Publicerad 2024-03-21 Kompletterad 2024-04-09
Halmstad kommun vann Sveriges Arkitekters Planpris i Malmö 9 april
– Det vi har velat lyfta fram med nomineringen av Bergöprojektet till 2023 års Planpris är inte innehållet i förslaget utan det faktum att Söderköpings kommun har valt att arbeta med det nya verktyget PLANERINGSBESKED. Det förklarar Jenny Jernström, som är ordförande i den jury inom fackförbundet och intresseorganisationen Sveriges Arkitekter, som bland runt 30 insända förslag nominerat fyra – – däribland exploateringen av Bergön – till det pris som ska delas ut vid Arkitekturgalan i Malmö den 9 april.
Söderköpings kommun har arbetat med en metod som de betecknar som ”den omvända planeringstratten” och det har, enligt juryns motivering, gjort att kommunen i sitt planeringsbesked har kunnat presentera ett förslag som ”har verkshöjd”, ”håller över tid”, hanterar ”vår tids samhällsutmaningar” och är en ”förebild”.
Foto: Wiwi Samuelsson från utställning på Bergön 2022. Förslagsskissen gjord av Helen&Hard Arkitekter, Oslo.
Vem som helst har t.o.m. augusti kunnat komma in med förslag till pristagare och Jenny Jernström kommer inte ihåg vem som kommit med förslaget. ”Men det spelar heller ingen roll för bedömningen”, försäkrar Jenny Jernström, som till vardags är strateg för fysisk planering i Östersunds kommun. ”Det är kommunens val av planeringsprocess som vi tycker är intressant och det här är första gången ett PLANERINGSBESKED värderas av en jury vad vi vet”.
Att det inte handlar om själva exploateringsförslaget understryks också av jurysekreterarens Anna Forsberg svar på ett mejl från en privatperson: ”Nomineringen innebär alltså inte att juryn står bakom alla delar i det förslag som tagits fram för Bergön, utan är ett sätt att premiera hur planeringsbeskedet använts för att få till en samverkansprocess med länsstyrelsen”. Jenny Jernström konstaterar för juryns del att de bl.a. inte var särskilt förtjusta i tanken på att bygga tre femvåningars ”kanontorn” på ön; de tyckte bättre om de låga, individuellt utformade modernistiska bostadshusen.
Närmare 100 hus hindrade positivt planeringsbesked
Planeringsbesked är ett slags ”förhandsgodkännande” från länsstyrelsen, som har uppdraget att bevaka statens intressen i planprocessen. Länsstyrelsen kan underkänna en detaljplan om den inte är i överensstämmelse med riksintressena, miljökvalitetsnormer, strandskyddet, hanteringen av mellankommunala frågor eller människors hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning eller erosion. Men har länsstyrelsen haft möjlighet att titta på planerna redan innan de är färdiga och har gett ett positivt planeringsbesked så kan de inte i efterhand underkänna en detaljplan med hänvisning till någon av ingripandegrunderna ovan.
I Bergöprojektet bad kommunen länsstyrelsen pröva om idéerna i planeringsdokumentet överensstämde med riksintressena för natur- och kulturvård och friluftsliv och strandskyddslagstiftningen. Någon prövning av om det levde upp till miljökvalitetsnormerna begärdes och gjordes inte. Länsstyrelsen kunde dock inte lämna positivt planeringsbesked – alla de bostadshus (närmare 100) som ingick i planeringsdokumentet kunde inte tillåtas enligt strandskyddsbestämmelserna. Eftersom kommunen ansett att hela projektet behövde få ”godkänt” för att kunna gå runt ekonomiskt, så kunde inte länsstyrelsen heller lämna positivt planeringsbesked med villkor för vissa delar av projektet.
”På Bergön ställs skärgårdens framtid på sin spets”
De ”samhällsutmaningar” som juryn menar att Bergöprojektet tar sig an är dels frågan hur man ska tillgängliggöra den unika skärgårdsnaturen utan att skada det skyddsvärda landskapets djur och natur, dels hur man ska få en levande skärgård som är befolkad året runt. ”På Bergön ställs frågor om skärgårdens framtida utveckling på sin spets”, sägs det till och med i juryns motivering till nomineringen. ”Men hur man brottas med problemen i en avfolkningsbygd är egentligen inget som bara är typiskt för skärgården – det gäller i alla våra glesbygder”, påpekar Jenny Jernström.
Foto: Östersunds kommun
– De frågorna tycker vi på ett intressant sätt reds ut genom den begäran om planeringsbesked som kommunen lämnade in till länsstyrelsen i slutet av 2020, säger Jenny Jernström. Genom att välja att lämna in ett väl genomarbetat dokument i ett så tidigt skede av planeringsprocessen kan ett antal viktiga frågor bli besvarade innan man lagt ner en massa arbete på en komplett detaljplan, som sedan kan underkännas av länsstyrelsen. Vi tycker att fler kommuner borde använda sig av verktyget planeringsbesked på platser där staten har många intressen. Det gör att man på ett smart sätt kan effektivisera planeringsarbetet och lägga både tid och pengar på rätt saker.
