Publicerat 2023-07-01
Vi fortsätter idogt med att försöka lära oss skärgårdens dialekt med hjälp av den sammanställning av dialektord som gjordes av studiecirklar i Sankt Anna Hembygdsförening på 1990-talet.
Nu har vi orienterat oss i bondesamhällets värld, dess hushåll och mat via den ordskatt som samlats in. Det är i avdelningen Ord för hushåll och mat som vi hittade läckerheterna silsup med kärngås och det fick det att riktigt vattnas i munnen. Det var faktiskt inte mer är 53 år sedan en nu levande Arkipelagetredaktör kunde komma ut till sin sommarö och köpa just dessa läckerheter hos grannen…
Du hittar även användbara ord för så´nt man inte gillade samt ord för kön, kropp och kläder.
Holme, skär eller mitt emellan?
Publicerat 2022-11-27
Holme, skär, klabb – vad är det för skillnad? Nu fortsätter vi publicera guldklimpar från den dialektordlista som studiecirklar i Sankt Anna Hembygdsförening sammanställde på 1990-talet.
Den här gången har vi botaniserat bland benämningar på olika sorters öar och skärgårdens fåglar, fiskar och djur. När mötte du en nattpaffse senast eller fick en hoper sketprigg i nätet?
Vi här även fyllt på med en del ord i de tidigare publicerade kategorierna av dialektord från Östgötaskärgården.
Contents
- 1 Lär känna skärgårdens språk
- 2 Ord med anknytning till fisket och sjön
- 3 Ord som beskriver is
- 4 Ord för väder och vind
- 5 Namn på växter i skärgården
- 6 Ord med anknytning till båtar
- 7 Namn på djur, fåglar och fiskar
- 8 Benämningar på öar och kringliggande natur
- 9 Ord från bondesamhällets värld
- 10 Ord för sådant man ogillade
- 11 Ord för hushåll och mat
- 12 Ord för kön, kropp och kläder
Lär känna skärgårdens språk
Publicerat 2022-05-16
Ett tummat kompendium med rubriken Skärgårdsdialekt i Sankt Anna hamnade en dag i våra händer, överlämnat av en skärgårdsgranne. Det var enligt slutorden i kompendiet resultatet av studiecirklar inom Sankt Anna Hembygdsförening som tillsammans samlat, sorterat och tolkat en ordskatt från trakten med den avslutande förhoppningen: MÅ SKÄRGÅRDSDIALEKTEN LEVA!
Det hoppas även vi på Arkipelaget, som med stort nöje tagit del av ordskatten, och också bestämt oss för att bidra till skärgårdsdialektens överlevnad genom att försöka publicera ordlistan. Men det blir ett styvt arbete med att skriva in de många orden för de finns i två olika häften som delvis överlappar varandra,, De är dessutom inte sorterade i bokstavsordning, vilket gör det svårt att hitta i materialet. Orden är däremot sorterade i ämnesordning, dvs. ord som har med växter att göra eller fåglar och fiskar, öar av olika storlek och utseende osv.
Ämnesindelningen vill vi försöka behålla men inom varje ämneskategori samlar vi orden i bokstavsordning efter den svenska benämningen. Eftersom det kommer att ta sin rundliga tid har vi tänkt göra det i etapper, ämnesområde efter ämnesområde i den takt vi orkar och hinner. Och vi börjar – liksom kompendiet – med ord med anknytning till fisket och sjön.
Ord med anknytning till fisket och sjön
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
dra fisknot under isen | ickelnot | Av ickel=ishög som bildas då man väcker hål i isen och öser upp isbitarna |
fiskkasse | karsse | Ska förmodligen uttalas med sj-ljud |
fiskkasse med tillsnörning | kirssa | |
Flöten att med hjälp av ”lätbann” hålla skötarna på rätt djup | lätte, klamp | |
gistgård | notgister, gisthage | Stakar att torka näten på |
hörn på notvarpet | hornsvak | |
ljustra ål | stöje | |
nätkasse som stängdes m löplina | tjirse | |
nätkasse monterad på en ring av enträ | karse | Se även fiskkasse |
ro baklänges eller ligga still | sväve | |
rensa fisk | gane fisk | |
Räcka med skötar efter varandra, 6-8 st. | sträcke | |
skrämma fisk mot nät som lagts tvärs över en bukt genom att… | nättje | |
slå i vatten med en pulshärvel | att pulse med en pulshärvel | –tervel |
små nätmaskor | ånge | |
stora nätmaskor | rumme | |
spikbeslagna träbottnar som gav fäste vid notdragning | Trampa, notsko | |
ställe där noten sätts ned | nersäta | |
ställe där noten fastnat | håll | |
ställe där noten tas upp | örbrunn/öra | |
sumpa fisk | stocke fisk | |
trästång (lång) att föra noten mellan vakarna | tjäll-tjuga | rå-tjuga |
upptagningsställe för not | ||
