Publicerad 2024-02-20
Det finns inte många ljusglimtar att hämta i Helcoms tredje rapport om miljötillståndet i Östersjön, som sammanfattar vad vetenskapen vet om vad som hänt mellan 2016 och 2021. Ja, det ska vara det där med skräpet då; både när det gäller skräp i vattnet och skräp på land nådde Östersjön faktiskt god miljöstatus men för övrigt lyste det rött eller gult varhelst forskarna satte ner sina mätinstrument. Och det har inte blivit bättre under de gånga sex åren! Östersjöländerna tvingades tillsammans konstatera: ”Belastningen på miljön från farliga ämnen, övergödning, fiske och introduktion av främmande arter ligger på ohållbara nivåer. Effekterna av klimatförändringarna förvärrar läget.”
Havs-och vattenmyndigheten (HaV) arbetar nu vidare med de resultat som berör svenska förhållanden för att ta fram åtgärder som på sikt kan vända utvecklingen.
Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024-2029 heter det samrådsunderlag som HaV skickat ut på remiss till 1 mars för att få in synpunkter på om deras bedömningar och analyser är OK. Du kan också säga din mening via HaVs hemsida.
State of the Baltic Sea 2023 är den tredje helhetsbedömningen av Östersjöns miljötillstånd som Helcom – Helsingforskommissionen som förvaltar den regionala havskonventionen från 1974 – publicerat. Den bygger på de senaste vetenskapliga resultaten som forskare och experter från Östersjöländerna tagit fram mellan 2016-2021 och meningen är att den ska ligga till grund för förändringar i den aktionsplan (BSAP, Baltic Sea Action Plan) som länderna enats om.
Miljön måste både skyddas och återställas
Det är en minst sagt dyster läsning på 123 sidor på engelska, de vackra fotografierna till trots. I ett sammanfattande faktablad summeras budskapen från HELCOM:
¤ Belastningen på Östersjöns ökar med klimatförändringarna och en minskande biologisk mångfald pådriven av en kombo av övergödning, föroreningar och ohållbar mark- och resursanvändning. Liten eller ingen förbättring av Östersjöns miljö kunde noteras under de undersökta sex åren.
¤ Klimatförändringarnas påverkan på miljön förväntas öka i framtiden och därmed ökar också behovet av insatser för att stärka ekosystemets motståndskraft och mildra de negativa effekterna.
¤ Kunskaperna om Östersjöns ekosystem har ökat väsentligt under de gångna sex åren och det har också påverkat de policies och riktlinjer som gäller för miljöarbetet.
¤ Åtgärder för att minska belastningen på Östersjöns miljö fungerar – dvs OM de sätts in – och därför förblir åtgärderna i den överenskomna aktionsplanen (BSAP) högst relevanta.
¤ Det behövs förändringar inom alla samhällssektorer som samverkar med eller påverkar Östersjöns miljö. Och det behövs handlingskraft både för att stoppa de pågående negativa trenderna och skydda och återställa ekosystemen. ¤ HELCOM kommer under de kommande åren att fokusera på att omsätta den uppdaterade aktionsplanen (BSAP) i handling och därmed stödja en ekosystemsbaserad förvaltning av Östersjön som minimerar effekterna av klimatförändringarna.
Samrådsremiss på svenska samlar de svenska resultaten
Resultaten som samlats in bygger på mätningar av ett 50-tal olika indikatorer – mätbara faktorer som på olika sätt visar tillståndet i Östersjön. Bedömningarna av vad som är bra, dåligt eller mittemellan har sedan gjorts utifrån gemensamt överenskomna tröskelvärden oavsett i vilket Östersjöland de medverkande forskarna och experterna hör hemma. De indikatorer som använts täcker livsmiljöer i öppna havet (pelagiska habitat), havsbottenmiljöer (bentiska habitat), fisk, havsfågel, marina däggdjur och belastningar från mänskliga aktiviteter. Det finns kort sagt mängder med data att grotta ner sig i för den som är specialintresserad. MEN – det finns ett MEN. Man måste vara en hejare på engelska för att kunna ta del av all denna samlade kunskap! Hur smart är det om det är viktigt att människor blir medvetna om de miljö- och klimathot som lurar i vassen, frågar Arkipelaget Linda Rydell som är utredare på HaV och kontaktperson i Helcomfrågor på Havsmiljöenheten. Själva Helcomrapporten finns bara på engelska, konstaterar Linda Rydell, men de resultat från rapporten som berör svenska förhållanden använder vi oss också av i arbetet med den nationella havsförvaltningen. I det jobbet, som styrs av EU.s Havsmiljödirektiv, håller vi just nu på att uppdatera den marina strategin för Nordsjön och Östersjön och hela det samrådsunderlaget finns tillgängligt på svenska på vår hemsida. Fram till 1 mars är det ute på remiss till berörda myndigheter, kommuner, organisationer, universitet m fl men det finns även möjlighet för privatpersoner eller andra intresserade grupper att komma med synpunkter på våra bedömningar och analyser.
Yrkesfiske, turism och rekreation drabbas hårdast
Ta en titt på samrådsunderlaget och om det känns oöverkomligt så nöj dig med att läsa sammanfattningen i inledningen och Sammanfattning och syntes av tillstånd för arter, livsmiljöer och belastningar i slutet av dokumentet. Då har du bl a fått förklaringen till att Östersjön fortfarande är övergödd och mår dåligt trots att utsläpp från jordbruk, industri och avlopp har minskat och vissa gifter som DDT sedan länge har förbjudits. Det handlar dels om tid och fädernas missgärningar (att få ner fosfor och kväve till god miljöstatus tar 75-100 år och att bryta ned farliga ämnen beräknas ta 30-40 år), dels om att nya farliga ämnen samtidigt tillkommer. Ett fiskbestånd som består av allt yngre och allt mindre fiskar behöver tiotals år för återhämtning, förutsatt att det finns livsbetingelser och tillräcklig genetisk mångfald. Det räcker inte med att stoppa tillflödet av elände – det krävs även restaurering och återskapande av goda livsmiljöer.
Den samhällsekonomiska analysen i underlaget visar att de stora förlorarna på Östersjöns nuvarande tillstånd är yrkesfiske samt marin turism och rekreation. Det är de ekonomiska aktiviteter som skulle kunna dra störst ekonomisk nytta av ett friskare innanhav.