvoterna och begränsningarna på torsk.
Fiskeövervakning och mottagningskontroll en helt egen process
– Det ser nog bra ut på pappret, säger Olle Skärlund, pensionerad fiskare i Sankt Anna, som emellertid tror att det krävs flera år av begränsningar innan man kan se några större resultat. Och det finns inga åtgärder när det gäller effektivisering av fiskeövervakningen och mottagningskontrollen, påpekar Olle Skärlund, och det har länge varit ett svart hål. Sedan är jag lite misstänksam mot de där selektiva trålarna för även om de lyckas undvika att fånga torsk så förstör bottentrålningen fortfarande så mycket annat på bottnarna som exempelvis snäckbestånden som plattfisken äter. På hårdbottnar runt Gotland och Öland är säkert bestånden av plattfisk goda men här i vårt område med många mjuka bottnar har slemmet, slicket och resterna efter algblomningen påverkat flundrorna både till antal och beteende.
– Övervakning och kontroll har vi på Havs-och vattenmyndigheten jobbat mycket med under de senaste åren, säger Gry Sagebakken, men det är en helt egen process som ligger utanför arbetet med fiskekvoterna. Vi har utökat kontrollerna av de stora trålarna i Sverige och även i Danmark, där mycket fisk landas, har man infört extra kontroller. Med hjälp av forskare som finns med ombord på båtarna försöker vi också skaffa oss ett bättre grepp om hur det ser ut med exempelvis bifångsterna. Det hjälper ju inte om EU inför regler för att anpassa fångsterna så att bestånden blir hållbara om vi inte samtidigt kan se till att reglerna följs…