Verktyg som man samlade nätets flyt-teln på | garnsticke | |
vinterfiske med nät under isen | lynte | |
väcka | väcka | Hugga en vak ex. vis för saxfiske eller notvarp |
ögonmärke på land | stamhåll | För att kunna ro med rak kurs |
Ord som beskriver is
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
blött snömos ovanpå isen | glöfs, stöp | |
fryser på efter mildväder | stärker, Nu stärker dä på isen. | |
första frasisen | nätting | |
nyis börjar lägga sig | sinre, skinne sej | det sinner på |
Isen har blåst ihop och brutits sönder | söte ihop, sörpe | såter ihop |
Isen lägger sig | ränne | |
isbrunnar | brönne | |
Iskristaller i vattnet packas mot iskanten/stranden vid pålandsvind och minusgrader. | sööter (långt öppet ö-ljud) När ett tjockt och ojämt istäcke bildats heter det söötis | |
Is ligger och hindrar tillflödet av friskt vatten till en vik | dämmer | Vattnet luktar illa. Fisk dör. |
Is, ren från snö och ojämnheter | blankis | |
Is som bildats av små isstycken som nötts mot varandra och slutligen frusit ihop | tallriksis | |
Istäcket tar slut ut mot öppna havet | havvaka | |
i strömmande vatten bildas öppningar i isen | Skär, dä skär i strömma nu | Tecken på att våren är på väg |
landis | lanntjäle | |
lättspräckt is | klak, isen ä klak | |
packis | krav | |
pröva med ispik om isen bär | friste | |
tinar | läner | |
Vak som bildas vid mildväder och blåst då smältvatten på isen söker sig ned i ett hål i isen och förstorar det | vinnvak | |
vatten på snötäckt is | stöp, söfs | |
Vågor bryter sönder isen vid pålandsvind och sjögång | bryter | |
överis med luft under | skrumme |
Ord för väder och vind
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
blixtra | bleka | |
byig västlig vind | flängvästan | |
dåligt väder | skitvär | |
dåligt väder är på väg, det drar ihop sig | grise, dä griser te sa, även hese eller junke | |
försvinna utom synhåll | Ta i skjul, ta skjull | |
lönnhalt | lönnhart | |
mildväder | linnvär | |
mojna | mojne, bleke ut | |
sjön lägger sig | flatner å | |
sjögång | rul | |
skäret som ligger åt norr | nolavärskäret | |
solnedgång eller solrand vid horisonten | glysa | Glysa före Kyndelsmäss är tecken på kyla och efter, tecken på varmare väder |
stiltje | bleke | |
vackert väder | finvär | |
vind som blåser utifrån havet | utavär, utavinn | |
vädret klarnar upp | skörne opp | |
åt söder | sunnante | |
åt norr | nolate |
Namn på växter i skärgården
Svenskt namn | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
Adam och Eva | Göktunge | |
Baldersbrå | Prästnacke | |
Björnbär | Svarthalla | |
Blodnäva | Oxöga | |
Blåsäv | Rundåg | |
Blåstång | Klör | |
Gullviva | Yxlegger | |
Grönslick | Slinke | |
Gårdsskräppa | Röbruner | Troligen Ruymex longifoliu |
Havssäv | Äg | |
Hundkäx | Hundtute | |
Kärleksört | Bukfyller (mat utan närng) | Gavs ofta åt grisarna |
Liljekonvalj | Bockblad | |
Mandelblom | Gröt och mjölk | |
Mossa och lavar | Möös (öppet ö-ljud) | Sammanfattningsnamn |
Måbär | Kongselbär | |
Nagelört | Strömmingsblommer | Börjar blomma då strömmingen leker |
Nypon Hartsros Nyponros Stenros | Jyppa Smörjyppa Köttjyppa Stenjyppa | Huvudsakligen tre arter tillvaratogs |
Salttåg m fl | Sälting | Gräsartade strandväxter på fuktiga slåtterängar |
Styvmorsviol | Natt och dag | |
Slånbär | Snäna, Slåna | |
Sälg | Särd | |
Trampört | Gårdsgräs | |
Vitstjälksmöja | Blädring | Även namn på Ålnate |
Våtarv | Narv | |
Vårärt | Pingstgräs | |
Åkerfräken | Rävrömper | |
Ålnate | Blädring |
Ord med anknytning till båtar
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
båten kränger | syder, dä syder | |
båtsidan | öksua, öksa, ökbord | |
durklapp | tirde | |
dyveka, bottenpropp | dyväcka | |
eka med sumphål baktill | sump | |
flatbottnad eka eller eka med akterspegel | smack | |
förtöjningslina | fångline | |
roddbåt med köl | lillöke, millaöke, storöke | |
roddeka för ålfiske | homöka | |
roddbåt, mindre som kunde dras på kälke ut till havvaka dvs öppet vatten | skjutbåt | |
årfäste | årtull och tullpinne |
Namn på djur, fåglar och fiskar
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
abborre, liten | pinne | |
braxen | panke | |
elritsa | hamntorsk | |
gråtrut | lövgjuse | |
gräsand hane | anndrake | |
guding, ung inte helt utfärgad | sproling | |
