Publicerad 2024-10-26
Mer än dubbelt så mycket strömming som innevarande år kommer att få fångas i ”vår” del av Östersjön, det som kallas centrala Östersjön, nästa år. Det blev resultatet av årets drama i EU:s fiskekvotförhandlingar. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) åkte till ministerrådets möte med ”fiskeministrarna” med ett bud på LÄGRE sill/strömmingskvot i bagaget men det var en ståndpunkt som inte delades av övriga EU-länder. Den svenske ministern skrev till sist under en kompromiss som innebär att sillkvoten ökade med 108 procent jämfört med innevarande år. Det är många organisationer, forskare och partier som upprörs över utgången och Peter Kullgren har kallats till Konstitutionsutskottet för att förklara sig.
Årets beslut om fiskekvoterna inom EU har föregåtts av ovanligt stor uppmärksamhet i Sverige där både forskare och organisationer som Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden m fl argumenterat för mycket mindre – om ens några – kvoter. Allt för att försöka ge bestånden av sill/strömming en chans att växa sig både starkare och större. Det var också Sveriges ståndpunkt och Peter Kullgrens uppdrag, när han i förra veckan for till Luxemburg för att fatta de slutliga besluten om 2025 års fiskekvoter. Men det misslyckades alltså men Peter Kullgren försäkrar i regeringens pressmeddelande att han i alla fall räddade 15 000 ton sill/strömming från att hamna i trålarna genom att sitta kvar vid förhandlingsbordet och kompromissa.
”Rekommendationerna” från ICES är prognoser
Övriga fiskeministrar hade velat se ännu större kvoter men nu hamnade de på nedre gränsen av de ”rekommendationer” som den vetenskapliga kommittén ICES levererat som ett underlag för ministrarnas beslut. Förutom höjningen av kvoten i Centrala Östersjön så höjdes kvoten i Bottniska viken med 21 procent, vilket motiverats med att ”lekbiomassan” blivit lite större efter en lyckad lek 2023 och att fisken också fått ”förbättrad kondition”. Men det finns fortfarande oro för om vissa lokala genetiska delbestånd kan klara sig liksom för den onaturligt låga andelen stora fiskar, skriver Havs- och vattenmyndigheten på sin hemsida.
Och en forskare från SLU som också ingår i ICES har påpekat att det som kallas ”rekommendationer” eller t o m ”råd” från ICES i själva verket är prognoser, ungefär som väderprognoserna, (men kanske med sämre underlag än SMHIs) och det handlar inte heller om några långtidsprognoser utan korta spådomar år för år. Något uppdrag att se till långsiktig beståndsutveckling, sillens roll i ekosystemet, lokala delbestånds överlevnadschanser eller storleksfördelningen på fisken har inte ICES.
Kvoterna för lax och skarpsill sänks
För skarpsill sänks fiskemöjligheterna med drygt 30 procent med hänvisning till att rekryteringen har varit oroande låg under de senaste tre åren. Det blir ett generellt stopp för pelagiskt (i den fria vattenmassan) trålfiske av både sill och skarpsill mellan maj och juli i hela centrala Östersjön utanför territorialvattnen på 12 nautiska mil från kusten.
Laxfisket i Östersjön minskas med ytterligare 35 procent men i Älands hav och Bottniska viken kan yrkesfiske åter bedrivas och Sveriges laxkvot består av 9 743 individer. För fritidsfisket består begränsningarna till en fettfeneklippt lax per person och dag. Förbudet för fritidsfiske av torsk utökas till att gälla hela Östersjön med undantag för ofrivilliga fångster bl a i ”vårt” delområde 27.
Finska ministern glad för ökad sillkvot- så olika det kan va´!
Men om den svenske fiskeministern var besviken så var den finska jord- och skogsbruksministern Sari Essayah (KD) desto nöjdare över att det finska sillfisket kan öka och hon menade också att bestånden av sill nu repat sig till följd av tidigare års lägre kvoter. Medan svenska kustfiskare klagar bitterligen över lite och liten strömming så menade hon att det inte var något problem på den finska sidan av Bottenviken. Visst är det märkligt att det kan se så olika ut från var sin sida av samma pöl! Det måste vi försöka forska i….