Publicerad 2024-02-07
– En jättespännande modell för att lägga grunden för ett gemensamt diskussionsunderlag, svarar Region Östergötlands skärgårdsutvecklare Anna Karlin på Arkipelagets efterlysning av eventuellt intresse för att undersöka bobarheten i skärgården. Men den passar inte för förhållandena i Östergötlands skärgård, som skiljer sig mycket från de som gäller på Åland där modellen arbetades fram, menar Anna Karlin, som inte heller tror att ett kommunalt/regionalt initiativ blir bäst. Bättre är om analyser och förslag kommer ”underifrån”.
Och Skärgårdsrådets ordförande Annette Olsson håller med.
– Det är så stora skillnader mellan våra skärgårdar och just nu fokuserar vi och Region Kalmar län dels på att färdigställa vårt gemensamma utvecklingsprogram, dels på det Skärgårdsting som är planerat till den 31/5.
Anna Karlin är bekant med bobarhetsmodellen, som presenterats inom ramen för det nordiska skärgårdssamarbetet. Hon berättar också att Region Östergötland fick en fråga förra vintern om att vara med i ett projekt där Aspöjas bobarhet skulle undersökas. (Även Harstena var på tapeten. (Red.:s anm.)
– Efter lite bollande med bl.a. ordföranden i Aspöja Byalag landade vi i att tacka nej med hänvisning till att stora delar av modellen inte är möjlig att tillämpa på våra förhållanden. Vi har så liten skärgårdsbefolkning och den är helt beroende av fastlandet för sin dagliga service samtidigt som avstånden inte är större än att dagpendling är möjlig.
– Dessutom tror jag personligen att en sådan här process blir bäst när den kommer ”underifrån” och inte initieras eller leds av en kommun/region/extern processledare, skriver Anna Karlin i ett mejlsvar till Arkipelaget. Därför skulle jag kunna tänka mig att den här modellen skulle kunna utgöra diskussionsunderlag i den workshop-serie om Aspöjas dåtid-nutid-framtid som pågår i Aspöja Byaförening. Resultatet av en sådan egenanalys är såklart både kommunen och regionen intresserade av att få ta del av framöver.
Skärgårdsrådet fångar upp de gemensamma utmaningarna
– Det är också så som jag föreställer mig att processen ser ut; att initiativ och analyser kommer underifrån och de förslag som rör det offentliga fångas upp av kommun/region, sammanfattar Anna Karlin och Annette Olsson förtydligar hur den nuvarande processen är tänkt:
– Syftet med Skärgårdsrådet och det gemensamma utvecklingsprogrammet är att rådet ska vara ett forum för ömsesidig information och samverkan kring skärgårdsfrågor och programmet ska vara ett planeringsunderlag som ska ge samsyn och vägledning i kommunala och regionala beslut som rör kust och skärgård.
– Det vill säga, vi ska fånga upp de stora dragen, de gemensamma utmaningarna, för hela skärgården. Och det i sin tur innebär att dialoger och de lokala krafterna bidrar med all sin kunskap till det pussel som innebär utveckling av vår skärgård.
Läs mera här om vad Skärgårdsrådet fångade upp genom den enkät som genomfördes under sensommaren 2023.
Foto: Per Groth www.pergroth.com