Strandskydd under debatt

Reaktioner på strandskyddsutredningen

Publicerad 2021-06-26

En mångfald av olika åsikter lämnades bland de drygt 200 remissinstanser som Miljödepartementet uppmanade att svara i början av maj 2021.

Ska stränderna bebyggas med fler bostäder och anläggningar? Från Arkös västra strand. Foto Lotta Lanne

Positiva till lättnader i strandskyddet

– Vi vill att boende och besöksnäringar ska kunna bygga på strandskyddad mark. Det framförs av många kommuner och regioner i sina svar på Miljödepartementets remiss om utredningen och lagförslagen om nya strandskyddsbestämmelser. En presentation av utredningen finns nedan, publicerat 2021-04-16.

Skärgårdarnas Riksförbund organiserar fastboende i skärgårdarna runt om i landet. De framför att bofasta måste finnas som upprätthåller hävden och den biologiska mångfalden, och tar ansvar för utvecklad besöksnäring.

Organisationen Hela Sverige ska leva berättar att en utredning visar att det går lättare att få kredit för nya hus som har strandlägen.

Fastighetsägare och Nätverket för rätt strandskydd anser att äganderätten kränks med strandskyddet. De pekar också på att stränder som används av allmänheten kan i vissa fall bli kraftigt påverkade.

Visita, branschorganisation för besöksnäringen i Sverige, menar att bebyggelse för besöksnäring kan förbättra allmänhetens tillgång till stränder genom att stigar hålls öppna och ombesörjer service.

Många av de som stödjer lättnader i strandskyddsbestämmelserna vill att utvidgat strandskydd ska tas bort. 100 meter räcker anser de.

De vill också ha lättnader för areella näringar. Idag krävs att fiske eller skogsbruk ska ge betydande inkomster för näringsidkaren för att anordningar vid stranden ska kunna byggas utan dispens. Fiske och skogsbruk kan vara en mindre, men betydelsefull, inkomst för de som verkar i skärgården. Fisketurism borde också klassas som areell näring.

Negativa till lättnader i strandskyddet

– Försvaga inte strandskyddet! Det säger en lång rad naturvårdande myndigheter, forskningsinstanser och organisationer såsom Havs och vattenmyndigheten, SLU och andra universitet, WWF, Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna. Det skulle minska möjligheterna att uppnå miljömål och kraven på god miljöstatus enligt Vattenförvaltnings- och Havsmiljöförordningen. Det går också emot internationella åtaganden om att skydda natur och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Havsmiljöinstitutet med flera anser att förslagen har bristande vetenskaplig förankring. Havs och vattenmyndigheten medger att förslagen på lättnader av strandskyddet kan stärka den regionala utvecklingen, men att den potentiella negativa påverkan på natur och djurliv samtidigt riskerar att motverka detta. Mer underlag och analys krävs för att bedöma de faktiska konsekvenserna. Studier har visat att förluster av livsmiljöer innebär stora förluster i minskad inkomst för fiske och försvagar regioner, skriver myndigheten.

Naturvårdsverket anser att det är extra problematiskt att öppna för att det ska byggas enstaka hus vid idag helt oexploaterade sjöar, kuststräckor och vattendrag.

Svenska Botaniska Föreningen anser till och med att strandskyddet borde skärpas. De vill ta bort de areella undantagen.

SMHI anser inte att konsekvenserna, såsom stigande hav, har behandlats i utredningen.

Svenska turistföreningen och friluftsorganisationer menar att konsekvenser för friluftslivet inte är tillräckligt belyst.

Både de som är positiva och negativa till lättnader av strandskyddet påpekar att utredningen inte kan ligga till grund för nya bestämmelser. Många anser att kriterierna för landsbygdsområden är för vaga och de öppnar för godtycke i bedömningarna.

Naturskyddsföreningen har låtit Kantar Sifo göra en undersökning om svenska folkets inställning till strandskyddet. Bland de 1 225 personerna som har telefonintervjuats anser 60 % att det är dåligt att försvaga strandskyddet. 29 % tycker det är bra och 11 % vet ej. 75 % anser att det är bra att strandskyddet stärks där exploateringstrycket är högt, till exempel längs kusterna och i närheten av större tätorter. 13 % tycker det är dåligt och 12 % vet ej.

