Publicerad 2024-06-17
Kompletterad 2024-06-18
Så hur ÄR det nu då? Är det så gott om strömming i Östersjön att det är helt OK att mer än fördubbla fisket nästa år eller är det kris för strömmingen, som statsministern hävdade när regeringens Havsmiljöproposition presenterades. Och är regeringens förslag avgörande för Östersjöns framtid och innebär de att strömming, skarpsill. abborre och gädda räddas åt barnbarnen, som miljöministern sa?
Det är lätt att bli förvirrad av medierapporteringen. Sista maj kom ICES´ – Internationella havsforskningsrådet – med sitt förslag till fiskekvoter för 2025. För strömmingen i vår del av Östersjön föreslogs en 139-procentig ÖKNING jämfört med årets hårt bantade kvot. Fyra dagar senare stod statsministern på en presskonferens och redovisade ”Kritisk situation för vissa fiskbestånd – torsk, strömming och sill behöver stärkas”
Foto Wiwi Samuelsson
Joakim Hjelm, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet håller med om att det är lite svårbegripligt men gör ett försök att förklara för Arkipelaget.
– Under de senaste tre åren har strömmingskvoterna minskat år efter år och det har lett till att dödligheten i strömmingsbeståndet har minskat, dvs fler strömmingar har överlevt och då kan beståndet öka, berättar Joakim Hjelm. Dessutom lyckades leken 2022 och det innebar en ganska bra rekrytering och många nya strömmingar/sillar som man kan fiska 2025. Det har medfört att ICES nu bedömer att det totala beståndet nu tål att beskattas med 125 344 ton utan att biomassan hamnar under den gräns som man bedömer som hållbar – den sk biologiskt säkra gränsen.
– Jämfört med innevarande år innebär den nya strömmingskvoten för Centrala Östersjön en ökning med 139 procent. Det kan ju låta som en dramatisk ökning men det är en ökning från en låg nivå i år och vi är därmed tillbaka på samma kvotnivå som 2021.
SLU ville se försiktigare råd än maximalt uttag
Forskare från SLU finns med bland de ca 4000 forskare från olika länder som förser EU-kommissionen och EU:s fiskeministrar med beslutsunderlag inför de årliga besluten om fiskekvoter som fattas i oktober.
– När vi arbetar fram de här råden inom ICES så sker det enligt ett mycket strikt protokoll som anger exakt vad och hur allt ska beräknas, förklarar Joakim Hjelm.-Och den beställning som ICES får från EU-kommissionen är att vi ska räkna fram ett fiske som skall vara långsiktigt hållbart – MSY, dvs det maximala uttaget av varje fisksort per förvaltningsområde, som kan tas ut utan att beståndens förmåga att återhämta sig äventyras. Det är de villkor vi som forskare har att hålla oss inom när vi ger kvotrekommendationerna.
Mikaela Bergenius Nord är forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och medlem i arbetsgrupp inom ICES som arbetar med rådgivning för Östersjön.
– Personligen hade jag velat se ett mer försiktigt råd och låta beståndet återhämta sig till en högre nivå innan man tillåter ökade fiskemöjligheter, säger Mikaela Bergenius Nord. Även om beståndets biomassa har ökat något det senaste året så är det fortfarande på en relativt låg nivå 2024.
ICES´ råd om kvoterna för 2025
Torsken befinner sig fortfarande under säkra gränser och fiskestoppet består
För strömmingen i Centrala Östersjön (dit Sankt Anna hör) ökar kvoten till mellan
95 340 och 125 344 ton
För strömmingen i Bottenviken – där surströmmingen simmar – kommer råden först senare under året
Skarpsillen har minskat de senaste åren och rådet är en minskad kvot mellan 130 195 och 169 131 ton
Rödspättan ligger bra till beståndsmässigt och 20 000 ton får tas upp
Nollfångst av lax på blandbestånd i havet
Försiktighetsregeln blir en fråga för parlamentet
När ICES gav rekommendationerna för innevarande års kvot – det var 2023 – innehöll råden vid sidan av de olika kvoterna också en hänvisning till den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön (MAP) som EU:s medlemsstater beslutat om i annat sammanhang tidigare.
