Publicerat 2022-05-16
Ett tummat kompendium med rubriken Skärgårdsdialekt i Sankt Anna hamnade en dag i våra händer, överlämnat av en skärgårdsgranne. Det var enligt slutorden i kompendiet resultatet av studiecirklar inom Sankt Anna Hembygdsförening som tillsammans samlat, sorterat och tolkat en ordskatt från trakten med den avslutande förhoppningen: MÅ SKÄRGÅRDSDIALEKTEN LEVA!
Det hoppas även vi på Arkipelaget, som med stort nöje tagit del av ordskatten, och också bestämt oss för att bidra till skärgårdsdialektens överlevnad genom att försöka publicera ordlistan. Men det blir ett styvt arbete med att skriva in de många orden för de finns i två olika häften som delvis överlappar varandra,, De är dessutom inte sorterade i bokstavsordning, vilket gör det svårt att hitta i materialet. Orden är däremot sorterade i ämnesordning, dvs. ord som har med växter att göra eller fåglar och fiskar, öar av olika storlek och utseende osv.
Ämnesindelningen vill vi försöka behålla men inom varje ämneskategori samlar vi orden i bokstavsordning efter den svenska benämningen. Eftersom det kommer att ta sin rundliga tid har vi tänkt göra det i etapper, ämnesområde efter ämnesområde i den takt vi orkar och hinner. Och vi börjar – liksom kompendiet – med ord med anknytning till fisket och sjön.
Ord med anknytning till fisket och sjön
| Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
| dra fisknot under isen | ickelnot | Av ickel=ishög som bildas då man väcker hål i isen och öser upp isbitarna |
| fiskkasse | karsse | Ska förmodligen uttalas med sj-ljud |
| fiskkasse med tillsnörning | kirssa | |
| Flöten att med hjälp av ”lätbann” hålla skötarna på rätt djup | Lätte, klamp | |
| Gistgård | Notgister, gisthage | Stakar att torka näten på |
| hörn på notvarpet | hornsvak | |
| ro baklänges eller ligga still | sväve | |
| rensa fisk | gane fisk | |
| Räcka med skötar efter varandra, 6-8 st. | sträcke | |
| skrämma fisk mot nät som lagts tvärs över en bukt genom att… | nättje | |
| slå i vatten med en pulshärvel | att pulse med en pulshärvel | –tervel |
| små nätmaskor | ånge | |
| stora nätmaskor | rumme | |
| spikbeslagna träbottnar som gav fäste vid notdragning | Trampa, notsko | |
| ställe där noten sätts ned | nersäta | |
| ställe där noten fastnat | håll | |
| ställe där noten tas upp | örbrunn/öra | |
| sumpa fisk | stocke fisk | |
| trästång (lång) att föra noten mellan vakarna | tjäll-tjuga | rå-tjuga |
| upptagningsställe för not | ||
| Verktyg som man samlade nätets flyt-teln på | garnsticke | |
| vinterfiske med nät under isen | lynte | |
| väcka | väcka | Hugga en vak ex. vis för saxfiske eller notvarp |
| ögonmärke på land | stamhåll | För att kunna ro med rak kurs |
Ord som beskriver is
| Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
| blött snömos ovanpå isen | glöfs, stöp | |
| fryser på efter mildväder | stärker, Nu stärker dä på isen. | |
| första frasisen | nätting | |
| nyis börjar lägga sig | sinre, skinne sej | det sinner på |
| Isen har blåst ihop och brutits sönder | söte ihop, sörpe | såter ihop |
| Isen lägger sig | ränne | |
| isbrunnar | brönne | |
| Iskristaller i vattnet packas mot iskanten/stranden vid pålandsvind och minusgrader. | sööter (långt öppet ö-ljud) När ett tjockt och ojämt istäcke bildats heter det söötis | |
| Is ligger och hindrar tillflödet av friskt vatten till en vik | dämmer | Vattnet luktar illa. Fisk dör. |
| Is, ren från snö och ojämnheter | blankis | |
| Is som bildats av små isstycken som nötts mot varandra och slutligen frusit ihop | tallriksis | |
| Istäcket tar slut ut mot öppna havet | havvaka | |
| i strömmande vatten bildas öppningar i isen | Skär, dä skär i strömma nu | Tecken på att våren är på väg |
| landis | lanntjäle | |
| lättspräckt is | klak, isen ä klak | |
| packis | krav | |
| pröva med ispik om isen bär | friste | |
| tinar | läner | |
| Vak som bildas vid mildväder och blåst då smältvatten på isen söker sig ned i ett hål i isen och förstorar det | vinnvak | |
| vatten på snötäckt is | stöp, söfs | |
| Vågor bryter sönder isen vid pålandsvind och sjögång | bryter | |
| överis med luft under | skrumme |
Ord för väder och vind
| Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
| blixtra | bleka | |
| byig västlig vind | flängvästan | |
| dåligt väder | skitvär | |
| dåligt väder är på väg, det drar ihop sig | grise, dä griser te sa, även hese eller junke | |
| försvinna utom synhåll | Ta i skjul, ta skjull | |
| lönnhalt | lönnhart | |
| mildväder | linnvär | |
| mojna | mojne, bleke ut | |
| sjön lägger sig | flatner å | |
| sjögång | rul | |
| skäret som ligger åt norr | nolavärskäret | |
| solnedgång eller solrand vid horisonten | glysa | Glysa före Kyndelsmäss är tecken på kyla och efter, tecken på varmare väder |
| stiltje | bleke | |
| vackert väder | finvär | |
| vind som blåser utifrån havet | utavär, utavinn | |
| vädret klarnar upp | skörne opp | |
| åt söder | sunnante | |
| åt norr | nolate |
Namn på växter i skärgården
| Svenskt namn | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
| Adam och Eva | Göktunge | |
| Baldersbrå | Prästnacke | |
| Björnbär | Svarthalla | |
| Blodnäva | Oxöga | |
| Blåsäv | Rundåg | |
| Gullviva | Yxlegger | |
| Grönslick | Slinke | |
| Gårdsskräppa | Röbruner | Troligen Ruymex longifoliu |
| Havssäv | Äg | |
| Hundkäx | Hundtute | |
| Kärleksört | Bukfyller (mat utan närng) | Gavs ofta åt grisarna |
| Liljekonvalj | Bockblad | |
| Mandelblom | Gröt och mjölk | |
| Mossa och lavar | Möös (öppet ö-ljud) | Sammanfattningsnamn |
| Måbär | Kongselbär | |
| Nagelört | Strömmingsblommer | Börjar blomma då strömmingen leker |
| Nypon Hartsros Nyponros Stenros | Jyppa Smörjyppa Köttjyppa Stenjyppa | Huvudsakligen tre arter tillvaratogs |
| Salttåg m fl | Sälting | Gräsartade strandväxter på fuktiga slåtterängar |
| Styvmorsviol | Natt och dag | |
| Sälg | Särd | |
| Trampört | Gårdsgräs | |
| Vitstjälksmöja | Blädring | Även namn på Ålnate |
| Våtarv | Narv | |
| Åkerfräken | Rävrömper | |
| Ålnate | Blädring |