Publicerad 2025-05-30
Foto: Wiwi Samuelsson
– En svensk ö- och skärgårdslag är ingenting som man snyter ur näsan i en handvändning men det är absolut värt att sikta mot och jobba för.
Det menar Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas riksförbund, efter att ha medverkat i det webbinarium som anordnades under Landsbygdsveckan i början av maj. Är Sverige redo för en ö- och skärgårdslag? var rubriken på den paneldebatt som genomfördes på webben, med deltagare från bl a region Gotland, SNIR (det svenska nätverket för ö-forskare), ett par skärgårdskommuner och Göteborgs och Södertörns universitet.
Och församlingen var ense om att Sverige skulle ha nytta av en sådan lag bl a mot bakgrund av de finska erfarenheterna. Där finns sedan 1981 en skärgårdslag, som just nu är under revidering.
-Vi kan förstås inte veta exakt vad en svensk ö- och skärgårdslag skulle kunna bidra med, konstaterar Lotten Hjelm. Det beror ju bl a på vad den kommer att innehålla men det finns åtminstone fyra punkter som vi tror skulle kunna ges och få stöd genom en skärgårdslag;
– transporter som är ett evigt och gemensamt problem för alla öar
– pengar – inte direkt i plånboken till skärgårdsborna men till de kommuner som har särskilda kostnadskrävande skärgårdsförhållanden att hantera (exempelvis genom den kommunala skatteutjämningen)
– skolbarnens villkor genom regler om hur långa skolvägar får vara i både tid och rum
– post- och pakethantering och medicindistribution, som är rena köckenmöddingen i dagens läge.
Finsk lag under revidering
Den finska Lagen om främjande av skärgårdens utveckling tillkom redan 1981 och har som syfte att med statliga och kommunala åtgärder sträva efter att bevara den fasta bosättningen i skärgården. Det ska ske genom att det skapas möjligheter till utkomst, samfärdsel och basservice åt den fasta befolkningen samtidigt som skärgårdens landskapsbild och natur skyddas från miljöskador.
I en kort och koncis lag med 16 paragrafer stadgas sedan att staten bör sörja för trafik- och transportservis, stat och kommun gemensamt ska ansvara för befolkningens basservice när det gäller hälso-, social-, skol- och kulturväsen, telekommunikationer och el och att statsbidrag till skärgårdskommuner ska påverkas av hur stor skärgårdsbefolkning en kommun har (i både antal och andel av kommunens befolkning). Möjligheten att ge miljövårdsbidrag till för åtgärder för att skydda skärgårdens natur eller bevara och förbättra landskapsbilden läggs fast i den 12:e paragrafen där det också framgår att bidrag kan ges både till kommuner och föreningar/stiftelser.
I lagen instiftas en särskild skärgårdsdelegation i direkt anslutning till jord- och skogsbruksdepartementet, där skärgårdsfrågorna ska beredas och följas upp. Lagen föreskriver även att kommunerna ska ordna administrationen av de frågor som omfattas av lagen på ett sådant sätt att de blir skötta på behörigt sätt.
Den finska skärgårdslagen är just nu under revidering med sikte på att antas med uppdaterat innehåll 2026.
Mycket på gång som kan ge skjuts åt svensk skärgårdslag
– Att få till stånd en svensk skärgårdslag är inget som kan ske i en handvändning, påpekar Lotten Hjelm. Men det händer mycket nu som kan ge oss lite medvind. Det är t ex bra att Finland arbetar med sin revidering – då kan vi dra nytta av de erfarenheter de har gjort under den tid som lagen funnits. Inom OECD håller man just nu på att färdigställa en studie av olika länders ö-politik och i studien ingår bl a Öckerö och Gotland. Vi har dess utom bidragit med en tredje del av rapporten som behandlar resten av våra ca 400 bebodda svenska öar. Rapporten beräknas komma till hösten och där kommer det att framgå att Sverige har en del att ta itu med när det gäller skärgårdspolitiken.
– EU-kommissionen håller också på att titta på artikel 174 i EUF-fördraget där det stipuleras att EUs insatser för att minska regionala skillnaderna i utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade områdena, särskilt bör gynna öar och de yttersta randområdena. Slutligen hoppas vi också på att skärgårdsfrågorna ska aktualiseras i den pågående SVESAM-utredningen ( om den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken) där den särskilde utredaren har erfarenhet av skärgårdsfrågor. Utredningen ska vara klar först i juni 2026 så det är helt klart att det kommer att ta tid innan vi har en svensk ö- och skärgårdslag på plats. Men jag är glad för att man åtminstone pratar om öar och det ska vi också att göra under den kommande Almedalsveckan där Skärgårdarnas riksförbund kommer att vara på plats, lovar Lotten Hjelm.