Där finns en ”säkring” som säger att om sannolikheten för att ett fiskbestånd kommer att hamna under biologiskt säkra gränser är större än 5 procent så ska fisket upphöra. ICES bedömde förra året att sannolikheten för att strömmingsbeståndet i Centrala Östersjön skulle hamna under den säkra gränsen var 22 procent till och med om strömmingsfisket skulle upphöra helt. Var, när, hur försvann den bedömningen?
– Ja, det var en fråga vi ville lyfta för att få belyst förra året, förklarar Joakim Hjelm. För medan den fleråriga förvaltningsplanen (MAP) har 5-procentsregeln så har ICES-protokollet en 50-procentsregel och de två regelsystemet lirar inte riktigt med varandra. Nu blir det en fråga för fiskerådet (EU-ländernas fiskeministrar) och det nyvalda parlamentet att avgöra vilka sannolikhetsnivåer som ska gälla. Men man skall komma ihåg att ICES tycker att EU:s fleråriga förvaltningsplan har missuppfattat 5-procentsregeln.
”Långsiktigt ser det inte bra ut för Östersjön”
I år nöjde sig ordföranden för ICES´rådgivande kommitté med att konstatera att medan beståndsutvecklingen på kort sikt uppvisar en blandad bild så är den långsiktiga prognosen för Östersjön INTE positiv! Ecosystemet är fördärvat och oväntade förändringar inträffar allt oftare. ICES arbetar hårt för att utveckla en bättre vetenskaplig förståelse för sambandet mellan ekosystemet, exploaterbara fiskarter och de samhällen som är beroende av dem. Han förutskickade slutligen en helt reviderad Ekosystemöversikt som kommer att ge en helhetsbedömning av Östersjöregionen som kommer att publiceras senare i år
Men innan den översikten har kommit har regeringen emellertid – enligt egen utsago – fattat ”avgörande beslut” för att stärka beståndet av strömming genom att bl a förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden samt flytta ut trålgränsen till 12 sjömil. En närmare studie av propositionen klargör emellertid att det inte handlar om några Alexanderhugg som i ett nafs ändrar just någonting. En utflyttning av trålgränsen ska exempelvis genomföras i samråd med EU-kommissionen och berörda medlemsländer. Det är inget Sverige kan bestämma på egen hand eftersom det finns avtal med andra länder. Och Sverige ska visserligen arbeta för att ICES ´bedömningar ska göras med mera ekosystembaserad hänsyn men det lär ta sin tid innan en sådan ambition kan få genomslag liksom regeringens önskan om bättre samordning på EU-nivå mellan ICES´ råd och den fleråriga förvaltningsplanen.
Statsministern KU-anmäld pga strömmingsuttalande
Publicerad 2024-06-18
Miljöpartiet har anmält statsminister Ulf Kristersson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari till Konstitutionsutskottet för brist på saklighet när de presenterade regeringens Havsmiljöproposition. På sin hemsida skriver de:
”Regeringens uttalanden vid en presskonferens för två veckor sedan om ett “förbud” mot bottentrålning i marina skyddade områden visar sig vid närmare granskning inte innebära att ett förbud införs, utan uttrycks endast som en “avsikt” att “gå vidare med” förslag i en utredning. Gällande utflyttning av trålgränsen finns det inte heller något skarpt förslag, utan endast en “bedömning” om att det “bör” tas fram “permanenta regleringar” för pelagiskt trålfiske, vilket inte behöver innebära någon utflyttning eller något förbud utan fortfarande kan möjliggöra omfattande trålning. —
”Statsminister Ulf Kristerssons och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris uttalanden på presskonferensen har varit grovt vilseledande. Utöver det har regeringen dessutom försvårat för media och oppositionen att granska vad de säger genom att hålla inne på själva propositionen till över ett dygn efter pressträffen. Därför KU-anmäler Miljöpartiet nu statsministern och klimat- och miljöministern då vi menar att deras uttalanden strider mot regeringsformens krav på saklighet.”