Arkö båk k-märks i år?

-Vi hoppas kunna fatta beslut om byggnadsminnesskydd för Arkö båk under året. Vi väntar bara på att kunna göra ett besök på plats Det säger Jonna Stewénius på Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Östergötland.

– Det pågår en diskussion om att ge Arkö båk ett byggnadsminnesskydd enligt 3 kapitlet i Kulturmiljölagen, bekräftar Jonna Stewénius när ArkipeLaget ringer upp. Det är ett spännande ställe och jag hoppas att vi ska kunna ta ett beslut under året. Men innan dess måste vi göra ett besök på plats och komma överens med både markägaren och föreningen som äger båken. Och det är ju lite knepigt att ta sig dit…

Därmed skulle båken få ett lagligt skydd och skötselföreskrifter om hur den ska kunna hållas i stånd. Ewa Wahren, som är ordförande i Arkö Båks Vänner, hoppas att en byggnadsminnesmärkning också skulle underlätta möjligheterna att få ekonomiskt stöd för underhållskostnaderna.

Vill du veta mera om Arkö Båk eller bli medlem i vänföreningen kan du läsa vidare på föreningens hemsida https://www.arkobak.se/

Publicerat 2021-08-24

När K-märks Arkö Båk?

Det var strålande sol, illblå himmel, ulliga moln och blommande doftande ljung när Arkö Båks Vänner för några timmar i augusti slog upp dörren till det ärevördiga sjömärket – precis MOTSATSEN till det väder som Arköborna på 1850-talet hade i åtanke när de började bygga den 20 meter höga båken på Österängsberget. Idag väntar båken sedan snart tio år på sin kulturminnesförklaring – vad GÖR de på Länsstyrelsen?

-Den karaktäristiska röda båken på Arkö har sina rötter lågt nere i 1500-talet, berättade Ewa Wahren, ordförande i föreningen Arkö Båks Vänner, när de församlade besökarna flockats runt henne och båken lördagen den 20 augusti. Redan då fanns här en gård med det s k Vaktberget där båtsmän turades om att hålla vakt vid en tall på berget. När ett skepp siktades rodde eller seglades en lots ut för att leda fartygen in genom någon av farlederna.

En nyfiken skara samlades på lördagsmiddagen den 20 augusti vid Arkö Båk för att få en chans att bese det gamla anrika sjömärket från insidan. Foto: Wiwi Samuelsson

Båken påbörjades på 1850-talet

1813 byggdes den första båken på berget: det handlade då om en s k spirbåk där en tunna tronade på höga timmerstocksben och där man vid mörker och dålig sikt kunde tända eld för att vägleda sjöfarare. Den nuvarande båken började byggas, på det som då hade bytt namn till Österängsberget, på 1850-talet och den har byggts på i omgångar tills båken fått sin nuvarande höjd på 20 meter. I samband med den sista påbyggnaden 1927 byttes också de ursprungliga stickspånen, som täckte fasaderna, ut mot eternitplattor.

Men tiden som fullbordad båk blev kort. Redan 1931 kom ny fyr och farled till Norrköping och Arkö Båk miste mycket av sin funktion även om Transportstyrelsen än idag hävdar att den fungerar som sjömärke. Under flera år förföll båken och för 15-16 år sedan ville Sjöfartsverket riva den. I den situationen bildades den ideella föreningen Arkö Båks vänner som fick ”rivningspengarna” av Sjöfartsverket och med hjälp av dem och frivilliga insatser lyckades restaurera båken till sitt nuvarande skick.

Många minnesmärken ristade i båkens tak

-Många av de gamla eternitplattorna är idag utbytta mot plattor av annat giftfritt material och båken har fått nya säkra trappor på insidan, berättar Ewa Wahren (t.h), som sedan blir inblandad i en diskussion med ett barnbarn som hävdar att han klättrat ända upp i båken medan Ewa tror att den är igenspikad allra högst upp.

– Allra högst upp har många besökare under tidernas lopp ristat eller skrivit sina namn i trätaket. Bl a har Evert Taube vid något tillfälle varit här och lämnat sitt bomärke efter sig men det är nog inte lätt att hitta idag, tror Ewa.

– Föreningens medlemmar försöker hålla ordning runt båken och se till den så gott vi kan och sedan 10 år tillbaka har vi ansökt hos Länsstyrelsen om att Arkö Båk i likhet med Viskärs fyr ska bli byggnadsminnesförklarad. Både fyren och båken hör ju ihop med Arkö Lotsby – ett stycke lotshistoria som är värd att bevaras, hävdar Ewa Wahren med emfas.


När ArkipeLagets Lotta Lanne besteg tornet lyckades hon inte hitta Evert Taubes namn men väl ett tydligt avtryck av Stig Furster, som uppenbarligen var där 1 juni 1914. Han var då en 15-årig Norrköpingsyngling men blev så småningom rådman och borgmästare i Uppsala och dog 1985.
Från den beskedliga ingången till båken leder numera trappor istället för de ursprungliga stegarna upp i tornet. På vägen upp kan man studera den kungliga förordningen från 1761 som utlovar allvarliga följder för den som skadar ”känningsbåken” eller stjäl något därifrån. Det handlar om både spöstraff och återställande av det förstörda eller stulna och skulle åverkan eller stölden ha lett till att något fartyg lidit skeppsbrott
– ja då väntar dödsstraff för förövaren och kostnaderna för reparationerna ska täckas av hans efterlämnade medel…
Foto:Lotta Lanne

Publicerat 2021-08-23