Publicerad 2024-10-30
Den 4 november kommer hon till Aspöja – ”den ultimata konferenciern. Påläst, varm och charmerande och med en sällsynt flexibilitet och känsla för timing”, allt enligt marknadsansvarig på Lakritsfestivalen. Men det är inte lakrits som står i centrum för Lina Skandevall när hon kommer till bygdegården på Aspöja. Aspöja företagargrupp, med kontaktpersonen Ulrika Gustafson (kanske mera känd bland barn som Aspöja-trollet) har fått 40 000 kronor av Kustlandet för att bjuda in befintliga eller presumtiva företagare och företagsamma på Aspöja och omkringliggande öar att komma och lyssna, inspireras och diskutera hur den närmaste skärgården kan utvecklas. Den inspirationen kommer Lina Skandevall från kommunikationsbyrån Skandevall Media i Norrköping att stå för.
När ArkipeLaget via mejl undrar vad det är som gjort att Lina Skandevall engagerat sig i Östgötaskärgårdens utveckling visar det sig att hon har vidare vyer än så.
”Jag jobbar över hela Sverige, svarar Lina Skandevall på mejl, med att utveckla och lyfta företag inom besöksnäringen, främst med fokus på samverkan och bokningsbara upplevelser. Jag jobbar med Gotland, med Heart of Lapland, Gästrikland, Hälsingland och Småland och föreläser även om Sveriges potential inom turism, om maten som besöksanledning och om hur olika destinationer arbetar. ”
Känd från från Tv som reseexpert
Hon berättar vidare att hon i grunden är miljövetare och kommer från en by i Småland men att hon numera bor i Söderköping och Stockholm. Hon har – med egna ord – ”arbetat med företagsklimat och småföretagande med fokus på de allra minsta företagen, både på gräsrotsnivå och upp till högsta politiska nivå och sitter med i Tillväxtverkets expertgrupp med fokus på soloföretagande och glesbygd.” Därutöver syns hon ibland i i Nyhetsmorgon på TV4 där hon anlitas som reseexpert.
Syftet med dagarna på Aspöja, beskriver Lina Skandevall, ”är att lyfta fram potentialen och ge inspiration och energi till att gräva där man står och vikten av samverkan. Vi kommer workshopa och jag kommer coacha utifrån behov. Den 18:e fortsätter vi där vi slutade. ”
Foto: Wiwi Samuelsson
Smart Lokal UtvecklingsProcess – SLUP – pågår
De två träffarna den 4 och 18 november ingår som en del i projektet SLUP -Smarta Lokala UtvecklingsProcesser – som drivs av föreningen Kustlandet med bl a EU-bidrag ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
”De smarta utvecklingsprocesserna kan genomföras av olika utvecklingsgrupper”, berättar Anette Viheriälä, projektkoordinator på Kustlandets kontor i Gamleby. ”Det kan vara en förening, flera föreningar i samverkan eller företag och föreningar i samverkan eller en sammansatt lokal utvecklingsgrupp som är en mix av alla. Det vi vill se är att det är en grupp som tillsammans vill undersöka en utvecklingsidé, driva processer för att hitta nya sätt att samverka och hitta nya lösningar. Det kan göras över ”organisationsgränserna” så här har vi inget krav att det måste vara en förening som driver processen. Vi vill se att det är en öppen process där alla som vill kan delta. I det här fallet vill de undersöka hur företagen kring Aspöja kan samverka som då är målgruppen för processmötena. ”
Brukande och bevarande i balans för lokal utveckling
Kustlandet har en vision för sitt s k Leaderarbete 2023-2027 med lokal landsbygdsutveckling: Brukande och bevarande i balans för lokal utveckling. På hemsidan förklarar de visionen så här:
Vår vision är att boende är delaktiga i och tar ansvar för bygdens fortlevnad. Genom inkluderande samverkan hittas jämvikt mellan nyskapande och skyddande. Det avvägda brukandet och förädlandet av Kustlandets resurser försörjer ett ökande antal invånare och stärker områdets attraktivitet. En utveckling sker genom att det som ska bevaras brukas aktivt och hållbart. Med visionen som vägledande ska strategin bidra till de tre övergripande målen Livskvalitet – hållbarhet – konkurrenskraft.
SLUP-projektet är ockspå en del av Leader och om detta skriver Kustlandet på sin hemsida: ”Med definitionen ”Smarta landsbygder” menas att man utgår från sin landsbygds tillgångar och de tillgängliga kunskaper som finns och tar tillvara förmågan till initiativ. Vi vill uppmuntra våra bygder att jobba ”smart” genom att starta processer där de lokala förutsättningarna undersöks och gemensamt kunna ta fram lösningar för att möta lokala utmaningar. Lösningarna kan exempelvis vara innovativa inom ny teknik och digitalisering, hållbarhet, service eller att skapa engagemang.
Är ni en samhällsförening, ett byalag eller annan lokal organisation kan ni söka stöd för att starta en utvecklingsprocess.”