Krympt Långgrund i kommande samråd

Info om samrådsmöte i Häradshammar 7 feb 2023 finns här

Publicerat 23-01-19

Sedan tidigare planer har området krympt något. 182 verk vill man bygga och höjden sänks 15 meter till 335 meter, med en rotordiameter på 300 meter. Kraftverken ska stå på botten, därför måste de byggas där det inte är för djupt.

Nästan 14 TWh el beräknas produceras. Det kan jämföras med dagens totala elkonsumtion i Sverige på cirka 140 TWh.

Kraftverken kommer att ligga i 5 kommuner, Trosa, Nyköping, Oxelösund, Norrköping och Söderköping.

De yttre kraftverken runt områdena får ett vitt blinkande ljus för att varna flygtrafiken. Alla övriga kraftverk får ett fast rött ljus.

Man räknar med att mindre båtar ska kunna ta sig fram i vindkraftsområdena. Men när kraftverken byggs och demonteras måste områden avlysas. Trålningsfiske kommer inte kunna ske inom vindparkerna, och där kablar ska dras till land. Förekomst av fisk beräknas bli bättre i vindkraftsområdena jämfört med idag på grund av att vindkraftskonstruktionerna gynnar fisken.

Långgrund 1 gränsar direkt till Natura 2000-området vid Hartsö-Enskär. Där finns ett rikt fågelliv. Vid området för Långgrund 2 finns förslag på utökat Natura 2000-område för fågel eftersom EU anser att Sverige inte skyddar sjöfågel tillräckligt. Det finns gott om gråsäl och havsörn i de blivande vindkraftsparkerna eller i deras närhet. Några få observationer av tumlare har gjorts under ett års mätningar. Säl och tumlare blir skrämda av undervattensbyggen, speciellt vid pålning. Svea Vind menar att de flesta fåglarna flyger lägre än kraftverkens rotorblad, så det ska inte vara någon större fara för kollisioner.

Under samrådet presenteras visualiseringar från olika fotopunkter. De visar dock inte hur det skulle kunna se ut från yttre öar i Arkösunds- och St Annas skärgård, där man idag ser en fri horisont. För att få en uppfattning om hur utsikten kan se ut från till exempel Lundarnas ostsida (öster om Arkö), Kopparholmarnas norra sida eller Bergöns utsiktspunkter, kan man titta på visualiseringen från Persö, som ligger strax söder om Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Visualiseringen är gjord från ungefär samma avstånd, en dryg mil.

Följande aspekter kommer miljökonsekvensbeskrivningen bland annat att ta upp:

• Påverkan på rekreation och friluftsliv.

• Risk för att båtar, fåglar och fladdermöss kolliderar med kraftverken. Kan räddningsaktioner för båtar i nöd försvåras inom vindkraftsparken?

• Fartygstrafik får ta längre rutter för att gå runt vindkraftparkerna.

Vad händer sedan?

När den allmänna samrådstiden är slut sammanställer bolaget miljökonsekvensbeskrivningen och skickar in en ansökan till Mark- och miljödomstolen. Eventuella kompletteringar görs och när domstolen är nöjd med handlingarna kungörs projektet och alla har möjlighet att yttra sig under 3 veckors tid.

Någonstans i detta skede har berörda kommuner möjlighet att lägga in veto. Försvaret har också vetorätt.

När alla handlingar är klara och om kommuner och försvaret är positiva till projektet sker huvudförhandlingar och dom fälls. Domen kan överklagas av de som berörs av projektet.

Svårigheter med projektet

Ett antal svårigheter återstår att övervinna för att projektet ska bli verklighet:

• Försvaret kan sätta stopp. Säkerhetsläget i Östersjön har skärpts, och Försvaret har sagt nej till en majoritet av vindkraftsprojekt till havs.
• Berörda kommuner kan säga nej. Nyköpings kommun har i sin översiktsplan uttryckt sig negativt över vindkraft i Långgrunds-området. Norrköpings nya politiska styre har kommit överens om att inte tillåta storskalig vindkraft i kommunen.
• Naturvården kan protestera mot den påverkan som projektet kan ha på fågel, speciellt havsörn, säl och tumlare.

