Holme, skär eller mitt emellan?

Publicerat 2022-11-27

Lär känna skärgårdens språk

Publicerat 2022-05-16

Det hoppas även vi på Arkipelaget, som med stort nöje tagit del av ordskatten, och också bestämt oss för att bidra till skärgårdsdialektens överlevnad genom att försöka publicera ordlistan. Men det blir ett styvt arbete med att skriva in de många orden för de finns i två olika häften som delvis överlappar varandra,, De är dessutom inte sorterade i bokstavsordning, vilket gör det svårt att hitta i materialet. Orden är däremot sorterade i ämnesordning, dvs. ord som har med växter att göra eller fåglar och fiskar, öar av olika storlek och utseende osv.

Ämnesindelningen vill vi försöka behålla men inom varje ämneskategori samlar vi orden i bokstavsordning efter den svenska benämningen. Eftersom det kommer att ta sin rundliga tid har vi tänkt göra det i etapper, ämnesområde efter ämnesområde i den takt vi orkar och hinner. Och vi börjar – liksom kompendiet – med ord med anknytning till fisket och sjön.

Ord med anknytning till fisket och sjön

Svenska	Skärgårdsdialekt	Kommentar
dra fisknot under isen	ickelnot	Av ickel=ishög som bildas då man väcker hål i isen och öser upp isbitarna
fiskkasse	karsse	Ska förmodligen uttalas med sj-ljud
fiskkasse med tillsnörning	kirssa
Flöten att med hjälp av ”lätbann” hålla skötarna på rätt djup	lätte, klamp
gistgård	notgister, gisthage	Stakar att torka näten på
hörn på notvarpet	hornsvak
ljustra ål	stöje
nätkasse som stängdes m löplina	tjirse
nätkasse monterad på en ring av enträ	karse	Se även fiskkasse
ro baklänges eller ligga still	sväve
rensa fisk	gane fisk
Räcka med skötar efter varandra, 6-8 st.	sträcke
skrämma fisk mot nät som lagts tvärs över en bukt genom att…	nättje
slå i vatten med en pulshärvel	att pulse med en pulshärvel	–tervel
små nätmaskor	ånge
stora nätmaskor	rumme
spikbeslagna träbottnar som gav fäste vid notdragning	Trampa, notsko
ställe där noten sätts ned	nersäta
ställe där noten fastnat	håll
ställe där noten tas upp	örbrunn/öra
sumpa fisk	stocke fisk
trästång (lång) att föra noten mellan vakarna	tjäll-tjuga	rå-tjuga
upptagningsställe för not
Verktyg som man samlade nätets flyt-teln på	garnsticke
vinterfiske med nät under isen	lynte
väcka	väcka	Hugga en vak ex. vis för saxfiske eller notvarp
ögonmärke på land	stamhåll	För att kunna ro med rak kurs

Ord som beskriver is

Svenska	Skärgårdsdialekt	Kommentar
blött snömos ovanpå isen	glöfs, stöp
fryser på efter mildväder	stärker, Nu stärker dä på isen.
första frasisen	nätting
nyis börjar lägga sig	sinre, skinne sej	det sinner på
Isen har blåst ihop och brutits sönder	söte ihop, sörpe	såter ihop
Isen lägger sig	ränne
isbrunnar	brönne
Iskristaller i vattnet packas mot iskanten/stranden vid pålandsvind och minusgrader.	sööter (långt öppet ö-ljud) När ett tjockt och ojämt istäcke bildats heter det söötis
Is ligger och hindrar tillflödet av friskt vatten till en vik	dämmer	Vattnet luktar illa. Fisk dör.
Is, ren från snö och ojämnheter	blankis
Is som bildats av små isstycken som nötts mot varandra och slutligen frusit ihop	tallriksis
Istäcket tar slut ut mot öppna havet	havvaka
i strömmande vatten bildas öppningar i isen	Skär, dä skär i strömma nu	Tecken på att våren är på väg
landis	lanntjäle
lättspräckt is	klak, isen ä klak
packis	krav
pröva med ispik om isen bär	friste
tinar	läner
Vak som bildas vid mildväder och blåst då smältvatten på isen söker sig ned i ett hål i isen och förstorar det	vinnvak
vatten på snötäckt is	stöp, söfs
Vågor bryter sönder isen vid pålandsvind och sjögång	bryter
överis med luft under	skrumme