”Söderköping har vänt uppochned på planeringen”
Det här sättet att arbeta innebär att man till viss del vänder uppochner på det gängse svenska detaljplanearbetet, menar Jenny Jernström. Istället för att börja med själva detaljplanen har Söderköping utgått från en projektidé som de provtrycker hos staten för att få fortsatt vägledning i arbetet.
– En markägare har kommit med en idé om hur man kan göra Bergön till en samlingspunkt i skärgården genom att tillföra en blandning av verksamheter, boende och service och samtidigt bygga vidare på de övergivna militäranläggningarna på ön. Den projektidén har kommunen tagit som utgångspunkt för planeringsarbetet och genom planeringsbeskedet får de sedan skala bort sådana delar av projektet som inte passerar lagens nålsöga. Dem behöver de inte fortsätta att jobba med.
”Den omvända planeringstratten” kallade stadsarkitekt Lina Gregersdotter arbetssättet, när hon presenterade tävlingsbidraget i en video på Svenska Arkitekters presentationsträff. Det är hon som i tävlingens Projektfakta utpekas som den kommunarkitekt som är ”projektledare och nav i en projektorganisation som samarbetar över förvaltningar och i dialog med politik, allmänhet och bransch”. Bergöprojektet, liksom de andra, tre nominerade tävlingsbidragen, är exempel på ”planering med hög komplexitet” understryker juryn. Som den fackorganisation Svenska Arkitekter är, hoppas de därmed också att kommunerna ser behovet av hög arkitektkompetens och rustar upp den trots lågkonjunktur.
”Det hållbara planeringsdokumentet” tas fram inom Coast4us
Markägaren med projektidén – ägaren till Aspöja Fastigheter AB – har som partner i EU-projektet Coast4us under tre år arbetat med att ta fram ”det hållbara planeringsdokumentet”. Det är hans benämning på den nästan 60-sidiga spiralbundna fyrfärgspresentationen i A3-format med många vackra skärgårdsbilder, som utgjorde underlag för begäran om planeringsbesked.
För arbetet beviljades han ett bidrag från EU/skattebetalarna på drygt en miljon kronor och skulle själv bidra med 375 00 kr. Bergön var ett av Coast4us´ pilotområden där man skulle pröva ett nytt sätt att med helhetssyn och deltagande av intressenter och lokalbefolkning, arbeta fram en långsiktigt hållbar utvecklingsplan för Bergön.
I de halvårsvisa avrapporteringarna från piloten på Bergön kan man följa fastighetsägarens bekymmer över kommunens saktfärdighet och brist på personalresurser, som gör att de först efter att halva projekttiden gått, hyr in konsulter för att jobba fram det hållbara planeringsdokumentet.
Något lokalt deltagande blev det inte, konstaterar projektledaren för Coast4us i en intervju 2021, ”kanske för att det handlade om en kommunal planprocess och Söderköping inte var partner i Coast4us”. Resultatet blev ett planeringsdokument som ledde till att länsstyrelsen INTE kunde ge ett positivt planeringsbesked, dvs. inget lugnande ”förhandsbesked”. Länsstyrelsen är fri att granska – och eventuellt underkänna – en kommande detaljplan utifrån samtliga ingripandegrunder. Kommunen har emellertid annonserat att de tänker försöka få ett positivt planeringsbesked en gång till när de har gjort en del ändringar i förslaget.
”Om det är genomförbart får visa sig i fortsatt planering”
Om den ”omvända planeringstratten” är så smart så borde väl begäran om planeringsbesked ha lett till – åtminstone – ett positivt planeringsbesked med villkor? Så vad ger planeringsdokumentet ”verkshöjd”, långsiktighet och hållbarhet som gör det till en förebild? Och vad är det som får juryn att bedöma det som genomförbart? Juryns ordförande Jenny Jernström svarar via mejl eftersom ett sammanträde jagade iväg henne från telefonintervjun.
– Vi har som sagt inte nominerat själva projektet utan användandet av verktyget planeringsbesked. Därför har vi inte värderat om projektet är genomförbart. Det måste den fortsatta planeringen inom ramen för plan- och bygglagen visa. Förebildligheten är att inspirera andra kommuner att nyttja lagstiftningens relativt nya möjlighet att i dessa mycket tidiga skeden i planeringen föra en vägledande dialog med Länsstyrelsen via planeringsbeskedet. Vi har flera samhällsutmaningar som adresseras här. Det är en komplex fråga att planera för en levande landsbygd i landskap som är utpekade som riksintresse. Många gånger sker planeringen mot riksintressena istället för att se dem som en tillgång. Här har man utgått från en redan ianspråktagen plats (kustartilleriets anläggningar) och försöker nu hitta en balans framåt för att kunna ge alla medborgare oavsett socioekonomiska förutsättningar tillgång till ett rikt nationallandskap.