Publicerat 2022-05-27
Hur kan vindsnurror påverka livet i havet? – den frågan ställdes häromsistens i P1-programmet Vetenskapsradion på djupet. Vet byggherrarna tillräckligt mycket, undrade redaktionen och stack sina mikrofoner under näsan på marinbiologer, ljud- och fågelforskare samt projektledaren Per Edström. Han ansvarar för projektet Långgrund 1 och 2, som planeras 10-15 km utanför fastlandet i ett stråk från Oxelösund till Arkösund. Ansökningsprocessen pågår och inga beslut är fattade, men radioprogrammet rapporterade positiva signaler bl a från Oxelösund samtidigt som försvaret avstyrkt projektet. Per Edström var dock vid gott hopp om att kunna ta hänsyn till alla djurens, naturens och människornas krav.
Foto: Steve Fareham, Creative Commons
Det är ett 6 mil långt skärgårdsområde med 100-tals öar, bofast befolkning och ett omfattande friluftsliv som kommer att beröras om Långgrund 1 och 2 kommer till stånd och det finns en oro för vad det kommer att innebära för livet i havet och på land. Som underlag för kommande ansökning om miljötillstånd görs därför omfattande studier av både födosökande fåglar under vintern och fåglar under häckningssäsongen. Med undervattensmikrofoner följer man förekomsten av tumlare, livet på botten undersöks med bottenprover liksom förekomsten av eventuella gifter i bottensedimenten; ”vi vill ju inte röra upp gifter medan vi bygger fundamenten”, påpekar Per Edström i programmet.
”Havsbaserad vindkraft ingen generell risk för livet i havet”
Skärgårdsutvecklaren Carl Hamilton intervjuas också i programmet och han är för sin del mest orolig för grumlingen av vattnet under byggtiden, som han fruktar kommer att spridas med strömmarna långt ner till Gryts skärgård. På den punkten kommer lugnande försäkringar från marinbiologen Lena Bergström vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som grundar sig på 10 års samlad kunskap från forskning kring vindkraftsparken Lillgrund, vars 48 stora turbiner syns från Öresundsbron, liksom internationell forskning.
-Uppgrumling sker bara under några få dagar och sträcker sig inte heller särskilt långt, säger Lena Bergström. Det handlar om ett par hundra meter och det stör inte djurlivet märkbart.
Hon menar också att vi har tillräcklig kunskap för att säga att satsning på havsbaserad vindkraft inte generellt innebär stor risk för livet i havet. Men det gäller förstås att hitta bra lokalisering – områden som inte är viktiga häckningsplatser, tillhåll för tumlare osv och att hitta rätt säsong och utförande under byggnationsperioden så att riskerna kan undvikas.
Vindsnurrornas fundament lockar fisken
När vindsnurrorna väl står där så kan konstruktionerna gynna livet i havet – fiskar attraheras som bekant av bryggor och gamla vrak… Attraktionskraften hos fundamenten har också visat sig vara starkare än den eventuella avskräckningseffekten av ljudet; det har varit en återkommande farhåga att ljudet skulle skrämma fisken men det har inte kunnat beläggas.
Det är snarare människor som kan komma att störas av ljudet, tror den ljudforskare från KTH, Carl Bohlin, som medverkar i programmet. Vatten absorberar inte ljud på samma sätt som mjuka beväxta ytor och vid speciella väderförhållanden kan ljudvågorna studsa mellan vatten och luftskikt och höras på mycket långt håll, i synnerhet inomhus. Utomhus maskeras ljudet av trädens sus och andra naturljud men det är viktigt att hålla ögonen – eller snarare öronen – på bullergränserna, uppmanar Carl Bohlin.
Både dykänder och vindsnurror vill ha grunda havsbankar
En farhåga, som ofta luftas i sociala medier, är att vindsnurror skulle sprida en massa mikroplast i haven, men den har inte alls kunnat beläggas och betecknas i programmet som lite av en myt.
Däremot är krocken mellan naturvård och vindkraftsetablering på de grunda utsjöbankarna en realitet, konstaterar fågelforskare Martin Gren från Lunds Universitet. Det är förstås både billigast och bäst att bygga vindsnurror där det inte är så djupt men samtidigt är de grunda havsområdena livsviktiga för dykänder som alfågel och ejder som i stora flockar fiskar musslor på bankarna i ytterskärgården. Områden med mycket fåglar är inte lämpliga att bygga på, slår Martin Gren fast. En storskalig exploatering leder till sådan påverkan på deras livsmiljö att populationerna försvinner.
Långgrund förstör öppen horisont eller blir ett landmärke?
Ytterligare en anledning till att det går trögt med utbyggnaden av vindkraft i havet, trots att massor av projekt ligger och väntar hos Svenska Kraftnät, är farhågor för att vindsnurror skulle förstöra känslan av en orörd skärgård. Där hakar också Carl Hamilton på.
– Besökare vill inte se de här 330 m höga vindsnurrorna, menar han. De förväntar sig en öppen horisont men Långgrund kommer att kunna ses från Sankt Anna skärgård och från utsiktsplatser långt nere i Gryts skärgård, menar han och tillägger: då ser den inte så orörd ut längre.
Marinbiologen Lena Bergström, tror för sin del att mycket beror på individens inställning till havsbaserad vindkraft. Med en positiv inställning kan de komma att uppfattas som lika självklara landmärken som exempelvis fyrar, säger hon i programmet. Vi riktar kanske kikaren ut mot vindkraftsparken och konstaterar: Idag är det så klart att man t o m ser vindsnurrorna….
Hela programmet kan avlyssnas på Sveriges Radio Play, sök på P1, Vetenskapsradion på djupet, 9 maj 2022.