Ord för väder och vind

Svenska	Skärgårdsdialekt	Kommentar
blixtra	bleka
byig västlig vind	flängvästan
dåligt väder	skitvär
dåligt väder är på väg, det drar ihop sig	grise, dä griser te sa, även hese eller junke
försvinna utom synhåll	Ta i skjul, ta skjull
lönnhalt	lönnhart
mildväder	linnvär
mojna	mojne, bleke ut
sjön lägger sig	flatner å
sjögång	rul
skäret som ligger åt norr	nolavärskäret
solnedgång eller solrand vid horisonten	glysa	Glysa före Kyndelsmäss är tecken på kyla och efter, tecken på varmare väder
stiltje	bleke
vackert väder	finvär
vind som blåser utifrån havet	utavär, utavinn
vädret klarnar upp	skörne opp
åt söder	sunnante
åt norr	nolate

Namn på växter i skärgården

Svenskt namn	Skärgårdsdialekt	Kommentar
Adam och Eva	Göktunge
Baldersbrå	Prästnacke
Björnbär	Svarthalla
Blodnäva	Oxöga
Blåsäv	Rundåg
Blåstång	Klör
Gullviva	Yxlegger
Grönslick	Slinke
Gårdsskräppa	Röbruner	Troligen Ruymex longifoliu
Havssäv	Äg
Hundkäx	Hundtute
Kärleksört	Bukfyller (mat utan närng)	Gavs ofta åt grisarna
Liljekonvalj	Bockblad
Mandelblom	Gröt och mjölk
Mossa och lavar	Möös (öppet ö-ljud)	Sammanfattningsnamn
Måbär	Kongselbär
Nagelört	Strömmingsblommer	Börjar blomma då strömmingen leker
Nypon    Hartsros    Nyponros    Stenros	Jyppa     Smörjyppa    Köttjyppa    Stenjyppa	Huvudsakligen tre arter tillvaratogs
Salttåg m fl	Sälting	Gräsartade strandväxter på fuktiga slåtterängar
Styvmorsviol	Natt och dag
Slånbär	Snäna, Slåna
Sälg	Särd
Trampört	Gårdsgräs
Vitstjälksmöja	Blädring	Även namn på Ålnate
Våtarv	Narv
Vårärt	Pingstgräs
Åkerfräken	Rävrömper
Ålnate	Blädring

Ord med anknytning till båtar

Svenska	Skärgårdsdialekt	Kommentar
båten kränger	syder, dä syder
båtsidan	öksua, öksa, ökbord
durklapp	tirde
dyveka, bottenpropp	dyväcka
eka med sumphål baktill	sump
flatbottnad eka eller eka med akterspegel	smack
förtöjningslina	fångline
roddbåt med köl	lillöke, millaöke, storöke
roddeka för ålfiske	homöka
roddbåt, mindre som kunde dras på kälke ut till havvaka dvs öppet vatten	skjutbåt
årfäste	årtull och tullpinne

Namn på djur, fåglar och fiskar

Svenska	Skärgårdsdialekt	Kommentar
abborre, liten	pinne
braxen	panke
elritsa	hamntorsk
gråtrut	lövgjuse
gräsand hane	anndrake
guding, ung inte helt utfärgad	sproling
gädda, liten	spete även snipe
knipa hane	knipskalle
knipa hona	knipkärng
koltrast	busksvärta
löja	löge
manet	sjökalv	öronmanet
padda	nattpafse
rödbena	chylk	tj-ljud
skarpsill	vassbuk
skarv	ålkråka
småskrak hane	pracknisse
småskrak hona	pracka
storskrak hane	blankskrake
storskrak hona	skräcke
storspigg även småspigg	sketprigg
strandskata	flix
svärta hane	svärtsgubbe
svärta hona	svärta
säl	själ
tofsvipa	tevipe
vigg	blånäbb

Benämningar på öar och kringliggande natur

Svenska	Skärgårdsdialekt	Kommentarer
berghäll helt under vattnet där sjön bryter vid storm	brott
berghäll helt under vatten, som båtar kan fastna på	grunn
berghäll, ibland under vattnet	sanka	Ex. Köpskärssanka
berghäll i havsbandet som vattnet svallar över	böde
bergklump i havsbandet, hög och kal	sten	Ex. Dromhalssten
bergsrygg i havsbandet, längre	slånge	Ex gråskärsslången
bergsrygg, högre och kantig	klack
bergsrygg, skarp i vattenytan	rev	Ex. Spinkrevet
bergsrygg, slätslipad strax över vattenytan	häll
bergö med mest buskar och enstaka träd	skär
bergö i havsbandet, kal eller med enstaka buskar	klabb
fjärd	fjäl
hamnvik, skyddat vatten	flage även frade
strand, långgrund och sandig	sann	Ex. Birkbötsann, Nordansann
sund, smalt och grunt även innersta delen av en vik	hööl	långt öppet ö-ljud
vik, grund	glo	Ex. Horvelsöglo
vik, grund igenvuxen	mar
vik, öppen något djupare	flage	Jfr hamnvik
ytterskären	udden
öborna	yttringa
ö, mindre trädbevuxen	holme
ö, större	ö