Publicerad 2024-08-09
Antalet fastboende på öarna i Östergötland har minskat med 80 procent sedan 1950-talet och idag återstår 200 personer fördelade på 47 öar i Arkösunds, Sankt Anna och Gryts skärgård. Det framgår av det kunskapsunderlag som ingår i förslaget till nytt Skärgårdsprogram, som just nu är ute på remiss. Programmet omfattar skärgården från Kvarsebo i norr till Timmernabben i söder och i hela området lever 400 öbor året runt på 76 öar. Medelåldern är hög, mer än två tredjedelar är över 60 år och merparten är män. Bara ett 30-tal barn bor på öarna.
Inom Östergötland hör Arkö, Gränsö och Aspöja till de mest befolkade öarna med cirka 20 personer vardera. På Missjö, Vänsö, Stora Rimmö, Fångö och Harstena bor 10-15 personer på respektive ö och på övriga öar med fastboende handlar det för det mesta bara om en eller två personer.
Desto svårare har det blivit att hitta en verklig yrkesfiskare i skärgården. Bara en handfull återstår mellan Kvarsebo och Timmernabben.
Drygt 90 % av alla bostäder på öarna längs med ostkusten är numera fritidshus, dvs bostadshus där ingen är vare sig mantalsskriven eller arbetar.
Det är sommargästerna och de fritidsboende som numera dominerar skärgården både på fastlandet och i synnerhet i ö-världen. På fastlandssidan i Östergötland är ungefär två tredjedelar av bostäderna fritidshus och ute på öarna återstår bara tio procent bostadshus med fastboende. Det är både omvandlingen av gamla bostadshus till sommarnöjen och nybyggnation av fritidshus som lett fram till det tillstånd som Skärgårdsprogrammet beskriver.
Söderköping och Valdemarsvik toppar fritidshusligan
Och några skärgårdskommuner sticker ut med särskilt stor andel fritidshus i förhållande till sin befolkningsmängd. Valdemarsvik är ”värsting” med ca 2800 fritidshus (SCB, 2019) i förhållande till ca 7500 kommuninvånare, tätt följd av Söderköpings kommun med ca 2400 fritidshus. Mer än 80 procent av de fritidsboende i Valdemarsvik och Söderköping är bosatta och skattar i andra kommuner, för det mesta i Norrköping medan en femtedel är stockholmare.
I Skärgårdsprogammet konstateras att ekonomiskt svagare grupper har svårt att konkurrera på bostadsmarknaden, som i skärgårdsområdet nästan uteslutande består av småhus. Eftersom det är ett mycket populärt område för fritids- och delårsboende gör det att antalet potentiella köpare är stort och det leder till ökade fastighetspriser. Ungdomar, barnfamiljer och alla övriga som inte är stadda vid synnerligen god kassa göre sig knappast besvär.
Skärgårdens fiskare snart ett minne blott
Trots att de bofasta skärgårdsborna numera är få och det blivit allt svårare att försörja sig enbart på fiske eller jordbruk, är de areella näringarna fortfarande den vanligaste sysselsättningen.
Fisket som förr var en av de viktigaste inkomstkällorna har minskat i takt med att mängden fisk avtagit och idag återstår endast en handfull yrkesfiskare. Moderna jordbruksmetoder och krav på storskalighet gör det svårt att få ekonomisk lönsamhet i skärgårdsjordbruken, som i regel är små och där betesmarkerna är magra. Djuren måste flyttas med båt mellan olika platser och båttransporterna av djur, foder och maskiner är både kost- och arbetsamma. Trots detta betar fortfarande kor, får och getter på en majoritet av de större öarna och det tack vare statliga jordbruksstöd, sägs det i Skärgårdsprogrammet.
Sommar och vinter – parallella verkligheter i skärgården
Även besöksnäring, bygg och logistik (sjöfart) står för en betydande del av sysselsättningen i skärgårdsområdet. 5-10 procent av sysselsättningen i kust- och skärgårdsområdet finns inom besöksnäringen som är en av de snabbast växande branscherna här. De flesta besöker skärgården från midsommar till mitten av augusti och de mycket stora säsongsvariationerna gör att skärgårdslivet på många platser kan beskrivas som två parallella verkligheter, skriver man i Skärgårdsprogrammet.
En genomsnittlig sommardag under år 2022 besökte 6 600 personer öarna i Östergötlands skärgård. Den mest besökta dagen var midsommar med 12 000 personer och för hela året kan man räkna ihop 800 000 enskilda besök bara ute bland öarna. Det innebär att antalet personer i Östergötlands skärgård varierar med ungefär 600% mellan januari och juli.
Allt fler besökare och bevarad orördhet – går det?
Det de många besökarna uppskattar mest är enligt genomförda intervjuer och enkäter den unika naturmiljön, genuin kultur, sol och bad, naturaktiviteter, lugn och ro i ett relativt oexploaterat område samt närheten till någon av kustens tätorter. Här identifierar skärgårdsprogrammet en målkonflikt mellan orörd skärgård och ökade investeringar i bebyggelse och infrastruktur för att locka ännu större besöksströmmar.
En trend, som programmet redovisar, är att längtan till naturen ökar i takt med att urbaniseringen växer och att åtminstone hälften av skandinaverna anser att det är högstatus att semestra i naturen. Naturturisterna sönderfaller dock i två kategorier: de som eftersträvar det genuina och äkta och de som vill bli hämtade vid tåget och skjutsade till färdigrustade kajaker och förses med utpekade paddelrutter till byggda träplattformar där hyrtälten kan slås upp för en natt.
Inga vägförbättringar till skärgårdsnoderna i sikte
Att vara bofast i skärgården innebär något av en logistisk utmaning konstateras i Skärgårdsprogrammet. Till förutsättningarna hör att fundamentala samhällsfunktioner som kommunikationer, skolor, sjukvård, kommersiell service, räddningstjänst mm fungerar på något rimligt sätt också för öborna. Trots detta visar kunskapsunderlaget t ex att inte någon av de länsvägar (209, 210 och 212) som leder fram till de tre utpekade skärgårdsnoderna Arkösund, Tyrislöt och Fyrudden finns med i regionernas nuvarande länstransportplaner för perioden 2022–2033. Alla tre är smala och krokiga och utan cykelbanor eller ens breda vägrenar, men några förbättringar verkar inte vara inom synhåll…
De skärgårdsnoder som pekas ut i Skärgårdsprogrammet är platser som är särskilt viktiga för att livet längs kusten och i skärgården ska fungera. De betecknas som nyckelområden för den omgivande skärgården och dessa noder behöver få bibehålla, och om möjligt utveckla de funktioner som är viktiga för närområdet, fastslås det i programmet.
Kunskapsunderlaget innehåller även beskrivningar av natur- och kulturmiljöerna och digitaliseringen som Arkpelaget behandlat i tidigare artiklar. Förslaget till nytt Skärgårdsprogram är ute på remiss fram till den 15 oktober. Du hittar det här och alla och envar med intresse för skärgårdens framtid kan lämna synpunkter och förslag.