Samråd om Långgrund under hösten -22

Publicerat 2022-06-14

Flera studier som är kopplade till naturvärdena både vid, på, under och över de områden som berörs av de två vindkraftsparkerna, är redan avslutade, berättar den tillförordnade projektledaren Jonatan Hammar på Svea Vind. Men fortfarande återstår en del, bl a studierna av tumlare som måste pågå under en längre tid för att man ska kunna få en helhetsbild av deras förehavanden i de berörda områdena.

– Vår förhoppning är att vi ska kunna redovisa också tumlarstudierna vid det planerade samrådet under hösten.

Jonatan Hammar är också förhoppningsfull när det gäller försvarets avstyrkan av Långgrundsprojektet och tror att det kommer att ”lösa sig på vägen framåt”.

Reaktioner på vindkraftsplanerna för Långgrund 1 och 2

Publicerat 2021-05-31

Länsstyrelsen i Södermanland påpekar i sitt skriftliga yttrande över vindkraftsplanerna att enskilda berörda och andra behöver i god tid ta del av samrådsunderlaget, innan synpunkter behöver lämnas. Allmänhet, organisationer utmed kusten, hamnverksamheter och intresseföreningar inom ett större område kring vindkraftverken behöver bli kallade till samrådet. Som planerna är nu ska samråd med myndigheter ske fram till sen höst i år, därefter planeras samråd med allmänheten under en relativt kort tid.

Länsstyrelsen i Södermanland noterar att vindkraftverken planeras ligga direkt inpå två Natura 2000-områden och två naturreservat. Ett nytt Natura 2000-område håller dessutom på att bildas utanför Hävringe, där vindkraftverk planeras. Länsstyrelsen påpekar att skärgården i Södermanlands län är en av de minst exploaterade och ostörda skärgårdarna i Sverige. De marina värdena är av hög nationell klass. Enligt reglerna för Natura 2000-områden får inte aktiviteter och byggen utanför dessa områden påverka naturvärdena i Natura 2000-områden. Länsstyrelsen påpekar att vindkraftverken kan påverka de skyddade områdena direkt, men även indirekt eftersom många av de arter som man vill skydda rör sig utanför Natura 2000-områdena för att söka föda och vila. Länsstyrelsen menar att det krävs ett omfattande underlag för att i tillståndsprocessen kunna avgöra om de skyddade områdena kommer att skadas. Riskerna för påverkan måste beskrivas vid vindkraftsanläggningarnas bygge, drift och avveckling. Miljökonsekvensbeskrivningen behöver behandla risken för långsiktiga effekter av att kontakten med öppet hav upphör och att Natura 2000-områdena bli instängda eller isolerade.

Länsstyrelsen påpekar att Sverige har fått kritik från EU för att vi inte skyddar fåglar i tillräcklig grad enligt fågeldirektivet och det förbereds nu åtgärder för att vi ska uppfylla fågeldirektivet. Man menar också att sträckande fåglar behöver studeras mer än vad som planeras.

Ringsö och Hartsö söder om Trosa är av riksintresse för kulturmiljö. Det är ett skärgårdsområde med traditionell bebyggelse med jordbruk och fiskehamn. Området ligger nära vindkraftområdet. Länsstyrelsen i Södermanland menar att Långgrund 1 kommer att påtagligt skada riksintresset.

Södermanlands kust och skärgård är även riksintresseområde för friluftsliv. Utmärkande är orördheten, stillhet, tystnad och tilltalande landskapsbild. I beskrivningen av riksintresset står det att ”turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön”.

Arbetstillfällen som vindkraftverken skapar ska ställas i relation till arbetstillfällen som naturturism och besöksnäring ger, anser länsstyrelsen i Södermanland.

Vill ha fler samråd

Länsstyrelsen i Östergötland vill att fler samråd hålls med myndigheter innan alla undersökningar är gjorda. De konstaterar att projektet är omfattande och berör många intressen. Det finns inte erfarenheter från liknande projekt i vår region.

