Publicerad 2024-08-25
Foto: Lotta Lanne
Tre platser på östgötakusten har viktiga nyckelfunktioner när det gäller att bibehålla och om möjligt utveckla livet längs kusten. De tre platser – noder – som pekas ut i det förslag till nytt Skärgårdsprogram som just nu är ute på remiss är: Arkösund, Norra Finnö/Tyrislöt och Gryt/Fyrudden. Där bör Region Östergötland och kustkommunerna lägga tid och pengar genom att de prioriteras och görs tillgängliga genom satsningar på kollektivtrafik, infrastruktur, service och platsutveckling. Några skärgårdsnoder på öar utan broförbindelse identifieras inte men möjligheten kan bli aktuell i framtiden, framgår av en Brasklapp i programförslaget.
Gemensamt för skärgårdsnoderna är att platserna är bygder eller orter på fastlandet med särskild skärgårdsprägel och med funktioner som är viktiga för den omgivande skärgården. Dessa noder behöver bibehållas och om möjligt utvecklas, slås det fast i programförslaget, som samtidigt poängterar att utvecklingsförslagen bara är vägledande och att ”formella beslut och ekonomiska avvägningar sett till länens totala prioriteringar kommer göras inom ramen för respektive ansvarsområde”.
Programförslaget utgår från ett antal identifierade behov, varav ett helt enkelt är ett gemensamt kunskapsunderlag som både regioner och kommunerna kan luta sig emot är de tar ställning till frågor som de ansvarar för. Det första gemensamma kunskapsunderlaget är redan framtaget och infört som en första del i programförslaget. (Arkipelaget har presenterat det här.) Tanken är sedan att regionerna (dvs Region Östergötland och Region Kalmar) ska hålla kunskapsunderlaget uppdaterat och aktuellt och vid behov också utveckla det till att omfatta nya kunskapsområden.
Bo, leva och verka i skärgården prioriteras
Behoven av satsning på skärgårdsnoderna och ett alltid aktuellt kunskapsunderlag, utgör ett par av förutsättningarna för att bo, leva och bedriva verksamhet i skärgården året runt, vilket är en prioritering i programförslaget. Andra behov som lyfts fram är att det finns ett dialogforum som fokuserar på skärgårdsfrågor, att det lokala näringslivet stimuleras och att tillgången till kommersiell service och attraktiva livsmiljöer ökar.
När det gäller dialogforum pekar man ut det redan existerande Skärgårdsrådet som en lämplig form för att ta till vara lokalkunskap och skapa lokal förankring. Dock föreslås att rådets medlemsorganisationer ses över för att få en bredare representation. Det är regionerna som ansvarar för att Skärgårdsrådets medlemmar samlas två gånger om året för att utbyta åsikter, idéer och tankar och att även allmänheten vartannat år bjuds in till Skärgårdsting.
Näringslivsstimulans med ekonomiskt stöd och samtal
Regionerna är också ansvariga för att näringslivet stimuleras med regionala stöd till båtburna transporter, kommersiell service, företagsstöd och platsutvecklingsmedel, i samverkan med kommuner, näringsliv, civilsamhälle och något som benämns ”företagsfrämjare”. (okänt för Arkipelaget vad/vem det är). Näringslivet ska också stimuleras genom inbjudningar till samtal och möten för företagare i skärgården, föreslår programmet. Slutligen identifieras en ökad civil beredskap inför sjukdom, brand eller olyckor som en förutsättning för att bo, leva och bedriva verksamhet i skärgården och där ska regionerna samverka med länsstyrelser, räddningstjänst, kommuner och civilsamhället. Ordinationen för att möta behovet av ökad civil beredskap är främst delade kunskaper och erfarenheter över kommun- och länsgräns samt att undersöka möjligheten att få extern finansiering för både materialinköp och kunskapshöjande insatser.
