Publicerat 2022-07-14
Senast den 8 augusti kan alla som bryr sig om skärgårdens fåglar och deras livsmiljöer lämna sina synpunkter till Länsstyrelsen på ett förslag till nya Natura 2000-områden för fåglar. Efter en bakläxa från EU föreslår nu Länsstyrelsen att befintliga skyddsområden (SPA) utökas dels inom området Bråviken-Hävringe, dels i Östergötlands skärgård. Förutom utökade marina områden föreslås skydd för tre vikar på Vikbolandet, Lundaarkipelagen och arkipelagen norr om S:t Anna/nordost om Aspöja. Ett nästan 34 000 ha stort område i S:t Anna-Gryts ytterskärgård föreslås även det bli SPA/Natura 2000-område. Sammanlagt handlar det om tolv nya Natura 2000-områden för fåglar.
Det är en bakläxa från EU-kommissionen som fått regeringen att uppdra åt Länsstyrelsen i Östergötland att se över behovet av särskilda skyddsområden (SPA = special protection area) för fåglar. EU bedömer att Sverige inte har fredat tillräckligt stora livsmiljöer åt häckande och övervintrande sjöfåglar liksom åt dem som bara mellanlandar här på flyttvägen.
Kort om tid för nya fältstudier
Regeringsuppdraget damp ner som en överraskning på Länsstyrelsen förra sommaren, berättar Lars Gezelius, handläggare på Naturvårdsenheten. Svarsdatumet till regeringen – 20 augusti i år – var inte förhandlingsbart så tiden för nya fältstudier har varit begränsad. Förutom några inventeringar med båt under våren har Lunds universitet genomfört en flyginventering av övervintrande fågel. För övrigt har man fått förlita sig på redan gjorda häckfågelsinventeringar och flyttfågelsräkningar.
Sådana fanns emellertid eftersom Länsstyrelsen på eget initiativ försöker ha kontinuerlig koll på ett stort antal fågelskyddsområden som revideras ungefär vart 10:de år. Arbetet med en sådan revision pågick då uppdraget att utöka Natura 2000-områdena damp ner. Eftersom många fågelskyddsområden finns inom de två områden, som Länsstyrelsen i Östergötland fick i uppdrag att bedöma, har det redan insamlade materialet kunnat användas när förslaget till nya Natura 2000-områden tagits fram. Samtidigt har förslaget till förändrade fågelskyddsområden fått stå tillbaka och det beslut som förväntades före midsommar kommer först framåt vintern.
Natura-2000 skyddar fåglarnas hela livsmiljöer inte bara häckningen
Fast egentligen hänger arbetet med fågelskyddsområdena inte ihop med de utökade Natura 2000-områdena, förklarar Lars Gezelius.
– Medan fågelskyddet syftar till att exempelvis se till att häckande fåglar inte blir störda av människor på sina häckningsplatser så är Natura 2000-områdena till för att skydda och bevara fåglarnas hela livsmiljöer. Det innebär att även områden där de söker mat under häckningstid, övervintring eller flyttning ska bevaras för framtiden. Det ingår i Sveriges internationella ansvar att viktiga naturområden fortsätter att finnas till för fåglarna. Det är ett långsiktigt ansvar som regeringen fattar beslut om. Det innebär också att Natura 2000-områden inte kan upphävas och förändras på det sätt som våra egna fågelskyddsområden.
BirdLIfe Internationals IBA-områden utgångspunkt för uppdraget
De områden som utpekats som särskilt viktiga för kustfåglar kallas IBA-områden och har ringats in av det globala partnerskapet Bird Life International, vars svenska partner BirdLife Sverige tidigare hette Sveriges Ornitologiska förening. Även för BirdLife Sverige kom regeringsuppdraget lite överraskande, berättar organisationens fågelskyddssamordnare Niclas Lignell.
-Vi fick snabbt sätta igång ett arbete med att se över våra IBA-områden och i vissa fall göra smärre uppdateringar, berättar Niclas Lignell, som också kan berätta att regeringen nu givit förlängd tid till oktober för inrapporteringen av regeringsuppdraget.
– Av de Länsstyrelseförslag som jag har sett hittills har vi blivit glatt överraskade. Både Skåne och Kalmar har föreslagit SPA-områden som sträcker sig långt utanför våra IBA-områden och det känns jättebra.