Länsstyrelsen konstaterar att verksamheten planeras i närheten av Natura 2000-området Bråviken Yttre. Riksintresse för naturvård, friluftsliv och obruten kust i Östergötlands skärgård berörs också. Påverkan behöver beskrivas. Gryts skärgård, Vänsö och Korpetorp-Lönshuvud är riksintresseområden för kultur. Påverkan behöver redovisas i ansökningshandlingarna bland annat med synbarhetsanalyser och fotomontage.

Hur vindkraftverken kommer att påverka farlederna i området behöver beskrivas.

Fågelinventeringar behöver göras under en stor del av året eftersom vindkraftverken kan påverka häckning, ruggning, övervintring och flyttning.

Länsstyrelsen vill att bottenundersökningar ska göras på fler punkter.

Det räcker inte med skrivbordsstudie av fiskförekomst i området. Även provfiske behöver utföras. Undersökningar av sälar i området behöver göras på plats, förutom skrivbordsstudie. Fladdermus-förekomst behöver också studeras på plats.

Kommunerna avvaktar

Söderköpings och Norrköpings kommun vill inte uttala sig om projekten i detta skede. De har deltagit i samrådsmötet i april, men har inget ytterligare att säga just nu. Tekniska nämnden i Norrköping uppges delta i en förstudie om projekten.

Arbetstillfällen

Norrköpings Tidningar skriver att projekten kommer att generera flera hundra lokala och regionala arbetstillfällen. Först när ärendet har provats i Mark- och miljödomstolen kommer Söderköpings och Norrköpings kommun att uttala sig.

I Norrköping har kommunalrådet Reidar Svedahl (L) redan tagit ställning mot storskalig vindkraft. Han vill pausa utbyggnaden några år för att utreda vindkraftens påverkan på människors hälsa och miljön.

Vetorätten för kommunerna utreds

Under hösten 2020 tillsatte regeringen en snabbutredning om kommunernas vetorätt mot vindkraft i ett sent skede av projekten. Regeringen vill att kommunerna ska yttra sig tidigare. Därefter kan miljöprovningsmyndigheterna göra sina bedömningar. Utredningen ska lämna sitt betänkande, med förslag på ändrade regler, 30 juni 2021. Regeringen vill att nya regler ska vara på plats om några år.

Aarkipelaget följer projekten

ArkipeLaget kommer att följa utvecklingen av Långgrund 1 och 2 när mer underlag blir offentligt.

Vindkraftsparker planeras i havet utanför Bråviken

Publicerat 2021-05-07

I slutet av 2020-talet kan merparten av den svenska havsbaserade vindelen komma från två vindkraftparker i havet utanför Arkösund och upp mot Landsort. Bolaget Svea Vind Offshore har i drygt 5 års tid arbetat med planerna för projekten. 13 april 2021 hölls ett första avgränsningssamråd med myndigheter om projekten Långrund 1 och 2. Samråd med allmänhet, organisationer, föreningar och särskilt berörda planeras till slutet av året.

Totalt räknar man med att knappt 200 vindkraftverk ska byggas med en högsta totalhöjd på 350 meter. De ska producera 15 TWh el per år. Det kan jämföras med att Sverige konsumerar ungefär 140 TWh el idag, varav 30 TWh kommer från vindkraftverk. I Naturvårdsverkets och Energimyndighetens planer räknar man med att vindkraften ska öka till ca 100 TWh år 2040, varav 20 TWh ska produceras på havet. Prognoser från olika håll visar att det kan bli betydligt mer. Östersjön är allmänt sett lämpligare än Nordsjön för havsbaserad vindkraft. Vindarna är jämnare, våghöjden lägre, djupen beskedligare och korrosionen mindre.

Spansk aktiemajoritet om Långgrund 1 och 2 får tillstånd

Svea Vind Offshore har specialiserat sig på vindkraft till havs i svenska vatten och projektledare för Långgrund är Per Edström. Bolaget har på kort tid vuxit från två initiativtagare till ett företag med elva medarbetare med olika specialkompetenser. För knappt ett år sedan tecknades kontrakt med det spanska energiföretaget Iberdrola, som har uppfört havsbaserad vindkraft på olika ställen, bland annat utanför tyska kusten i Östersjön. Iberdrola bidrar nu med kompetens och pengar för att fortsätta tillståndsprocessen. Om Svea Vind Offshore får tillstånd att bygga vindkraftverken blir Iberdrola majoritetsägare till aktierna i de projektbolag som bildas kring projekten.

