Söderköping har slagläge nu!
Publicerad 2023-02-18
En träff med Anwar Samuelsson är som ett möte med ett av de där Små Modulära Reaktorerna, som hans parti – moderaterna – sätter stort hopp till. Det är ett energipaket med explosiv kraft som från och med årsskiftet greppat ordförandeklubban i Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping. Och det är sannerligen inte den första klubban han håller i sin hand. Innebandyklubban förde honom redan från ungdomsåren ut i världen och han har coachat nationella innebandylag i både Tokyo och Singapore innan han på sin väg från födelsestaden Linköping hamnade i Söderköping för 21 år sedan. Även yrkesmässigt – just nu som projektchef i en investmentbank med säte i London – är Anwar Samuelsson minst sagt globalt inriktad men det hindrar honom inte från att älska sin lilla hemstad och med emfas hävda att SÖDERKÖPING HAR SLAGLÄGE NU!
– Ett politiskt intresse har jag väl alltid haft tack vare morfar, erkänner Anwar Samuelsson, men det dröjde till 2014 innan jag definitivt tröttnat på att sitta på bänken och ägna mig åt sidotyckande. Jag ville vara med och GÖRA något också och då bestämde jag mig för att gå in hårt för politiken. Men därmed vill jag inte säga att jag satsade på en karriär som politiker. Jag avskyr det där uttrycket. DU väljer ju inte att göra politisk karriär – du måste istället bli vald av andra!
Och vald blev han. Först till ledamot i socialnämnden och nu alltså till ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. 40 procent av en heltid är vad kommunen betalar för men det blir nog svårt att rymma jobbet inom 40 procent, misstänker Anwar Samuelsson.
– Jag är samtidigt helt nöjd med att INTE vara heltidspolitiker. Jag tror att det är viktigt att inte hamna i någon isolerad politikerbubbla utan att ständigt få inspel från ett yrkes- och vardagsliv utanför politiken.
Hoppas på stort engagemang för översiktsplaneringen
Ett aktuellt område där Anwar Samuelsson nu hoppas på många inspel och mycket engagemang är den revidering av översiktsplanen (ÖP) för Söderköping som har påbörjats. Samtliga politiska partier i Söderköping har just utsett sina representanter i översiktsplaneringens referensgrupp.
– Ja, nu handlar det verkligen om att vi alla sätter oss ner och tänker långsiktigt och på totaliteten. Vad VILL vi egentligen med vår kommun och vad är vi beredda att jämka på. I grunden vill alla ha allt, misstänker Anwar Samuelsson. Den som bor vid en grusväg vill ha den asfalterad och dessutom ha skola, affär och buss men inte nya hus vid tomtgränsen och det fungerar inte. För att få till stånd utveckling och förbättringar behöver vi dels människor, dels beredskap att satsa, för det kostar också. Att hitta de här avvägningarna kommer inte att bli lätt, förutspår Anwar Samuelsson.
-Det kommer att leda till bråk och delade meningar men jag hoppas på att det blir en nyanserad diskussion för jag menar att vi står inför ett vägval.
Söderköpingsborna är svenska mästare på att överklaga
– Samma förhållande som finns mellan storstäderna och deras grannkommuner gäller för de medelstora städerna och deras omgivande kommuner med mindre befolkningar, menar Anwar Samuelsson. Men för att följa med i den här trenden måste vi vara beredda att öppna och visa på möjligheterna för fler nyetableringar och ökad befolkning.
– Jag hoppas att allt fler politiska krafter och medborgare börjar förstå konsekvenserna av sina ställningstaganden. Jag var på mitt första samrådsmöte häromdagen och slogs av den frustration som fanns och hur så många goda krafter kan vara så osams! Det hade kommit in 113 skriftliga synpunkter på den föreslagna byggnationen – det är bra – och vissa menade att det handlade om överexploatering. Men om vi säger nej till en nyetablering eller expansion förlorar vi kanske 30 nya arbetstillfällen till en annan kommun som fångar tillfället.
Söderköpingsborna är svenska mästare på att överklaga bygglovsärenden, hävdar Anwar Samuelsson.
– Jag har inte studerat alla Sveriges 290 kommuner men jag har gått igenom 70 och har noterat att Söderköpingsbon är arg, alert och skrivkunnig och överklagar mest av alla. Men vi står inför ett vägval nu och vi kan inte fortsätta att vara en kommun med 15 000 invånare!
Det är i det här vägvalet som den nya översiktsplaneringen spelar en viktig roll; viktigare än tidigare, tror Anwar Samuelsson, som har intrycket att ÖP-arbetet i det förflutna inte har haft en så central betydelse.
Allmänt samråd om framtidsplaneringen i slutet av året eller nästa år
– Men nu uppfattar jag att alla berörda delar av den kommunala förvaltningen är på tårna och själv känner jag mig väldigt taggad inför det kommande arbetet. Jag hoppas så många Söderköpingsbor som möjligt kommer till tals och deltar i diskussionen men sedan måste folk också stå för sina synpunkter när det kommer till de nödvändiga prioriteringarna.
Tidsmässigt bedömer Anwar Samuelsson att ÖP-arbetet kan ha kommit till samrådsfasen – då det första utkastet visas för allmänheten för att samla in synpunkter – 2023/2024. När det gäller tanken på att göra en särskild ”skärgårds-ÖP” eller ”skärgård och landsbygds-ÖP” så är beskedet att det är en fråga som måste tas i etapper och det är inte aktuellt i den första etappen.