Föreslagna nya skyddsområden större än IBA-områdena
Länsstyrelsens utredning av de två IBA-områdena i Östergötland visar att de är betydelsefulla för prioriterade rastande och övervintrande fågelarter och i flera fall också för häckande arter. Därför bör de pekas ut som Natura 2000-områden enligt EUs fågeldirektiv, menar Länsstyrelsen som även föreslår att ytterligare områden utanför IBA-områdena bör bli SPA/Natura 2000. De föreslagna utökningarna innebär också att de avgränsade Natura 2000-områden som redan finns kommer att ingå i större samlade skyddsområden.
Bara på ett fåtal ställen har Länsstyrelsen föreslagit att en del av ett IBA-område inte ska ingå i det särskilda skyddsområdet (SPA). Det gäller bl a Bergön som ingår i BirdLifes IBA Östergötlands skärgård men inte finns med i Länsstyrelsens förslag till nya SPA. Det beror enligt Lars Gezelius på att de fåglar som är berörda i regeringsuppdraget (se nedan) inte finns på Bergön.
Sammanlagt tolv nya områden föreslås varav tre vikar på Vikbolandet och utvidgning med områden kring Bråvikens naturreservat och Lundaarkipelagen. Arkipelagen norr om Sankt Anna/nordost Aspöja, som idag har flera mindre SPA, föreslås bli utökat till ett större sammanhängande SPA och på liknande sätt föreslås ett 25 ha stort område med fågelskär söder om Svartbådarna läggas till redan befintligt SPA. Hela förslaget kan studeras på Östgötakartan (lansstyrelsen.se) ( Klicka ner genom kartlagren via Naturvård/Skyddad natur/Natura 2000-områden/LstE Förslag SPA-områden kusten 2022)
Skydd för fåglarnas livsmiljöer hindrar inte fiske, jakt och friluftsliv
De fåglar vars livsmiljö Länsstyrelsen har tänkt på i första hand när förslaget har utformats är: Svärta, Sjöorre, Ejder, Alfågel, Fisk-, Silver- och Skräntärna, Skärsnäppa och Tordmule. Men även områden där vigg och storskrake söker föda under rastning och övervintring föreslås bli skyddade liksom några häckningsplatser för gråtrut, havstrut och fiskmås
När ett område blir utpekat som SPA – och det sker genom regeringsbeslut – innebär det att Sverige tar på sig ett ansvar för att bevara fågelarterna och deras livsmiljöer. Det betyder emellertid inte att all mänsklig verksamhet måste upphöra inom området. Östergötlands skärgård består ju till stora delar av en sedan gammalt hävdad natur där folk och fä och fåglar samsats under århundraden. Fiske, jakt, boskapsskötsel och normalt friluftsliv och turism skadar oftast inte fåglarnas livsmiljö men för varje SPA-område ska det finnas en bevarandeplan som bl a beskriver vilka eventuella skyddsåtgärder som behövs. Vill någon göra ingrepp som kan påverka området fysiskt eller medföra andra störningar, så måste de ha tillstånd och myndighetsbesluten ska beakta fåglarna och deras livsmiljöer.
Skötselinsatser som skyddsjakt, röjning och inrättande av boplatser kan bekostas inom SPA och det ställs också krav på uppföljning av fågellivet vilket ökar kunskaperna om kustfåglarnas liv och leverne.
Regeringsbeslut krävs för att inrätta särskilda skyddsområden
Medan fågelskyddsområden,som exempelvis förbjuder landstigning och passage vid utpekade öar under bestämda tider, kan beslutas av Länsstyrelsen så beslutas Natura 2000-områden av regeringen. Det innebär att Länsstyrelsen efter att ha samlat in alla synpunkter och eventuellt ändrat sitt förslag skickar det till Naturvårdsverket. Där sammanställs sedan samtliga berörda Länsstyrelseförslag till ett samlat förslag som går vidare för regeringsbeslut. När det blir aktuellt återstår att se…
Det finns information om regeringsuppdraget på Länsstyrelsens hemsida men den som vill ta del av Länsstyrelsens hela 73-sidiga utredning och inte har fått den direkt hem med post kan begära ut den som allmän handling med diarienummer 511-100070-2021.