Vad anser du om strandskyddet? Behöver det ändras, och varför? Är bestämmelserna bra som de är? Hör gärna av dig med dina tankar till kontakt@arkipelaget.se så kan vi publicera dem här på ArkipeLaget.

Troligtvis berör inte de föreslagna ändringarna Sankt Anna och Arkösunds skärgård

Publicerad 2021-04-16


Kommer Östergötlands skärgård bebyggas mer? Foto Klas Sandell

I januariöverenskommelsen 2019 mellan MP, S, C och L finns en punkt om att det ska bli möjligt att leva och bo på landsbygden. En del i denna punkt anger att strandskyddslagstiftningen behöver göras om i grunden så att det blir betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden med lågt exploateringstryck. Samtidigt skrivs i januariöverenskommelsen att ett fortsatt starkt, och om behov finns, förstärkt strandskydd ska finnas för obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och områden som redan är starkt exploaterade.

En utredning tillsattes som blev färdig i december 2020. Utredning är på remiss fram till 3 maj 2021. Enligt planen ska en proposition läggas fram under hösten 2021 och en ny lagstiftning ska vara på plats 1 januari 2022. Många anser dock att tidplanen inte kommer att hålla.

Utredningen föreslår bland annat:

  • Strandskyddet ska tas bort vid sjöar som är mindre än 1 ha, vattendrag som är smalare än 2 meter och sjöar som anlagt efter 1975.
  • Kommuner ska kunna ansöka hos länsstyrelserna, eller i översiktsplanerna peka ut, landsbygdsområden där det ska bli möjligt att lättare få dispens för strandnära bebyggelse.
  • Följande tre villkor måste uppfyllas för ett landsbygdsområde
  1. tillgången på obebyggd mark är god
  2. efterfrågan på mark för bebyggelse inte är stor
  3. området inte är av särskild betydelse för strandskyddets syften (som är allemansrättsligt tillgänglig och skydd av naturen).

I de nya landsbygdsområdena ska man kunna bygga strandnära bostäder och näringsverksamheter. Något som inte är tillåtet med dagens lagstiftning. Idag kan LIS-områden (Landsbygdsutveckling I Strandnära läge) pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Där kan nya strandnära hus byggas. Men i kust och skärgårdar från Forsmark till Strömstad är det inte möjligt att utse LIS-områden.

Förslagen till ny lagstiftning har fått kritik för att närmare definition av ”god tillgång” och ”efterfrågan på mark inte är stor” saknas, vilket öppnar för godtyckliga bedömningar. Mycket information och stor kunskap krävs också för att avgöra om det tänkta området ”inte är av särskild betydelse för strandskyddets syften”. Men troligtvis kan inga landsbygdsområden pekas ut i södra Sveriges kuster och skärgårdar eftersom efterfrågan på mark är stor där. I Östergötlands skärgård har stora delar utökat strandskydd, vilket också omöjliggör att utse landsbygdsområden där. Strandskyddsdispens vid mjukbottnar är inte heller möjligt. En stor del av Sankt Anna och Arkösunds skärgård har känsliga mjukbottnar.

Ytterligare hinder för att ge strandskyddsdispens i skärgården är Havsmiljöförordningen och Vattenförvaltningsförordningen som anger att vattenkvalitén inte får försämras.

I debatten kring ändring av strandskyddslagstiftningen framförs behovet av att kunna få dispens för satsningar på besöksnäring. Fastboende i skärgården lever alltmer på besöksnäring och service. Villkoren för det areella undantaget vill en del lätta på också. Idag krävs att en stor del av näringsverksamheten kommer från areella näringar om bodar och bryggor i strandskyddade områden ska kunna byggas utan dispens, men skärgårdsboende har många ben att stå på.

Miljöorganisationerna är kritiska till att strandskyddet tas bort för mindre sjöar och vattendrag eftersom strandmiljön även vid dessa vatten är betydelsefull och den biologiska mångfalden måste värnas. Sammantaget anser Naturskyddsföreningen att förslagen till ändrat strandskydd är den största avvecklingen av naturskyddad mark i modern tid.  

Under fliken ”Om” finns grundläggande fakta om strandskyddet.