Foto: Lotta Lanne
Kommunikation i fokus för infrastruktur och transporter
Nästa prioritering i programmet handlar om ändamålsenlig infrastruktur och transporter som kan nås genom
– fossilfri kollektivtrafik till sjöss och på land,
– att – förutom E22:an – länsvägarna E 209, 210 och 212 håller god lägsta standard,
– att det framhålls för väghållaren att färjeförbindelser Skenäsleden och Stegeborgsleden är av särskild vikt för skärgården och därför ska hålla god lägsta standard.
– att med hjälp av kunskapsunderlaget uppmärksamma kommuner och regioner på hamnarnas betydelse och arbeta för att de kommer med i långtidsplaneringen,
- bidra till digital omställning
– underlätta rörelser över länsgränserna med bil, buss, båt och cykel.
För alla de här områdena gäller att regionerna själva oftast inte kan göra direkta insatser utan måste arbeta i samverkan med Trafikverket, kommunerna, länsstyrelsen, näringslivet eller enskilda aktörer. Däremot kan regionen spela en roll för att bevaka och undersöka möjligheterna att delta i internationella och nationella infrastrukturprojekt för kust och skärgård.
Natur, kultur och rekreation i en tredje prioritering
Det tredje prioriterade området i förslaget till nytt skärgårdsprogram är skärgårdens natur-, kultur- och rekreationsvärden som ska utvecklas och tas tillvara i samverkan med lokala aktörer. Det som behöver utvecklas inom detta område är tematiska samtal över kommun- och länsgränser, att bevaka och påverka i frågor som är av betydelse för kust och skärgård via upparbetade kanaler och gynna rörligt friluftsliv och en balanserad besöksnäring året runt.
De tematiska samtalen bör röra erfarenhetsutbyte exempelvis om avfallshantering och internationell marknadsföring och båtburen kollektivtrafik kan lämpligen samordnas av ansvarig tjänsteperson på regionerna tillsammans med relevanta aktörer, föreslås det i programförslaget. Där räknas också ett antal internationella och nationella organisationer och nätverk upp där regionerna bör medverka i studier och forskningsprojekt samt delta i internationella och nationella nätverk.
Som exempel på verktyg som kan användas för att gynna rörligt friluftsliv och balanserad besöksnäring räknar programförslaget upp
– Kartlägga rörelser och noder kopplat till friluftsliv och besöksnäring.
– Utarbeta rutter som kan synkas med kollektivtrafik.
– Stöd till ”sopmajor” i skärgården (RÖ).
– Insatser prioriteras i de regionala besöksnäringsstrategierna.
Genom att genomföra den typen av insatser i samverkan mellan regioner, kommuner och näringsliv kan man förvalta, utveckla och marknadsföra de natur- och kulturvärden som gör kust och skärgård till ett uppskattat besöksmål.
Har du frågor till Skärgårdsrådets ordförande? Skicka dem till oss!
Tjänstemän från de två regionerna och länens sex skärgårdskommuner har vaskat fram mål och utvecklingsförslag i Skärgårdsprogrammet ur regionerna utvecklingsstrategier. (Du hittar dem här för Östergötland respektive Kalmar) Utvecklingsstrategierna ska i sin tur vara utformade för att bidra till ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling i enlighetmed Agenda 2030 och FN:s globala hållbarhetsmål.
Exakt hur man kommer från exempelvis målet om fredliga och inkluderande samhällen (mål 16) samt målet om genomförande och globala partnerskap (mål 17) till Skärgårdsrådets vikt och betydelse är inte solklart. I programförslaget beskrivs det som att rådet ”har en betydande roll som ett viktigt forum för främjande av inkludering på olika nivåer och underlättande av deltagande, samtidigt som det stärker partnerskapet mellan relevanta aktörer. Men det är något som Arkipelaget kan be rådets ordförande Anette Olsson att reda ut när vi träffar henne den 9 september för att prata Skärgårdsprogram.
Foto: Per Groth www.pergroth.com
Har du själv några frågor att skicka med till Anette kan du skicka dem till oss via kontakt@arkipelaget.se