gädda, liten | spete även snipe | |
knipa hane | knipskalle | |
knipa hona | knipkärng | |
koltrast | busksvärta | |
löja | löge | |
manet | sjökalv | öronmanet |
padda | nattpafse | |
rödbena | chylk | tj-ljud |
skarpsill | vassbuk | |
skarv | ålkråka | |
småskrak hane | pracknisse | |
småskrak hona | pracka | |
storskrak hane | blankskrake | |
storskrak hona | skräcke | |
storspigg även småspigg | sketprigg | |
strandskata | flix | |
svärta hane | svärtsgubbe | |
svärta hona | svärta | |
säl | själ | |
tofsvipa | tevipe | |
vigg | blånäbb |
Benämningar på öar och kringliggande natur
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentarer |
berghäll helt under vattnet där sjön bryter vid storm | brott | |
berghäll helt under vatten, som båtar kan fastna på | grunn | |
berghäll, ibland under vattnet | sanka | Ex. Köpskärssanka |
berghäll i havsbandet som vattnet svallar över | böde | |
bergklump i havsbandet, hög och kal | sten | Ex. Dromhalssten |
bergsrygg i havsbandet, längre | slånge | Ex gråskärsslången |
bergsrygg, högre och kantig | klack | |
bergsrygg, skarp i vattenytan | rev | Ex. Spinkrevet |
bergsrygg, slätslipad strax över vattenytan | häll | |
bergö med mest buskar och enstaka träd | skär | |
bergö i havsbandet, kal eller med enstaka buskar | klabb | |
fjärd | fjäl | |
hamnvik, skyddat vatten | flage även frade | |
strand, långgrund och sandig | sann | Ex. Birkbötsann, Nordansann |
sund, smalt och grunt även innersta delen av en vik | hööl | långt öppet ö-ljud |
vik, grund | glo | Ex. Horvelsöglo |
vik, grund igenvuxen | mar | |
vik, öppen något djupare | flage | Jfr hamnvik |
ytterskären | udden | |
öborna | yttringa | |
ö, mindre trädbevuxen | holme | |
ö, större | ö |
Ord från bondesamhällets värld
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
agnar | hemte | |
farstugan | farstua, farstukvisten | |
Få fnatt, när kor får fnatt | bissen/få bissen | När kor springer som galna |
grismat | skuler | |
gröpe | gröpp | krossad säd som djurfoder |
hönsrede | hörvel | |
idissla | dröppje | |
katten föder ungar | Kässlar, katta kässler/käsler | |
ladugård | fejset | |
ladugårdsgolvet | floa, floarn | |
lekplats i det fria | lekerstua | |
loggolvet | logkista | |
logskullen | slinnet | |
mjölksåarna | sära | |
ok | drakt | |
skoveln | skövla | |
spannmål | märd | |
spannmålslass | märdlass | lass till kvarn |
spett/hotstång | hötstång | |
tugga på något hårt/segt | Je´vle | |
vedbod | vesköve |
Ord för sådant man ogillade
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
bråka | fänes | |
bråte | bröte | |
kivas | menes | |
ohyra äv. sommargäster | frat | |
röra/oreda | ryde | |
smuts/skit i lager på lager | arpe på, labbe på | Ex. lager med lera på stövlarna |
småskräp | drums | |
smörja/mölja | gafs | |
spindelnät | Lockn’t | |
svälla | börne /bålne | Ex en dörr som svällt |
trubbig/slö | böl | om verktyg |
Ord för hushåll och mat
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
besk | bisk | |
bjuda | fägne | |
brödspett | bröspitt | |
byrå | pjäs | |
drygt | sövelsamt | |
flott | smult | |
för gammalt | förnet | om bröd |
för lös | baltig | Om deg |
gästfri | fägnsam | |
hink | ink | |
kvällsmat/kvällsvard | aftaval | |
leta/riva efter bär | snake | plocka vartenda kart |
nudda | dutte | |
pudding | buding | |
rensa nypon | nöppe/fnalle | |
råg- eller vetelängd | kuse | |
skål | spillkum | |
smulig | fnörig | |
småbröd | häckert | |
småskvätta | duttle | |
smörgås med nykärnat smör | kärngås | |
smörkagge | drittel | eg. tredjedel |
soppa på korngryn o fläskspad | sluring | |
spilla | drettle | |
stabbigt | mårtigt/mårtligt | |
sur | löppet | |
varm, silad nymjölkad mjölk | silsup |
Ord för kön, kropp och kläder
Svenska | Skärgårdsdialekt | Kommentar |
ansiktet | syna | |
barn | kläpp | |
blåklädestyg | blaggarnstyg | |
byxhake och –hyska | grötmärle | |
föda barn | te pöjke | att föda barn |
glipa | millakippel | Ex mellan skjorta och byxor |
karl | kär | |
kvinna | kune/köne | Jfr danska kone |
kulörtvätt | rannklär | |
lapp, lappa | bot, bote | |
ovanläder | övalär | |
skulderblad | häss-skiljern | |
tåhätta | förköping | |
vagel i ögat | storsteg | |
valk på kläder | rul | även knöl på träd mm |
vårta/finne | kvesa | av kvissla |