Publicerat 2023-07-27
Under våren har den nya ordföranden i Skärgårdsrådet – Annette Olsson – rest runt och bekantat sig med östgötaskärgården tillsammans med skärgårdsutvecklare Anna Karlin. – Vi har försökt fånga upp frågor som är angelägna för skärgårdens utveckling och det kommande förnyade gemensamma utvecklingsprogrammet. Frågor som har lyfts är exempelvis att skyddet för stränder och jordbruksmark upplevs som hinder för utvecklingen och för kommuner med många fritidsboende är skatteskrivningsreglerna ett problem, berättar Anna Karlin. Men det här är lagstiftningsfrågor som vi inte råder över på vare sig kommunal eller regional nivå och en av våra uppgifter nu är att förtydliga skärgårdsrådets roll som samverkansforum och inget annat. Det innebär bl a att det fortsättningsvis är region Östergötland och region Kalmar som kommer att vara ansvariga och avsändare för det gemensamma utvecklingsprogrammet- inte Skärgårdsrådet.
Skärgårdsrådet är en samverkansform som har funnits i ungefär 40 år där företrädare från det offentliga, lokal- och fritidsbefolkningen möts för att diskutera skärgårdsfrågor
– Skärgårdsrådet har ingen beslutanderätt eller egen administration, konstaterar Anna Karlin. Vi är en sammanslutning av sex kommuner, två regioner, två länsstyrelser och ett tiotal föreningar som ses ett par gånger om året för att prata om frågor som har med skärgården att göra.
– Skärgårdsrådet är inte heller ett opinionsdrivande organ som exempelvis kan kämpa för att få lagar ändrade; sådana önskemål måste vi hänvisa till de politiska partierna. Vi måste också inse att Skärgårdsrådet inte arbetar med att göra det möjligt att bo och leva permanent i skärgården. Vi kan inte påverka befolkningsutvecklingen på annat sätt än att ge kommunala och regionala politiker och tjänstemän tips om vad som borde förbättras och kanske skicka med dem goda argument på vägen. Trots att Skärgårdsrådets mål på hemsidan sägs vara ”en skärgård med en yrkesverksam och växande åretruntboende befolkning”, påpekar Anna Karlin att detta snarast är det mål som lagts fast i det nuvarande gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård. Därmed är det de undertecknande kommunernas och regionernas mål – inte skärgårdsrådets.
Oavsett vems målen är har befolkningsutvecklingen i skärgården stagnerat och Anna Karlin kan konstatera att det inte är helt lätt att etablera verksamheter som ger försörjning åt nya fastboende.
– Gamla tiders mångsyssleri med fiske och jordbruk som bas är inte längre möjligt och idag är det snarare besöksnäringen i kombination med exempelvis hantverk och andra bisysslor som gäller. Att etablera nya verksamheter är inte heller något offentliga aktörer sysslar med, det åligger det lokala näringslivet. Offentliga aktörer kan bidra med fungerande ramar och regler som tillämpas på lika villkor. Vid Skärgårdsrådets möten kan uppmärksammas vad som försvårar utveckling och föra erfarenheterna vidare.
Gemensamma utvecklingsprogrammet revideras under året
En fråga som legat för ankar sedan förra året – under tiden som rådet bytt både skärgårdsutvecklare och ordförande – är det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland. Under 2023 ska det revideras och Anna Karlin vill i framtiden se det som ett planeringsunderlag för de kommuner som ingår i rådet exempelvis när de arbetar fram sina nya översiktsplaner, ett arbete som för övrigt pågår just nu i både Norrköping och Söderköping.
– Det är en väldigt lång och krånglig titel på det där programmet, anmärker Anna Karlin, vi borde kanske hitta på en ny och lite enklare… En titel som lyfter fram den största nyttan med programmet: att två regioner och sex kommuner enats om en gemensam syn på kust och skärgård, oberoende av kommun- och länsgränser.
– Programmet diskuterades vid Skärgårdsrådets möte 21 april med 42 deltagare och vi har därefter haft ett digitalt uppföljningsmöte, berättar Anna Karlin. Dessutom har vi konsultutvärderingen och enkäten som gjordes under förra året som underlag för en revidering. Slutligen har vi de frågor som vi fångade upp under vårens besök i Fyrudden/Harstena, Norra Finnö/St:Anna, och Arkösund/Aspöja/Bergön). Under sommaren vill vi gärna ha in synpunkter från er som vistas i skärgården som besökare eller boende. Det finns en webenkät tillgänglig till och med den 15 augusti 2023. Mer om enkäten finns i separat artikel. Enkäten ligger här: www.tinyurl.se/kust
– Vi har en grupp med tjänstepersoner från kommunerna och regionerna som är utsedda för att arbeta med revideringen av programmet. Vi ses regelbundet var 6:e vecka och det innebär att de två processerna med programrevidering och översiktsplanering delvis löper parallellt-och påverkar varandra.
Formaliserade roller eftersträvas och fler föreningar
Parallellt med arbetet med det gemensamma utvecklingsprogrammet löper en ambition att försöka formalisera rollen för Skärgårdsrådets medlemmar. Genom en politisk avsiktsförklaring där man lägger fast rådets roll som samverkansorgan och kommunernas och regionernas ansvar för att medverka i det, kan Skärgårdsrådet få en fastare ram och större tyngd, hoppas Anna Karlin.
Hur motsvarande formalisering av föreningarnas roll i rådet ska se ut är inte klart; de har ju inte samma process som kommuner och regioner med sin politiska representation, menar Anna Karlin.
–Vi har hittills utgått från att anmälda ledamöter i rådet representerar fungerande föreningar som har en förankrad process för att utse sina representanter och att dessa återrapporterar till föreningsmedlemmarna vad som händer på rådet. Vi har inte formaliserat det bl a för att det inte finns några mängder av människor som är beredda att engagera sig i skärgårdsfrågor så vi får vara rädda om dem som ställer upp med ideellt arbete. Vi vill gärna hitta fler föreningar som vill vara aktiva för att få ett bredare engagemang och en större representation i samtalen i hela vårt geografiska område, från Norrköping i norr till Mönsterås i söder.
Inom Skärgårdsrådets område är många fler föreningar aktiva än de tio som finns representerade i rådet idag. Exempelvis lyser lokalföreningar inom organisationer som Naturskyddsföreningen, Birdlife Sverige och Svenska turistföreningen med sin frånvaro.
Idag finns heller inga fastlagda mandatperioder för föreningsrepresentanterna och inga regler för hur de ska utses. De som anmälts som representanter sitter på obegränsad tid oavsett om den förening de representerar inte längre bedriver någon verksamhet eller rent av aldrig existerat
