2023-11-24
Han har lämnat ett minst sagt svindlande CV efter sig eller vad sägs om stockholmaren som studerade grafisk design, vapenvägrade, tänkte om, gjorde lumpen och arbetade som officer innan han zoomade in i IT-världen, fick TCOs pris för sitt arbete med Stockholms Blåsarsymfoniker, planerade sjöfart, flygplatser och VA-system på Sweco, var med och flyttade Kiruna stad, ledde uppdragsutbildningar åt KTH, lämnade fast- och fosterlandet för Åland där han hunnit vara både skärgårdsutvecklare och kommunfullmäktiges ordförande innan han ”uppfann” begreppet bobarhet. Det är en metod för medborgarforskning som låter ö- och skärgårdsboende av alla sorter ta greppet om sin bygd och dess framtid. För mest av allt är Christian Pleijel på Kökar Ö-ÄLSKARE och vill se hållbara, bobara öar som är en del av den gröna omställningen och har en befolkning som sover gott om natten.
Sankt Anna och Arkösunds skärgård är inte den enda skärgården i världen. Hur hanterar andra länder sina ”skärgårdsproblem”? Det frågade vi oss på Arkipelaget och tog färjan till Åland. På vår resa träffade vi Christian Pleijel, boende på Kökar och upphovsman till begreppet bobarhet. Han visade oss vägen till Otterböte, den första boplatsen på Kökar. Det är en säljägarboplats från yngre bronsåldern. Jägarna kom från Polen och vistades här periodvis. I bakgrunden Christians fru Gunilla, som är barnfödd på Kökar. De har nu övertagit föräldrarnas gård. Foto Lotta Lanne
Tanken på öars bobarhet föddes ur något som hotade att bli ett misslyckande. I likhet med pilotprojektet med nya detaljplaner för centrum och campingen i Arkösund och exploateringen av Bergön i norra Sankt Anna, ingick ett projekt på ön Kökar i Ålands ytterskärgård, i det treåriga EU-projektet Coast for us (C4U). EU-projektet arbetade 2018-2020. Läs mera om projektet här.
Projektidén på Kökar var att göra en långsiktig utvecklingsplan för kommunen med sikte på hållbar användning av såväl land- som vattenresurser och göra det med hjälp av fast- och deltidsboende, lokala politiker, näringsliv och andra föreningar. Bakgrunden var att Kökar var en liten kommun med ca 250 åretruntboende, tio gånger så många (2 500) sommarboende och hundra gånger så många (25 000) årliga besökare med toppnoteringar under somrarna. Att klara det här uthålligt och med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet var målet för projektet.
Från hållbarhet till bobarhet
– Men det här hållbarhetsanalytiska angreppssättet blev för svårt och för teoretisk, berättar Christian Plejiel. Hållbarhetsberäkningarna var ibland nästan omöjliga för oss att göra på lokal nivå och vi hamnade i lägen som vi inte kunde hantera och frågor vi inte hade makt över. Och samtidigt saknade vi perspektiv som var viktiga för oss just för att vi är en ö och för att öar alltid har sina speciella utmaningar.
Istället för att utgå från hållbarhetsanalys började projektet fundera på vad det är som gör öar bobara – för är de inte bobara så kan de inte heller bli hållbara, resonerade de. Folk som är födda på ön måste vilja stanna kvar eller komma tillbaka, nya familjer behöver flytta in, det måste finnas barn i skolan, försörjningsmöjligheter, bostäder, förbindelser, service och trygghet. Utan bobarhet har öar ingen bärkraft och kommer oundvikligen att föråldras och avfolkas.
Kartläggning grundad på fakta – inte åsikter
Med den utgångspunkten kartlade projektet öns befolkning och dess identitet, ekosystem, färskvatten, energi, lokal ekonomi, offentlig service och människornas mående. Projektdeltagarna blev upptäcktsresande i sin egen vardagsverklighet och samlade på sig data på en nivå som knappast går att finna någon annan stans. Vid det laget var mer än halva öns befolkning inblandade i projektet och arbetade i sju olika arbetsgrupper. Och vad de till sist inte visste om sin egen ö var väl knappt värt att veta kan man tänka.
Inom varje område samlades ett antal indikatorer som skulle undersökas och sammanlagt blev det 45 olika aspekter på Kökar som kartlades. Varje indikator värderades därefter enligt en fyrgradig skala och alltsammans redovisades sedan i ett cirkeldiagram.
Cirkeldiagram från Kökars bobarhetsanalys. Hela rapporten finns att ladda ner här.
– En del av ”upptäckterna” på vår forskningsresa var sådant som vi redan kände till men i andra fall blev resultaten ögonöppnare för oss, berättar Christian Pleijel. Men det är viktigt att komma ihåg att det här handlar om fakta – inte åsikter och inte heller lösningar på problem. De måste komma i den fortsatta processen men med en bobarhetsanalys gjord kan den fortsatta diskussionen om värderingar, åsikter och lösningar stå på en stabil grund och en grund som alla är överens om.
Kökar har en fördel jämfört med många andra öar. Det finns en rejäl insjö, Oppsjön, som förser hela Kökar med ett bra sötvatten. I sjön växer dessa algbollar, vilket visar att det är ett rent vatten.
Foto Lotta Lanne.
Bobarhet – en metod som spritt sig
Arbetet på Kökar inom ramen för C4U-projektet har senare fått efterföljare. Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi har förfinat metoden och lär ut den till de som vill använda sig av den. På deras hemsida beskrivs metoden och där finns också alla underlag som behövs för att arbeta med bobarhetsanalys. Eftersom metoden är licensierad under Creative Commons är den gratis att använda så länge källan anges och metoden inte förvrängs. Tolv öar i Finland har hoppat på bobarhetståget och på Åland har ytterligare tre öar kartlagt sin bobarhet. Det finns öar i både Kroatien och Grekland som kartlagt bobarheten och i Sverige har Skärgårdarnas Riksförbund intresserat sig för det här sättet att arbeta.
Är vår skärgård bobar? Vem tar reda på det?
Kan det också vara något för vår egen skärgård månntro, undrar vi på Arkipelaget…. På många sätt har Arkösunds och Sankt Anna skärgård liknande problem och villkor som öarna i Ålands skärgård; minskande fast befolkning, ökande ”deltidsbefolkning” och ett omfattande rörligt friluftsliv under några korta sommarmånader. Hur klarar natur- och kulturresurser och samhällets service dessa variationer långsiktigt och hållbart?
Hos oss är visserligen inga öar samtidigt egna kommuner men vi har å andra sidan kommuner som rymmer många öar och stor skärgård. Kan hela eller delar av den östgötska skärgården vara en meningsfull enhet att kartlägga bobarheten i? Och vem skulle då kunna vara en bättre initiativtagare än Regionens Skärgårdsråd, som arbetar tvärs över kommungränserna med visionen ”en levande skärgård” och målsättningen ”en skärgård med en yrkesverksam och växande åretruntboende befolkning”.
Vi skickar ett mejl till Skärgårdsrådets ordförande Anette Ohlsson och skärgårdsutvecklaren Anna Karlin och frågar helt enkelt!
Fortsättning följer.