Många undersökningar under sommaren

– Ett exempel på Iberdrolas kompetens är att de är duktiga på tumlare, berättar Helena Nordholm på Svea Vind Offshore för ArkipeLaget. Nu har utrustning kommit för att ta reda på förekomst av tumlare i projektområdet. Mätutrustningen ska placeras ut i maj i år och vara ute under ett helt år.

Men det är bara en av en mängd undersökningar som ska göras under den kommande sommaren. Häckande fåglar kommer att undersökas av Ulrik Lötberg på Birdlife Sverige tillsammans med Richard Ottvall. Marinbiologiska studier ska genomföras av Medins Havs- och Vattenkonsulter som ska studera allt från däggdjur, bottenfauna och -flora till förekommande fritids- och yrkesfiske i området. Litteratur- och skrivbordsstudier av fladdermöss och eventuella lekområden för fisk kommer även att göras.

Kommunalt veto kommer ofta sent i planeringen

350 meter höga vindkraftsverk kommer med nödvändighet att synas på långt håll. Visualiseringar – bilder av hur det kommer att se ut – ska göras från punkter på land varifrån man kommer se vindkraftverken. Enligt SMHI är sikten maximalt 3 mil vid klart väder. Så vi kan räkna med att kraftverken kommer att synas 3 mil från vindkraftområdena. Turbinhusen kommer också att förses med blinkande ljus. Det blir fullt möjligt för småbåtar att segla/köra bland kraftverken.

Tillståndsprocessen innebär många utmaningar. Påverkan på och möjlighet till samexistens med andra intressen behöver utredas. De kommuner som berörs av projektområdena har vetorätt och behöver aktivt tillstyrka projektet vilket sker förhållandevis sent i processen när redan mycket kraft och pengar har lagts ner på planeringen. Berörda kommuner är i det här fallet Söderköping, Norrköping, Oxelösund, Nyköping och Trosa.

Försvaret kan ställa villkor för tillstånd

Även försvaret har möjlighet att säga nej till vindkraftparkerna om det bedöms att de skadar försvarets verksamhet. Dialog förs nu med försvaret. De är inbjudna till samrådet men har ännu inte kunnat svara. Försvaret arbetar med att utreda vindkraftverkens konsekvenser. Regleringsbreven från regeringen till försvaret både 2020 och 2021 säger att försvaret ska se över sina krav på vindkraften. Hittills har de bara svarat ja eller nej till vindkraftsprojekt. Nu ska de kunna villkora tillstånden.

De miljöaspekter som utreds är bland annat påverkan på fåglar, fisk, säl och tumlare. Själva byggena av kraftverken på sjöbotten 10-50 ner kan ge upphov till miljöpåverkan i form av grumling och habitatförlust. Störande ljud blir det både vid bygge och drift. Elkablarna kan påverka botten och ge elektromagnetiska fält. En utredning pågår om var kablarna ska gå upp på land. I dagsläget bedöms det som mest troligt att det kommer att ske i området kring Oxelösund.

Ett första så kallat avgränsningssamråd hölls med myndigheter den 13 April 2021 och remissvar väntas under maj. Ett andra samråd med myndigheter beräknas hållas i höst 2021 och därefter planeras samråd med allmänheten, föreningar, organisationer och särskilt berörda. Det är Mark- och miljödomstolen som ger tillstånd till havsbaserade vindkraftverk. Långgrund 1 och 2 kan vara i drift år 2028.

Här finns information om projektet hos Svea Vind Offshore

Om du vill veta mer om vindkraft rekommenderar vi Energimyndighetens sida

och Naturskyddsföreningens nyutkomna rapport om vindkraft

ArkipeLaget kommer att följa utvecklingen av projektet.