Publicerad 2923-05-01
Den ursprungliga Helsingforskonventionen från 1974 handlade om skydd av Östersjöns marina miljö med tyngdpunkt på att stoppa alla föroreningar och säkra sjöfarten. När förvaltningsplanen för MPA S:t Anna-Missjö togs fram valde Länsstyrelsen i Östergötland ett bredare angreppssätt och satte upp mål som även rör livet på öarna och den bofasta befolkningen där. Utan dem och deras aktiva varsamma brukande kan det inte bli någon god förvaltning av områdets natur- och kulturvärden, menade dåvarande landshövdingen. Hur bedömer du att det har gått för S:t Anna –Missjö MPA? Kolla målen som skulle ha uppnåtts redan 2020.
2007 formulerade de undertecknande staterna (+EU) en aktionsplan för Östersjön med målet att ha ett friskt och sunt innanhav senast 2020. Det var ett mål som HELCOM redan 2018 började ana att de inte skulle kunna nå. 2021 formulerade man en ny aktionsplan denna gång utan något fast datum då målet ska vara nått. Däremot ska ett antal insatser i aktionsplanen vara sjösatta före 2030 – allt för att den gemensamma visionen så småningom ska kunna nås liksom målet att återge Östersjön god ekologisk balans.
Helcoms vision: En frisk Östersjömiljö med rik biologisk mångfald i god ekologisk balans som stödjer en ett brett utbud av hållbara ekonomiska och sociala aktiviteter.
Sankt Anna – ett av flera värdefulla områden att skydda
Sverige tillhörde undertecknarna av konventionen och hade därmed lovat göra sin del av jobbet för att frälsa Östersjön från ondo bl a genom att skydda värdefulla skärgårdsområden, där S:t Anna-Missjö var ett. Naturvårdsverket gav därefter länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag att utarbeta en samverkansplan för förvaltning, vård och nyttjande av Helcom-området – den som så småningom blev Acta S:t Anna.
Med detta digra dokument hade först Naturvårdsverket och sedan länsstyrelsen, gått långt utanför ramarna för vad konventionen talade om.
Acta S:t Anna nöjer sig inte bara med att bry sig om livet i Östersjön; samverkansplanen tar också in det som hänger ihop med livet på öarna. Den dåvarande landshövdingen Elisabeth Nilsson motiverade den utvidgade planen med att en god och långsiktig förvaltning av områdets resurser, natur- och kulturvärden kräver bofasta som ägnar sig åt ett aktivt, varsamt brukande.
Hon undertecknade samverkansplanen och överlämnade den med utropet ”Det är nu jobbet börjar!”. Hon förutsatte – ”givetvis” – att i första hand centrala verk och myndigheter men även aktörer på lokal och regional nivå skulle känna ansvar och delaktighet i genomförandet av samverkansplanens inte mindre än 80 föreslagna åtgärder! För att leda arbetet med att genomföra planen tillsattes en ledningsgrupp – Helcoms förvaltningsråd.
Vilka mål hade nåtts 2020 –
Under ca 20 år ska samverkansplanen finnas liksom förvaltningsrådet och då – vid decennieskiftet 2030 – ska de överenskomna målen i Acta S:t Anna vara uppnådda, så det är några år kvar. Men redan 2020 skulle ett antal konkreta bevarandemål ha nåtts – de framgår av tabellen nedan – och även utan någon vetenskaplig utvärdering kan konstateras att långt ifrån alla har nåtts. Martin Larssons uppfattning är att de flesta gårdar som var igång när samverkansplanen skrevs (2011) är det även idag och de arealer som nu är i hävd har ökat genom restaureringsprojekt mm.
Bestånden av gädda, abborre, sik, strömming och ål är inte god nu och var det inte 2020 och reproduktionen av gädda, sik och abborre i området är långt ifrån god. Några 15 par roskarlar och lika många par silltrutar kunde knappast länsstyrelsen räkna in i skyddsområdet vid sina inventeringar inför det senaste fågelskyddsbeslutet men däremot nåddes säkert målet på fyra par havsörn och minst 3000 sälar i Östergötland och Sörmland. Kolla själv i ”måltabellen” vilka mål du bedömer hade nåtts 2020!
Bevarandemål som skulle vara uppnådda 2020 – din bedömning?
| Mål | Uppnått 2020? |
| Alla värdefulla kulturelement är identifierade, väl underhållna och i gott skick, | |
| Alla naturliga gräsmarker är i god hävd och arealen är större än 2010 | |
| Lika många gårdar med åretruntboende brukare som 2010 | |
| Exploatering som hotar värdena och ej är kopplad till areella näringarnas behov är inte större än 2010 | |
| Hotade och hänsynskrävande arter knutna till skogsmiljöer förekommer i livskraftiga populationer | |
| Arealen betade skogar på minst samma nivå som 2020 | |
| Andelen grova och gamla träd är högt, mängden död ved i olika nedbrytningsgrader minst 20 % av det totala virkesförrådet | |
| Exploatering av strand- och klippmiljöer som hotar värdet och inte är kopplat till areella näringar på samma nivå som 2010 | |
| Eldskadade klippor ökar inte i antal | |
| Djuputbredning av blåstång i allmänhet minst 6 m | |
| Marina naturvärdesobjekt är identifierade och klassade | |
| Blåmusslor har en genomsnittlig täckningsgrad på 70 % och bottenfaunaindex ligger på minst 80 % | |
| Rödalgsamhället är artrikt och har god djuputbredning | |
| Amerikansk havsborstmask och nyzeeländsk tusensnäcka är på samma nivå som 2009 | |
| God reproduktion av abborre, sik och gädda i området | |
| Bestånden av gädda, abborre, sik, strömming och ål har god status | |
| Sälskador på fångster och redskap på ekonomiskt acceptabel nivå | |
| Fler än 3000 räknade sälar i Östergötlands och Sörmlands skärgård och de har god tillgång till ostörda viloplatser, föryngring sker | |
| Uttrar som kan reproducera sig finns i området | |
| Minst tio kolonier (mer än 20 par) gråtrut finns i området | |
| Minst fyra par havsörnar häckar i området och får flygga ungar | |
| Minst 80 par svärtor, 15 par roskarlar och 16 par silltrutar finns i området. |
Kommentar: Någon systematisk uppföljning av de konkreta bevarandemålen 2020 har vi inte stött på så där får Arkipelaget fortsätta sina efterforskningar. Det är ju svårt för en lekman att kolla djuputbredningen av rödalgsamhället eller förekomsten av amerikansk havsborstmask. Och när det gäller bedömningen att de flesta gårdar som var igång 2010 är det även idag, är det också svårt att hitta belägg. I samverkansplanen redovisas 62 fastigheter inom området, varav två är bebodda året runt – Lånjö och Missjö. På Lånjö finns numera ingen åretruntboende. Men när Martin Larsson talar om ”gårdar som är igång” och ökade hävdade arealer tänker han förmodligen på öar utanför området som innefattar öar inom området. Hur många de var 2010 framgår inte av samverkansplanen och hur många de är idag har vi inte heller lyckats fastställa så vi får fortsätta fråga….