Men för skärgårdens utveckling ser Anwar Samuelsson att stora möjligheter har öppnat sig och de heter livskvalitet som ett slagkraftigt argument och – ironiskt nog – Corona.
– Med Coronaepidemin insåg vi för första gången att vi inte behövde åka till kontoret varje dag – vi kunde jobba hemifrån och det satte snabbt avtryck exempelvis i Dalarna där storstadsbor började bosätta sig för livskvalitetens skull. Och har storstadsborna börjat så följer snart andra efter. Skärgården erbjuder också en sådan livskvalitet men då måste vi börja tillåta att nya bostäder byggs och att det blir slut på det sjuka överklaganderaseriet. Skärgårdsfolket ska inte vara osams och inte skapa falanger. Sedan måste också kommunen satsa pengar på åtgärder som kan öka områdets attraktivitet och sådana är på gång även om det är för tidigt för mig att säga något mera konkret.
Klustersatsningar i skärgården
Anwar Samuelsson talar om ”klustersatsningar” i skärgården där olika verksamheter kan utvecklas parallellt. Vid ett besök på Öckerö i närheten av Göteborg har han sett hur försäljning av kläder och inredning samverkar och har ömsesidig nytta av en restaurangverksamhet, som i sin tur har expanderat från enbart sommaröppet till att även bjuda in vid storhelger. Och dit ut åker nu folk från Göteborg för att äta gott under advent och passar samtidigt på att handla, berättar Anwar Samuelsson.
– Allt behöver inte vara åretruntverksamheter – uthyrning av kajaker, paddel-brädor och cyklar och annat med inriktning på turism är bra – men det behövs också produktion i skärgården för att ge tillräckligt underlag för en växande fast befolkning. Två generella utvecklingstendenser i samhället är att vi på nytt tar hem produktion som tidigare flyttat till låglöneländer (för de är inga låglöneländer längre) och att de nya arbetstagarna inte längre vill långpendla.
Anwar Samuelssons tankar går i riktning mot foderproduktion baserad på tång – en framgångsrik verksamhet som han sett i Stenungsundstrakten – och när det gäller miljöproblemen i Östersjön som har lett till minskande tångtillgång hänvisar han till goda forskningsnyheter som han läst häromdagen. Östersjön har börjat vända! Han söker källan i mobilen men hittar den inte just nu. Som den idéspruta han är funderar han vidare och hamnar på nytt i lagerverksamhet. Det är ju inte bara de stora kedjorna som behöver lager. De flesta företag är inte som Amazon eller Rusta och de söker sig till mindre orter. Det kanske inte precis ska ligga lager ute på öar i skärgården men på landbacken intill och de som jobbar där kan bo med hög livskvalitet i skärgården…
Flytta positionerna när det gäller strandskydd och jordbruksmark
Också skärgården kan ha ett ”slagläge”, menar Anwar Samuelsson. Men för att komma dit behövs:
1. Skärgårdsfolket får inte vara arga på dem som bygger
2. En kritisk granskning av gamla värderingar av vad som är jordbruksmark, vad som är vall och vad som är oanvänd mark som kan användas för något nyttigt.
– Jag har sett hur kompetenta människor har fått avslag på sina utvecklingsprojekt med hänvisning till att en gräsmatta på fyra kvadratmeter som legat i träda i tio år är jordbruksmark. Hur flyttar vi på de här positionerna där det ligger lagstiftning och domar som grund? Det gäller också strandskyddet där jag skulle önska mig en professionellare inställning till det man skulle kunna kalla de hundra tusen öarnas land, för att travestera det finska talesättet om sjöarna.
Jo, han är medveten om strändernas stora betydelse både för den biologiska mångfalden och som potentiell kolsänka(om de är friska) men som strandskyddet är utformat är det för generellt, slår han fast.
Vilka uppoffringar är folk beredda att göra för miljön?
Anwar Samuelsson säger sig vara lite rädd för miljödebatten och frågar sig vilka uppoffringar som medborgarna egentligen är beredda att göra för miljön i synnerhet om effekterna av en del åtgärder är små. Vad betyder krav på minireningsverk för privatbostäder i förhållande till de stora utsläppen i Östersjön som kommer från jordbruket? Flygskam är inget som han gillar och allmänna uppmaningar att minska bilåkandet tycker han är orimliga. ALLA kan väl inte minska sitt bilåkande men det är bra att transportväsendet har blivit seriösare. Själv vill han först och främst se miljöåtgärder som verkligen har stor effekt. Och självklart måste man i plan- och bygglovsbesluten väga in sån´t som tillgång till dricksvatten, som ofta är en bristvara i skärgården, och framtida risker för översvämningar och havsnivåhöjning. Där handlar det inte längre om vad man vill.
Till kommunernas lagbundna uppgifter hör tillsyn av att plan- och bygglagen och miljöbalken efterlevs, dvs att folk inte ägnar sig åt exempelvis svartbyggen eller påverkar naturen inom skyddade områden. Hur ser den nye ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden på den arbetsuppgiften?
– Ja det är ett område som jag har börjat titta på och jag tror att det behöver finnas ett rullande schema för den här tillsynen. Vi måste inse att vi inte har obegränsade resurser men om det inte ingår i någon slags rutin riskerar det att alltför ofta falla på marginalen. Och tillsynen behövs, menar Anwar Samuelsson. Den är ett skydd för de grannar som annars kan drabbas orättfärdigt av olagliga tilltag. Men som nytillträdd ordförande är jag inte beredd att uttala mig om hur eventuella förändringar i prioriteringarna av tillsynsverksamheten kan se ut.